| 1. |
- Sparrlöf, Göran
(författare)
-
Vi manliga lärare : Folkskolans lärare och lärarinnor i kamp om löner och arbetsområden 1920-1963
- 2007
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Mellan 1920 och 1963 var den svenska folkskollärarkåren delad i ett manligt och ett kvinnligt folkskollärarförbund. Förhållandet mellan dessa var spänt och öppna konflikter förekom, men 1946 tystnade polemiken. I stället inledde förbunden ett samarbete, som slutligen resulterade i en sammanslagning. Avsikten med denna avhandling, som främst är skriven ur det manliga förbundets perspektiv, är att utreda varför lärarinnorna inledningsvis uppfattades som motståndare och varför de efter 1946 omtolkades till önskvärda samarbetspartners.Det använda källmaterialet utgörs i första hand av lärarförbundets tidningar samt av arkivmaterial från deras styrelser och kongresser. I dessa texter har tankar och föreställningar eftersökts, vilka kan ge förståelse för varför förbunden, och då främst det manliga,. Agerade så som de gjorde. Genom att anlägga ett konfliktperspektiv har det också varit möjligt att i den framförda polemiken och argumenteringen analysera fram olika framställningar om ”vi och dem”, det vill säga manliga och kvinnliga lärare. Centrala begrepp i framställningen är Pierre Bourdieus fält- och kapitelbegrepp samt genus och identitet. Vidare har de i sociologen Frank Parkin’s teori om social closure ingående begreppen stångning och inträngning kommit tillanvändning.Den viktigaste konfliktorsaken före 1946 var lönesystemet, som gav männen högre lön än kvinnorna. I försvaret av detta system utgick det manliga förbundet från föreställningen att männen i kraft av sitt kön representerade en överlägsen arbetskraft. Vidare ansåg sig de manliga lärarna behöva högre lön eftersom de var familjeförsörjare. Likalönen infördes emellertid och den var fullt genomförd 1942. Vidare argumenteras i avhandlingen för att den vid 1940-talets slut påbörjade enhetsskolreformen bidrog till att de manliga och kvinnliga folkskollärarförbunden började samarbeta med varandra. I den framväxande enhetsskolan, som i färdigt skicka kallades grundskolan, konkurrerade folkskollärarna med andra lärargrupper och arbetsområden och tjänsteunderlag. Det blev då viktigast att samarbeta än att hålla gamla motsättningar vid liv. Detta åtföljdes av en underförstådd genuskonstruktion i vilken den manliga och kvinnliga folkskollärarna hade samma kompetens. I slutkapitlet noteras att ojämlikheten mellan könen fanns kvar i den nya skolan, men att den hade tagit sig nya former.
|
|
| 2. |
- Öberg Tuleus, Marianne, 1955-
(författare)
-
Lärarutbildning mellan det bekanta och det obekanta : en studie av lärares och lärarstudenters beskrivningar av levd erfarenhet i skola och högskola
- 2008
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Teacher education between familiarity and strangeness. An inquiry into the descriptions of lived experience told by teachers and student teachers in school and at the university. The aim of this dissertation is to study teacher education as lived experience with an overall ambition to contribute to a deeper understanding of teacher education as a complex phenomenon. A basic interest is to approach teacher education from a point of view where the lived experience of teachers and student teachers in school and on campus is brought into focus. The main question of the study is: what meanings of the phenomenon teacher education emerge, when teacher education is studied as lived experience? To empirically inquire into lived experience a hermeneutical phenomenological perspective is developed. This means a phenomenological understanding of the life-world as an intentional, lived and social world, and a hermeneutical openness to put repeated and confirmed experience into play to open for new experience. The choice of participant observation and conversational interviewing as research methods made it necessary to develop a methodological strategy involving a flexible position as well as a wakeful position. The results of the empirical study are presented in three in-betweens. Each of them focuses on a certain aspect of the life-world, as it emerges from the research question posed. The themes of unifying, modelling and of being market-oriented explore the meaning of teacher education as it comes forth between actor and institutional setting. Between actor and task, the meaning of teacher education takes shape in the lived situations of teachers and teacher students in school and on campus. When the meaning of the phenomenon teacher education unfolds between actor and actor, it is formed in the encounter with the “other”. So far, the results are consistent with earlier research on teacher education. To challenge familiar descriptions and to approach complexity, the results are put into play by the use of corporality, temporality and spatiality as existential themes. This leads to the conclusions that the meaning of the phenomenon teacher education transpires from male and female perspectives. This conclusion puts at risk the gender neutral description of women and men within teacher education as “teachers” and “students”. Secondly, the meaning of the phenomenon teacher education is intertwined with situations where personal and collective experience of teachers and student teachers is expressed in feelings of familiarity and strangeness. This means that the past in the sense of what “traditional” teacher education used to mean is challenged by transformation in terms of what teacher education could mean. Thirdly, the meaning of the phenomenon teacher education always includes different meanings as well as a prevailing meaning that is interacting with the institutional setting. This puts into play the assumption that traditions always stay the same, and that reproduction dominates transformation.
|
|
