| 1. |
- Ekberg, Kerstin, et al.
(författare)
-
Sociala kontakter - på gott eller ont?
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SyfteStudien syftade till att studera om sociala kontakter med arbetsplatsens aktörer under en sjukskrivning har betydelse för förväntningar om att kunna komma tillbaka i arbeteMetodStudien genomfördes som en enkätstudie till anställda som varit sjukskrivna i mellan 60 och 90 dagar, vilka identifierades via Försäkringskassans register. Totalt svarade 534 individer (48%). Enkätstudien kombinerades med en fördjupad intervjustudie med sjukskrivna, arbetsledare och arbetskollegor.ResultatMajoriteten av de sjukskrivna hade kontakter med arbetsledare och arbetskamrater. Sjukskrivna med sämre hälsotillstånd, sjukskrivna i psykiska besvär och utlandsfödda hade färre kontakter med arbetsledare och arbetskamrater. Multipel logistisk regressionsanalys visar att främst kvaliteten i kontakterna, mätt som stödjande, konstruktiva och engagerade kontakter, med både arbetsledaren och arbetskamraterna, mer än fördubblade chansen att den sjukskrivne har goda förväntningar om att kunna återgå i arbete och att kunna kvarstå i arbete.Intervjustudien understödjer resultaten från enkätstudien i betydelsen av kvaliteten på de sociala kontakterna för en framgångsrik rehabilitering tillbaka till arbete. Förutsättningarna för hur en arbetsledare förhåller sig till den sjukskrivne medarbetaren påverkas av arbetsledarens egen situation. Det är vanligt att chefer är rörliga i arbetslivet, en långvarigt sjukskriven medarbetare kan därför ställas inför situationen att det är en helt ny chef som hon eller han förväntas kommunicera med, och den nye chefen har ingen personlig relation till medarbetaren. I det föränderliga arbetslivet kan en arbetsledares arbetssituation vara tidspressad och det blir lätt att prioritera bort det egna ansvaret för att hålla kontakten, arbetsledare betonar ömsesidigheten i ansvaret.KonklusionerKvaliteten i kontakterna mellan sjukskrivna och deras arbetsledare och arbetskamrater är viktigare än demografiska faktorer och självskattad hälsa och arbetsförmåga för den sjukskrivnes förväntan om att kunna återgå och kvarstå i arbete. Det förekommer sociodemografiska skillnader i frekvensen av kontakter med arbetsledare och arbetskamrater, sjukskrivna med sämre hälsotillstånd, med psykiska besvär eller är utlandsfödda har färre kontakter.
|
|
| 2. |
- Tjulin, Åsa, 1976-, et al.
(författare)
-
Learning experiences in return-to-work among workplace actors
- 2015
-
Ingår i: International Journal of Disability Management. - : Cambridge University Press (CUP). - 1833-8550 .- 1834-4887. ; 10, s. 1-8
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purpose: The objective of this article was to investigate how individual learning emerges among workplace actors during the return-to-work process, and whether the prerequisites for collective learning at the workplace are present and managed by the actors. Learning in this context is viewed as a change in the preconceptions, experience or competence of the individual as a result of interactions in the workplace due to the return-to-work process. Method: A qualitative method was used, consisting of open-ended interviews with 19 individuals across 11 workplaces in the public and private sector. Inductive content analysis was performed. Results: The key findings from this study are that individual learning emerges in the returnto-work process due to previous experience, communication with other workplace actors, or insights into what works for the individual. However, the individual learning that occurs in the return-to-work process is not carried over into workplace learning due to barriers in understanding the needs and opportunities that may be present in the process. Conclusion: Our findings suggest that individual learning occurs within social practices through social interaction between the actors involved (workers on sickness absence supervisors and colleagues) and individual experiences. A greater knowledge of the factors that contribute to workplace learning could facilitate biopsychosocial and ecological return-to-work interventions, which allow workplace actors to draw on previous experiences from one return-to-work process to another.
|
|
