| 1. |
- Brax, David, 1979, et al.
(författare)
-
The Philosophy of Hate Crime: A Primer
- 2016
-
Ingår i: Edward Dunbar, Amalio Blanco, Desirée A. Crèvecoeur-MacPhail, Christian Munthe, Michael Fingerle, David Brax (eds.), The Psychology of Hate Crimes as Domestic Terrorism: U.S. and Global Issues, vol. 1. - Santa Barbara, CA : Praeger. - 9781440845598 ; , s. 159-176
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Cutas, Daniela, 1978, et al.
(författare)
-
Legal imperialism in the regulation of stem cell research and therapy: the problem of extraterritorial jurisdiction
- 2010
-
Ingår i: Capps BJ & Campbell AV (eds.). CONTESTED CELLS: Global Perspectives on the Stem Cell Debate. - London : Imperial College Press. - 9781848164376 ; , s. 95-119
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Countries worldwide have very different national regulations on human embryonic stem (ES) cell research, informed by a range of ethical values. Some countries find reason to extend the applicability of their regulations on such research to its citizens when they visit other countries. Extraterritorial jurisdiction has recently been identified as a potential challenge towards global regulation of ES cell research. This chapter explores the implications and impact of extraterritorial jurisdiction and global regulation of ES cell research on researchers, clinicians and national health systems, and how this may affect patients. The authors argue that it would make ethical sense for ES cell restrictive countries to extend its regulations on ES cell research beyond its borders, because, if these countries really consider embryo destruction to be objectionable on the basis on the status of the embryo, then they ought to count it morally on par with murder (and thus have a moral imperative to protect embryos from the actions of its own citizens). However, doing so could lead to a legal situation that would result in substantial harm to central values in areas besides research, such as health care, the job market, basic freedom of movement, and strategic international finance and politics. Thus, it seems that restrictive extraterritorial jurisdiction in respect to ES cell research would be deeply problematic, given that the ethical permissibility of ES cell research is characterised by deep and wide disagreement.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Hartvigsson, Thomas, 1985, et al.
(författare)
-
Etiska aspekter
- 2023
-
Ingår i: Psykosociala insatser för att förebygga och minska gängkriminalitet bland barn och unga vuxna. SBU Utvärderar 369.. - Stockholm : Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). - 9789198755466 ; , s. 60-66
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Huvudbudskap Forskning visar att det finns insatser som involverar socialtjänst eller motsvarande som kan minska skjutvapenvåld, medlemskap i gäng och fortsatt kriminalitet bland unga personer. Slutsatser Efter att ha gått igenom den samlade vetenskapliga litteraturen har SBU dragit följande slutsatser: Färdighetsträning i skolan för elever på mellanstadiet (t.ex. konfliktlösning) kan förebygga medlemskap i gäng och bärande av vapen. Insatser av typen fokuserad avskräckning1 bland gängkriminella minskar skjutvapenvåld med en fjärdedel, över en tid av i genomsnitt cirka tre år. Psykosociala insatser till gängkriminella under frivård (t.ex. missbruksbehandling, stöd att söka arbete) kan minska fortsatt kriminalitet med knappt hälften upp till ett år efter avslutad insats. Insatser mot öppna drogmarknader i form av fokuserad avskräckning kan minska narkotikabrottslighet med cirka en tredjedel, över en tid av i genomsnitt ett och ett halvt år. Insatser med osäker effektivitet eller osäkra risker i form av stigmatisering och urholkat förtroende för viktiga samhällsfunktioner behöver utvärderas. 1. För att minska våld riktar samhället sina resurser mot de mest våldsdrivande individerna och de gäng de tillhör. De informeras om att våldet måste upphöra, vilka konsekvenser fortsatt våld kommer att ge samt erbjuder stöd till de som vill lämna det kriminella livet. Hur kan de viktigaste resultaten förstås? Nästan alla studier är genomförda i USA. Det kan påverka resultatens relevans i Sverige. Det enda säkra sättet att avgöra om insatserna fungerar även här är genom att låta införa och utvärdera insatserna i Sverige. I rapporten redovisas tre typer av insatser för att motverka gängrelaterad kriminalitet. Universella insatser ges brett till många personer, till exempel till alla elever vid en skola. Selektiva insatser erbjuds personer med en förhöjd risk för gängrelaterad kriminalitet. Indikerade insatser är inriktade mot gängkriminella personer. Det kan handla om kriminalvård, insatser mot öppna drogmarknader, och fokuserad avskräckning. Insatserna kan vara frivilliga eller ske med tvång. Resultaten tyder på att de indikerade insatserna är lika i flera avseenden. Framför allt förekommer samverkan mellan organisationer. Totalt förekommer tio olika delar, så kallade komponenter, som i varierande omfattning utgör de indikerade insatserna. Den vanligaste komponenten är psykosocialt stöd från socialtjänst, som förekom i alla utom en insats. Andra vanliga komponenter är tydliga förväntningar på gängmedlemmar och tydliga sanktioner. Underlaget är för litet för mer riktade analyser om några komponenter är viktigare än andra. Vad handlar rapporten om? Det primära syftet är att utvärdera psykosociala insatser som ska motverka barns och ungas medlemskap i gäng, attityder till gäng och gängrelaterad kriminalitet. Insatserna kan ges av socialtjänst eller andra relevanta aktörer (t.ex. kriminalvård, skola, polis, civilsamhälle). Rapporten belyser också etiska aspekter som kan vara aktuella när insatserna används. Det finns insatser där det inte har gått att vetenskapligt bedöma effekterna. Det gäller insatser som enbart ges på fångvårdsanstalt, familjebaserade insatser för antisociala tonåringar, medling, och insatser mot öppna drogmarknader för att minska skjutvapenvåld. Vilka studier ligger till grund för resultaten? Resultatet baseras på 43 studier om psykosociala insatser till barn och unga vuxna under 30 år. Studierna har publicerats mellan år 2001 och april 2023 i vetenskapliga tidskrifter. Endast studier med en jämförelsegrupp i form av standardbehandling har inkluderats.
|
|
| 6. |
- Herlitz, Anders, 1981, et al.
(författare)
-
Family-Centeredness as Resource and Complication in Outpatient Care with Weak Adherence, Using Adolescent Diabetes Care as a Case in Point
- 2019
-
Ingår i: What about the family? : practices of responsibility in care / edited by Marian A. Verkerk, Hilde Lindemann, and Janice McLaughlin.. - Oxford : Oxford University Press. - 9780190624880 ; , s. 137-146
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Care for adolescent patients with diabetes type 1 is a recognized challenge, with known adherence problems in a context where home-/self-care and continuous vital need of day-to-day life-style adjustment. The recommended care regimen often gives rise to conflicts with broader personal and social needs and desires, and in case of weak adherence negative spirals of undermined self-confidence and/or emotional denial further deteriorating the situation may result. The need to adjust care to the specific situation is accepted within the pediatric diabetes professional community, accepting a commitment to person centeredness involving alliance with the family as a critical part. Yet, families can be involved in different ways and the issue of how to involve families and what ethical tensions that may actualize is largely unexplored. Standard models of person- and family-centeredness tell us little about how to involve family members in care similar to that of diabetes. We have elsewhere proposed an alternative approach more attuned to such circumstances, aiming at empowering patients' long-term capacities to manage their condition domestically. This “counselling, self-care, adherence (CSA) approach” offers a look at the role that family can play to improve these types of care. We will illustrate how family members can assist in the care of teenagers with diabetes, but that there are also serious risks actualized by such involvement. In particular, we will highlight ethical complications that arise when the role of a family member is changed from “parent” to “care provider.”
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Kihlbom, Ulrik, et al.
(författare)
-
Health Care Decisions
- 2019
-
Ingår i: Verkerk M, Lindemann H, Mclaughlin J (eds.) What About the Family? Practices of Responsibility in Care.. - Oxford : Oxford University Press. - 9780190624880 ; , s. 118-136
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Health care decisions about investigation, diagnosis, and treatment may involve, engage, or affect family relations and family members of a patient in a variety of ways. This complicates the assessment of how options affect patients, and may furthermore elicit independent effect on professionals through expected actions of family members. Moreover, due to the close and intimate nature of family relationships, considerations about such aspects may be concern both clinical professionals, patients, and family members independently of how they actually manifest themselves in terms of effects on length and quality of life, autonomy and so on. In particular, decisions can be expected to both be influenced by and affect family members’ conceptions of mutual responsibilities making up the basic moral web of families, as pictured in the outset of this volume. Irrespective of how family responsibilities are allocated or what the legal requirements around medical decision-making are in place in different particular situations, health care professionals are almost always expected to play an important role in the decision-making process. The aim of this chapter is to outline how different relational aspects of families may ground obligations on behalf of health care professionals towards patients and their families in the processes of decision-making within health-care.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Munthe, Christian, 1962
(författare)
-
Abort och etik : Abortion and ethics
- 2005
-
Ingår i: Abort i Sverige (SOU 2005:90). - Stockholm : Socialdepartementet. ; , s. 185-189
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
