| 1. |
- Ascher, Henry, 1953, et al.
(författare)
-
Stöd till ensamkommande barn och unga – effekter, erfarenheter och upplevelser
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Begreppet ensamkommande barn innefattar enligt svensk lag asylsökande barn under 18 år som vid ankomsten till mottagarlandet är skilda från såväl föräldrar som annan vuxen person som kan anses ha trätt in i föräldrarnas ställe, eller barn som efter ankomsten står utan sådan ställföreträdare. Vår systematiska genomgång av den vetenskapliga litteraturen har inte funnit några kontrollerade studier som har undersökt eller jämfört effekter av olika stödjande insatser för ensamkommande barn och unga. Vår systematiska genomgång av forskning som på olika sätt belyser ensamkommande barns och ungas erfarenheter och upplevelser av vad som främjar och hämmar deras sociala integrering, psykiska och fysiska hälsa och funktionsförmåga, har resulterat i sju övergripande teman (teman på nivå tre*): – Säkerhet och kontroll: En grundläggande förutsättning. Ensamkommande barns och ungas erfarenheter av trauma och förlust, i kombination med osäkerhet om framtiden, innebär en brist på grundläggande trygghet, kontroll och säkerhet. Det präglar starkt tillvaron och påverkar välbefinnandet och förmågan att hantera sin vardag och sina svårigheter samt att kunna se en framtid. – Det nya landet: Både möjligheter och svårigheter. Ensamkommande barn och unga uttrycker en stark motivation att utbilda sig, att anpassa sig till det nya landet och att ta vara på de möjligheter som finns. Samtidigt beskrivs strukturella och sociala hinder samt svårigheter kopplade till att befinna sig i en ny kulturell och samhällelig kontext. Allt detta kan hämma en positiv utveckling av hälsa, integration och funktionsförmåga. – Att hantera svårigheter: En balans mellan olika strategier. Copingstrategier (strategier för att med tankar och beteenden hantera svårigheter) såsom undvikande, flykt och positivt tänkande, kan fungera främjande men ibland också hindrande för hälsa, integration och funktionsförmåga. Religion kan upplevas som betydelsefull för välmående och förmåga att hantera svårigheter. – Vardagsmiljöer: Stödjande relationer, inflytande i boende och tillgång till skola och aktiviteter är viktigt. Ensamkommande barn och unga framhåller stöd, goda relationer och eget inflytande i boendet samt måltider i boendet som viktiga, oberoende av boendeform. Skolan upplevs som viktig för inlärning, välmående och relationer. Betydelsen av stöd och råd från vuxna i skola och i förhållande till skola och utbildning understryks. När det gäller skolan som plats för att utveckla relationer med jämnåriga beskrivs både positiva och negativa erfarenheter. Fritidsaktiviteter beskrivs som viktiga för att må bra, för att bygga sociala relationer och återskapa mening i tillvaron. – Relationer: Stöd och vägledning från vuxna är betydelsefullt, kontakt med jämnåriga viktigt men också svårt. Ensamkommande barn och unga lyfter betydelsen av vägledning, stöd, kontinuitet men också möjligheter till inflytande och självständighet i relation till vuxna. Relationer till jämnåriga upplevs som viktigt men också svårt. Relationer till biologisk familj innebär både saknad och stöd. Beroende på kvaliteten i de olika relationerna kan de fungera hämmande eller främjande för välbefinnande och utveckling. – Socialtjänst och hälso- och sjukvård: Varierande uppfattningar om och erfarenheter av stöd och behov. Ensamkommande barn och unga upplever socialtjänsten som viktig för grundläggande stöd, men också att stödet inte är tillräckligt. De uttrycker varierande uppfattningar om och erfarenheter av psykologiskt stöd från hälso- och sjukvården. – Identitet och tillhörighet: Att få ihop det förflutna, nuet och framtiden. Ensamkommande barn och unga strävar efter att både bevara modersmål och kultur och att anpassa sig till det nya landet samt att bevara relationer till personer i ursprungslandet och att stödja dem. De kan kämpa med att få ihop sin tillhörighet. Religion kan vara ett sätt att skapa en kontinuitet i tillvaron. * Teman på nivå tre är formulerade så att de centrala budskapen ska framgå. De har använts för att ordna och presentera resultatet på ett enkelt och läsvänligt sätt. Temana har kondenserats utifrån samtliga andra nivåns teman, oavsett evidensstyrka.
|
|
| 2. |
- Bergström, Martin, et al.
(författare)
-
Behandlingsfamiljer för ungdomar med allvarliga beteendeproblem – Treatment Foster Care Oregon. En systematisk översikt och utvärdering inklusive ekonomiska och etiska aspekter
- 2018
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Varje år placeras ungefär 2 000 ungdomar på institution på grund av allvarliga beteendeproblem. Ungdomarna placeras då antingen på särskilda ungdomshem eller på kommunala eller privata Hem för vård eller boende (HVB). En alternativ placering för dessa ungdomar är i en så kallad behandlingsfamilj. Det är en tidsbegränsad insats där utbildade familjehemsföräldrar tillsammans med ett team bedriver behandling. En version av behandlingsfamilj är Treatment Foster Care Oregon (TFCO). TFCO finns i begränsad omfattning i Sverige sedan början av 2000-talet. Slutsatser När ungdomar med allvarliga beteendeproblem placeras i TFCO, leder detta troligtvis till mindre fortsatt kriminalitet och färre placeringar på låst avdelning än när ungdomarna placeras på institution. Det är också möjligt att TFCO leder till färre kriminella kamrater, mindre användning av narkotika och bättre psykisk hälsa, än vid placering på institution. TFCO kostar i genomsnitt mindre än placering på särskilda ungdomshem och något mer än på HVB, om man räknar med att vårdtiderna är desamma. Väger man in antaganden om långsiktiga effekter är TFCO kostnadsbesparande för samhället jämfört med placering på särskilda ungdomshem eller HVB. Idag får cirka 30–40 ungdomar i Sverige årligen tillgång till TFCO. Om fler ska få tillgång måste fler behandlingsteam inrättas, vilket kortsiktigt medför kostnader för utbildning och certifiering. behandlingsfamiljer för ungdomar med allvarliga beteendeproblem – treatment foster care oregon Alternativet till behandlingsfamiljer är institutionsvård som ofta kompletteras med olika behandlingsmetoder. Kunskapen om metodernas nytta och risker är bristfällig eftersom det saknas studier. Ur ett etiskt perspektiv är det angeläget att få tillförlitlig kunskap om för- och nackdelar med de övriga kompletterande behandlingar som används.
|
|
| 3. |
- Bergström, Martin, et al.
(författare)
-
Interventions in Foster Family Care: A Systematic Review
- 2020
-
Ingår i: Research on social work practice. - : SAGE Publications. - 1049-7315 .- 1552-7581. ; 30:1, s. 3-18
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objective: Foster family care is associated with adverse short- and long-term consequences for the child. A systematic review was conducted on interventions for foster children and foster careers. Method: A comprehensive search process was used to find eligible interventions evaluated in randomized controlled trials or quasi-experimental studies. The quality of studies was assessed with GRADE, and effects were synthesized using meta-analytic methods. Results: In all, 28 publications of 18 interventions, including 5,357 children, were identified. Only three specific interventions had sufficient confidence of evidence. No study had examined tools for foster parent selection nor had evaluated preservice programs related to outcomes. Discussion: These analyses provide new insights and hope into the field of systematic interventions in foster care. The overall results indicate that it is possible to improve eight outcomes but cannot point out which programs are superior. Ethically, social care organizations should systematically collect knowledge about effects and side effects.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Bergström, Martin, et al.
(författare)
-
Treatment Foster Care Oregon for seriously delinquent adolescents: A systematic review and assessment including economic and ethical aspects
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Approximately 2,000 adolescents are annually placed in residential care in Sweden due to their behavior problems. Those adolescents also have substantially increased risks of mental and physiological problems at time of care entry, while in care and in adulthood. An alternative to residential care is Treatment Foster Care Oregon, TFCO (previously called Multidimensional Treatment Foster Care). TFCO has been available in Sweden since the beginning of the 2000s. This report reviews and synthesizes the evidence regarding TFCO for seriously delinquent adolescents.
|
|
| 6. |
- Åström, Therese, et al.
(författare)
-
Treatment Foster Care Oregon for Delinquent Adolescents: A Systematic Review and Meta-Analysis
- 2020
-
Ingår i: Research on social work practice. - : SAGE Publications. - 1049-7315 .- 1552-7581. ; 30:4, s. 355-367
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purpose To examine the effects of Treatment Foster Care on youth with serious behavior problems. Method Included studies are controlled trials with high or medium quality, published between 1990 and September 2017. The control group consists of youth with serious behavior problems in group care, and the follow-up time was at least 12 months. The review also examines ethical and economic aspects. Results A total of eight controlled studies were included, consisting of 633 young people and 55 effect sizes. All studies examined the same model, Treatment Foster Care Oregon (TFCO). There is moderate certainty of evidence that TFCO reduces the risk of future criminal behavior and the number of days in locked settings. Furthermore, there is low certainty of evidence that TFCO reduces the risk of delinquent peer associations, drug use, and depression. Discussion TFCO is to be preferred to group care for youth with serious behavior problems. Ethical and economic implications are discussed.
|
|
