| 1. |
- Bylund, Annika, et al.
(författare)
-
Anticancer effects of a plant lignan 7-hydroxymatairesinol on a prostate cancer model in vivo.
- 2005
-
Ingår i: Experimental biology and medicine. - 1535-3702 .- 1535-3699. ; 230:3, s. 217-223
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Clinical intervention studies and experimental studies with lignan-rich diets suggest that lignans may have inhibitory effects on prostate cancer, but no clinical or experimental studies with purified lignans have been published. The purpose of this study was to investigate the effect of a plant lignan 7-hydroxymatairesinol (HMR) on LNCaP human prostate cancer xenografts in athymic mice. Athymic nude male mice were injected subcutaneously with LNCaP cells. Starting 3 days after tumor cell injections, a control diet or a control diet supplemented with 0.15% or 0.30% of HMR was administered to mice and the tumor take rate and growth was observed for 9 weeks. HMR diet inhibited the growth of LNCaP tumors. Mice treated with HMR had smaller tumor volume, lower tumor take rate, increased proportion of nongrowing tumors, and higher tumor cell apoptotic index compared with controls. Furthermore, the cell proliferation index was reduced in mice receiving the 0.30% HMR diet compared with mice receiving the control diet. Our results suggest that dietary HMR started at the early phase of the tumor development inhibits the growth of the LNCaP human prostate cancer xenografts in athymic male mice.
|
|
| 2. |
- Gunnarsson, Rebeqa, et al.
(författare)
-
Mutation, methylation, and gene expression profiles in dup(1q)-positive pediatric B-cell precursor acute lymphoblastic leukemia
- 2018
-
Ingår i: Leukemia. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0887-6924 .- 1476-5551. ; 32:10, s. 2117-2125
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- High-throughput sequencing was applied to investigate the mutation/methylation patterns on 1q and gene expression profiles in pediatric B-cell precursor acute lymphoblastic leukemia (BCP ALL) with/without (w/wo) dup(1q). Sequencing of the breakpoint regions and all exons on 1q in seven dup(1q)-positive cases revealed non-synonymous somatic single nucleotide variants (SNVs) in BLZF1, FMN2, KCNT2, LCE1C, NES, and PARP1. Deep sequencing of these in a validation cohort w (n = 17)/wo (n = 94) dup(1q) revealed similar SNV frequencies in the two groups (47% vs. 35%; P = 0.42). Only 0.6% of the 36,259 CpGs on 1q were differentially methylated between cases w (n = 14)/wo (n = 13) dup(1q). RNA sequencing of high hyperdiploid (HeH) and t(1;19)(q23;p13)-positive cases w (n = 14)/wo (n = 52) dup(1q) identified 252 and 424 differentially expressed genes, respectively; only seven overlapped. Of the overexpressed genes in the HeH and t(1;19) groups, 23 and 31%, respectively, mapped to 1q; 60-80% of these encode nucleic acid/protein binding factors or proteins with catalytic activity. We conclude that the pathogenetically important consequence of dup(1q) in BCP ALL is a gene-dosage effect, with the deregulated genes differing between genetic subtypes, but involving similar molecular functions, biological processes, and protein classes.
|
|
| 3. |
- Lundin, Margareta
(författare)
-
Aspects on Image Quality in Radiologic Evaluation of the Urinary Tract
- 2012
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The focus of this document is on image quality as one of the factors fundamental for the diagnostic process. With the rising number of procedures and the trend towards more complicated examinations, urinary tract investigations was chosen in this work as a good clinical model for evaluation of the factors influencing image quality and of the ways of evaluating image quality.In paper I, a method is described for optimisation during the introduction of a new imaging system, with a focus on the maintenance of image quality relative to the older already optimised system. Image quality was assessed using the image criteria of the European guidelines for IVU with visual grading analysis. Equivalent image quality in image pairs was achieved at 30% of the dose. The CDRAD contrast-detail phantom makes it possible to find dose levels that give equal image quality using different imaging systems.In paper II, the influence of bowel purgation on image quality in urography is questioned. The aim of this study was to compare bowel purgation and two other preparation methods; dietary restrictions and no preparation at all. Image quality was assessed according to European Commission criteria for excretory urography. The effectiveness of bowel purgation and the amount of residual gas were scored separately. The results of our study show that the preparation methods are of equal value and further use of bowel purgation before excretory urography cannot be justified.In paper III, the image quality of the non-enhanced series is compared to a virtual noncontrast series obtained using two generations of dual-energy CT scanners and taking CT of the urinary tract as a model. The image quality of the VNC images was rated inferior to the single-energy variant for both scanners, the OR range being 11.5–67.3 for the Definition and 2.1–2.8 for the Definition Flash. Visual noise and overall quality were regarded as better with Flash than with Definition. Image quality of VNC images obtained with the new generation of DECT is still slightly inferior compared to native images.In paper IV, the accuracy of measurement of renal calculi in a dual-energy, virtual, nonenhanced-image series is compared to actual stone size and a single-energy image series in the phantom study. This study shows that detection of small stones is not reliable, despite better image quality, with the new DECT and that small stones will be missed with VNC imaging. With larger stones, the inherent measurement error with CT is magnified with VNC imaging.
|
|
| 4. |
- Carr, C., et al.
(författare)
-
RPC : The rosetta plasma consortium
- 2007
-
Ingår i: Space Science Reviews. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0038-6308 .- 1572-9672. ; 128:1-4, s. 629-647
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- The Rosetta Plasma Consortium (RPC) will make in-situ measurements of the plasma enviromnent of comet 67P/Churyumov-Gerasimenko. The consortium will provide the complementary data sets necessary for an understanding of the plasma processes in the inner coma, and the structure and evolution of the coma with the increasing cometary activity. Five sensors have been selected to achieve this: the Ion and Electron Sensor (IES), the Ion Composition Analyser (ICA), the Langmuir Probe (LAP), the Mutual Impedance Probe (MIP) and the Magnetometer (MAG). The sensors interface to the spacecraft through the Plasma Interface Unit (PIU). The consortium approach allows for scientific, technical and operational coordination, and makes Optimum use of the available mass and power resources.
|
|
| 5. |
- Erlinge, D., et al.
(författare)
-
Bivalirudin versus Heparin Monotherapy in Myocardial Infarction
- 2017
-
Ingår i: New England Journal of Medicine. - : Massachusetts Medical Society. - 0028-4793 .- 1533-4406. ; 377:12, s. 1132-1142
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background The comparative efficacy of various anticoagulation strategies has not been clearly established in patients with acute myocardial infarction who are undergoing percutaneous coronary intervention (PCI) according to current practice, which includes the use of radial-artery access for PCI and administration of potent P2Y12 inhibitors without the planned use of glycoprotein IIb/IIIa inhibitors. Methods In this multicenter, randomized, registry-based, open-label clinical trial, we enrolled patients with either ST-segment elevation myocardial infarction (STEMI) or non-STEMI (NSTEMI) who were undergoing PCI and receiving treatment with a potent P2Y12 inhibitor (ticagrelor, prasugrel, or cangrelor) without the planned use of glycoprotein IIb/IIIa inhibitors. The patients were randomly assigned to receive bivalirudin or heparin during PCI, which was performed predominantly with the use of radial-artery access. The primary end point was a composite of death from any cause, myocardial infarction, or major bleeding during 180 days of follow-up. Results A total of 6006 patients (3005 with STEMI and 3001 with NSTEMI) were enrolled in the trial. At 180 days, a primary end-point event had occurred in 12.3% of the patients (369 of 3004) in the bivalirudin group and in 12.8% (383 of 3002) in the heparin group (hazard ratio, 0.96; 95% confidence interval [CI], 0.83 to 1.10; P=0.54). The results were consistent between patients with STEMI and those with NSTEMI and across other major subgroups. Myocardial infarction occurred in 2.0% of the patients in the bivalirudin group and in 2.4% in the heparin group (hazard ratio, 0.84; 95% CI, 0.60 to 1.19; P=0.33), major bleeding in 8.6% and 8.6%, respectively (hazard ratio, 1.00; 95% CI, 0.84 to 1.19; P=0.98), definite stent thrombosis in 0.4% and 0.7%, respectively (hazard ratio, 0.54; 95% CI, 0.27 to 1.10; P=0.09), and death in 2.9% and 2.8%, respectively (hazard ratio, 1.05; 95% CI, 0.78 to 1.41; P=0.76). Conclusions Among patients undergoing PCI for myocardial infarction, the rate of the composite of death from any cause, myocardial infarction, or major bleeding was not lower among those who received bivalirudin than among those who received heparin monotherapy. (Funded by the Swedish Heart-Lung Foundation and others; VALIDATE-SWEDEHEART ClinicalTrialsRegister.eu number, 2012-005260-10 ; ClinicalTrials.gov number, NCT02311231 .).
|
|
| 6. |
- Essving, Per, 1960-, et al.
(författare)
-
Minimally invasive surgery did not improve outcome compared to conventional surgery following unicompartmental knee arthroplasty using local infiltration analgesia A randomized controlled trial with 40 patients
- 2012
-
Ingår i: Acta Orthopaedica. - New York, USA : Informa Healthcare. - 1745-3674 .- 1745-3682. ; 83:6, s. 634-641
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background and purpose: There has recently been interest in the advantages of minimally invasive surgery (MIS) over conventional surgery, and on local infiltration analgesia (LIA) during knee arthroplasty. In this randomized controlled trial, we investigated whether MIS would result in earlier home-readiness and reduced postoperative pain compared to conventional unicompartmental knee arthroplasty (UKA) where both groups received LIA.Patients and methods: 40 patients scheduled for UKA were randomized to a MIS group or a conventional surgery (CON) group. Both groups received LIA with a mixture of ropivacaine, ketorolac, and epinephrine given intra-and postoperatively. The primary endpoint was home-readiness (time to fulfillment of discharge criteria). The patients were followed for 6 months.Results: We found no statistically significant difference in home-readiness between the MIS group (median (range) 24 (21-71) hours) and the CON group (24 (21-46) hours). No statistically significant differences between the groups were found in the secondary endpoints pain intensity, morphine consumption, knee function, hospital stay, patient satisfaction, Oxford knee score, and EQ-5D. The side effects were also similar in the two groups, except for a higher incidence of nausea on the second postoperative day in the MIS group.Interpretation: Minimally invasive surgery did not improve outcome after unicompartmental knee arthroplasty compared to conventional surgery, when both groups received local infiltration analgesia. The surgical approach (MIS or conventional surgery) should be selected according to the surgeon's preferences and local hospital policies.
|
|
| 7. |
- Essving, Per, 1960-, et al.
(författare)
-
Minimally invasive surgery did not improve outcome compared to conventional surgery following unicompartmental knee arthroplasty when using local infiltration analgesia
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Background and purpose: There has recently been focus on the advantages of minimally invasive surgery (MIS) over conventional surgery and on local infiltration analgesia (LIA) during knee arthroplasty. This prospective randomized controlled trial investigated whether MIS would result in earlier home readiness and reduced postoperative pain compared to conventional unicompartmental knee arthroplasty (UKA) where both groups received LIA. Patients and methods: 40 patients scheduled for UKA were randomized to group MIS or group CON (conventional surgery). Both groups received LIA, with a mixture of ropivacaine, ketorolac, and epinephrine, intra- and postoperatively. The primary endpoint was home readiness (time to fulfillment of discharge criteria). The patients were followed for 6 months. Results: We found no statistically significant difference in home readiness between group MIS, median (range) 24 (21–71) h compared to group CON, 24 (21–46) h. No statistically significant differences between the groups were found in the secondary endpoints: pain intensity, morphine consumption, knee function, hospital stay, patient satisfaction, Oxford Knee Score and EQ-5D. The side effects between the groups were also similar, except a higher incidence of nausea on the second postoperative day in group MIS compared with group CON. Interpretation: Minimally invasive surgery did not improve outcome after unicompartmental knee arthroplasty compared to conventional surgery, when both groups received local infiltration analgesia. The surgical approach (MIS or conventional surgery) should be selected according to surgeon’s preferences and local hospital policies. ClinicalTrials.gov. (Identifier NCT00991445).
|
|
| 8. |
- Glimskär, Anders, et al.
(författare)
-
Inventering och utveckling för uppföljning av gräsmarks- och hällmarksnaturtyper 2017
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten beskriver resultat från biogeografisk uppföljning av några naturtyper med sparsam förekomst i landskapet. För hällmarkstorrängar (naturtyp 8230) visas resultat från tredje året av uppföljningen, som bland annat visar att en stor andel av hällmarkstorrängarna ligger utanför skyddade områden. För alvar, basiska berghällar och karsthällmark är 2017 det första året för ett förtätat stickprov på Öland och Gotland. Förutom variabler för artförekomst och vegetationsstruktur ingår också beskrivning av vittringsmaterial och karstsprickor samt en särskild metodik för karstlevande snäckor. Svämängar har karterats i sin helhet längs Vindelälven, med ett stickprov av fältbesökta ytor. De kommande fem åren är planen att svämängar vid samtliga större vattendrag från Dalälven och norrut karteras. Förutom uppföljningen av dessa naturtyper, så har även utvecklingsinsatser gjorts för andra naturtyper, som underlag för framtida uppföljning. Ett mindre antal objekt av höglänta slåtterängar och slåtterängar i låglandet har inventerats, för att ge underlag för hur artsammansättningen kan ge stöd för en tillförlitlig klassning av slåtter- och betespräglade naturtyper. Första tester har gjorts för hur högörtängar och svämängar kan följas vid mindre vattendrag, men fler år behövs för att slutsatserna ska bli tydliga. Tester har också gjorts för hur Remiils miljöövervakning i gräsmarker kan bidra för vanliga gräsmarksnaturtyper, men en bra lösning förutsätter kraftigt förbättrad samordning mellan olika inventeringar.
|
|
| 9. |
- Glimskär, Anders, et al.
(författare)
-
Inventering och utveckling för uppföljning av gräsmarks- och hällmarksnaturtyper 2017 (reviderad rapport)
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport beskrivs resultat från arbetet med biogeografisk uppföljning av några naturtyper med sparsam eller aggregerad fördelning i landskapet. För hällmarkstorrängar (naturtyp 8230) redovisas här resultat från tredje året av det sexåriga inventeringsvarv, där polygoner större än 100 m2 (d.v.s. 0,01 hektar) har avgränsats med flygbildstolkning och därefter inventerats med tätt utlagda provytor, med minsta avstånd 10 m. En stor andel av hällmarkstorrängarna ligger utanför skyddade områden och TUVA-objekt, men förekomsten av hällmarkstorrängsarter är likartad i olika regioner och inom resp. utanför skyddade områden. För rapportering till EU för Art- och habitatdirektivet skulle det vara värdefullt med en utökad uppföljning av hällmarkstorrängar inom skyddade områden, med samma metodik som i det befintliga utlägget. Även för kalkhällmarksnaturtyperna finns en stor andel av ytorna utanför skyddade områden, förutom på Stora alvaret, som är väl täckt av TUVA och Natura 2000-områden. För dessa – basiska berghällar (6110), alvar och prekambriska kalkhällmarker (6280) samt karsthällmarker (8240) – har inventeringen genomförts med ett kraftigt förtätat stickprov av mindre landskapsrutor på Öland och Gotland. En utvidgad flygbildstolkning med heltäckande polygonavgränsning av naturtyper har använts, i kombination med provytor med en utökad lista av arter och andra variabler (t.ex. vittringsmaterial på kalksten, och en särskild grupp av variabler har tagits fram för karstsprickor och karstlevande snäckor. På Gotland har preliminärt, utifrån de provytor som inventerats hittills, ungefär en tredjedel av de fältbesökta provytorna någon förekomst av karstsprickor, och många av dem har ett stort antal hällsnäckor. Utgångspunkten är att denna design och metodik ska utgöra första året av ett tänkt sexårigt inventeringsvarv. För svämängar (6450) har en komplett inventering med avgränsning i flygbilder och stickprov av provytor utförts längs med hela Vindelälven. Under 2017 har omfattningen varit hälften av den tänkta inom ett sexårigt inventeringsvarv, där ambitionen är att samtliga svämängar från Dalälven och norrut ska karteras längs med alla vattendrag i Sverige som finns med i kartskiktet för naturtypen större vattendrag (3210). Att använda infraröda flygfoton från olika tidpunkter för att bedöma översvämningspåverkan ger mycket god träffsäkerhet, och vegetationens sammansättning har överensstämt mycket väl med den förväntade i de fältbesökta ytorna. Svämängar och högörtängar (6430) kan också finnas vid vissa mindre vattendrag, om vattenfluktuationen är tillräckligt stor för att bibehålla en lagom stor störning och förhindra igenväxning med träd och buskar. Vi har därför tagit fram en metodik för att kartera förekomster av de naturtyperna samordnat med den biogeografiska uppföljningen av mindre vattendrag (3260). Inga objekt påträffades 2017, men från 2018 görs uppföljningen i full skala i hela landet, vilket vi hoppas ger goda förutsättningarna för att ändå få användbara resultat till en rimlig kostnad. Metodtesterna för slåtterängar har framför allt fokuserat på naturtyperna slåtterängar i låglandet (6510) och höglänta slåtterängar (6520), men även objekt av lövängar har besökts (6530), för att få en bra helhetsbild över slåtterpräglade värden. För att belysa den frågan har fokus dock varit på markvegetationen, men inte på hävdpåverkade träd, som är en viktig del av lövängarnas värden. Slåtterängarna i alla regioner kännetecknas av stor andel örter i fältskiktet och en relativt enhetlig grupp av kärlväxter som verkar tydligt slåttergynnade i alla de besökta regionerna. Vårt förslag är att man även i fortsättningen utgår ifrån befintliga kartskikt över skyddsvärda slåtterängar, t.ex. från TUVA-databasen och miljöersättningen till slåtterängar. För trädanknutna värden i lövängar behövs dock andra typer av inventeringsmoment än de som har används hittills i detta projekt. Som komplement till t.ex. den klassning av vanliga gräsmarksnaturtyper som görs i Jordbruksverkets kvalitetsuppföljning av ängs- och betesmarker, så har en naturtypsklassning testats även för de gräsmarker som inventeras inom Remiil (Regional miljöövervakning i landskapsrutor), på uppdrag av 18 län. Eftersom denna inventering fokuserar på alla gräsmarkstyper i landskapet, så tillhör endast en mindre andel av fältytorna någon skyddsvärd naturtyp enligt EU:s klassificering, men eftersom totalantalet provytor är stort, så kan det ändå ge ett betydelsefullt och kostnadseffektivt bidrag, om bestämda åtgärder vidtas för att förbättra samordningen mellan de gräsmarksinventeringar som finns.
|
|
| 10. |
- Glimskär, Anders, et al.
(författare)
-
Uppföljning av gräsmarks- och hällmarksnaturtyper 2020
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten presenterar resultat från två deluppdrag för gräsmarks- och hällmarksnaturtyper inom Art- och habitatdirektivet för år 2020. Det första innefattar resultat från löpande uppföljning för ett antal naturtyper där en riktad uppföljning finansieras specifikt inom detta uppdrag. Den andra delen innefattar naturtypsklassificering av provytor inom Remiil och kvalitetsuppföljningen av ängs- och betesmarksobjekt.För hällmarkstorrängar är 2020 det sjätte året av löpande uppföljning, och årets resultat har en stor mängd karterad hällmarkstorräng jämfört med tidigare år. Uppföljningen av svämängar som 2017 gjordes längs Vindelälven och 2018-2019 vid Dalälven, fortsatte under 2020 längs Ljungan. Även 2020 finansierades här ett tillägg till Remiils inventering av gräsmarker inom det gemensamma delprogrammet ”Gräsmarkernas gröna infrastruktur”. År 2017 var andelen naturtypsklassade provytor oväntat liten, men 2018-2020 var den betydligt större och närmare det förväntade. Kvalitetsuppföljningen av ängs- och betesmarker påbörjades 2006 och kompletteras sedan 2008 med naturtypsklassning i provytorna. Metodiken och dataförvaltningen är nu helt samordnad med Remiil och de naturtypsuppdrag som redovisas i denna rapport.
|
|
