| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Hartvigsson, Thomas, 1985, et al.
(författare)
-
Error trawling and fringe decision competence: Ethical hazards in monitoring and addressing patient decision capacity in clinical practice
- 2018
-
Ingår i: Clinical Ethics. - : SAGE Publications. - 1477-7509 .- 1758-101X. ; 13:3, s. 126-136
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article addresses how health professionals should monitor and safeguard their patients’ ability to participate in making clinical decisions and making subsequent decisions regarding the implementation of their treatment plan. Patient participation in clinical decision-making is essential, e.g. in self-care, where patients are responsible for most ongoing care. We argue that one common, fact-oriented patient education strategy may in practice easily tend to take a destructive form that we call error trawling. Illustrating with empirical findings from a video study of consultations between clinicians and adolescent patients with diabetes, we argue on independent grounds that this strategy not only risks to overlook significant weaknesses in patient decision competence, but also to undermine patient capacity for decision-making and implementing care. In effect, this strategy for clinically monitoring and addressing the problem of fragile decision-making capacity brings hazards in need of address. We close by suggesting complementary and alternative strategies, and comment on how these may call for broadened competency among clinical health professionals.
|
|
| 4. |
- Hartvigsson, Thomas, 1985, et al.
(författare)
-
Etiska aspekter
- 2023
-
Ingår i: Psykosociala insatser för att förebygga och minska gängkriminalitet bland barn och unga vuxna. SBU Utvärderar 369.. - Stockholm : Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). - 9789198755466 ; , s. 60-66
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Huvudbudskap Forskning visar att det finns insatser som involverar socialtjänst eller motsvarande som kan minska skjutvapenvåld, medlemskap i gäng och fortsatt kriminalitet bland unga personer. Slutsatser Efter att ha gått igenom den samlade vetenskapliga litteraturen har SBU dragit följande slutsatser: Färdighetsträning i skolan för elever på mellanstadiet (t.ex. konfliktlösning) kan förebygga medlemskap i gäng och bärande av vapen. Insatser av typen fokuserad avskräckning1 bland gängkriminella minskar skjutvapenvåld med en fjärdedel, över en tid av i genomsnitt cirka tre år. Psykosociala insatser till gängkriminella under frivård (t.ex. missbruksbehandling, stöd att söka arbete) kan minska fortsatt kriminalitet med knappt hälften upp till ett år efter avslutad insats. Insatser mot öppna drogmarknader i form av fokuserad avskräckning kan minska narkotikabrottslighet med cirka en tredjedel, över en tid av i genomsnitt ett och ett halvt år. Insatser med osäker effektivitet eller osäkra risker i form av stigmatisering och urholkat förtroende för viktiga samhällsfunktioner behöver utvärderas. 1. För att minska våld riktar samhället sina resurser mot de mest våldsdrivande individerna och de gäng de tillhör. De informeras om att våldet måste upphöra, vilka konsekvenser fortsatt våld kommer att ge samt erbjuder stöd till de som vill lämna det kriminella livet. Hur kan de viktigaste resultaten förstås? Nästan alla studier är genomförda i USA. Det kan påverka resultatens relevans i Sverige. Det enda säkra sättet att avgöra om insatserna fungerar även här är genom att låta införa och utvärdera insatserna i Sverige. I rapporten redovisas tre typer av insatser för att motverka gängrelaterad kriminalitet. Universella insatser ges brett till många personer, till exempel till alla elever vid en skola. Selektiva insatser erbjuds personer med en förhöjd risk för gängrelaterad kriminalitet. Indikerade insatser är inriktade mot gängkriminella personer. Det kan handla om kriminalvård, insatser mot öppna drogmarknader, och fokuserad avskräckning. Insatserna kan vara frivilliga eller ske med tvång. Resultaten tyder på att de indikerade insatserna är lika i flera avseenden. Framför allt förekommer samverkan mellan organisationer. Totalt förekommer tio olika delar, så kallade komponenter, som i varierande omfattning utgör de indikerade insatserna. Den vanligaste komponenten är psykosocialt stöd från socialtjänst, som förekom i alla utom en insats. Andra vanliga komponenter är tydliga förväntningar på gängmedlemmar och tydliga sanktioner. Underlaget är för litet för mer riktade analyser om några komponenter är viktigare än andra. Vad handlar rapporten om? Det primära syftet är att utvärdera psykosociala insatser som ska motverka barns och ungas medlemskap i gäng, attityder till gäng och gängrelaterad kriminalitet. Insatserna kan ges av socialtjänst eller andra relevanta aktörer (t.ex. kriminalvård, skola, polis, civilsamhälle). Rapporten belyser också etiska aspekter som kan vara aktuella när insatserna används. Det finns insatser där det inte har gått att vetenskapligt bedöma effekterna. Det gäller insatser som enbart ges på fångvårdsanstalt, familjebaserade insatser för antisociala tonåringar, medling, och insatser mot öppna drogmarknader för att minska skjutvapenvåld. Vilka studier ligger till grund för resultaten? Resultatet baseras på 43 studier om psykosociala insatser till barn och unga vuxna under 30 år. Studierna har publicerats mellan år 2001 och april 2023 i vetenskapliga tidskrifter. Endast studier med en jämförelsegrupp i form av standardbehandling har inkluderats.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Munthe, Christian, 1962, et al.
(författare)
-
Disputing with patients in person-centered care: Ethical aspects in standard care, pediatrics, psychiatry, and public health
- 2018
-
Ingår i: Journal of Argumentation in Context. - : John Benjamins Publishing Company. - 2211-4742 .- 2211-4750. ; 7:2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article explores ethical aspects of using open argumentation in person-centered care (PCC), where health professionals (HPs) openly criticize or contradict factual claims, assumptions, preferences, or value commitments of patients. We argue that such disputing may be claimed to have an important place in advanced versions of PCC, but that it actualizes important clinical ethical aspects of doing such disputation well. This may prompt caution in the implementation of PCC, but also inspire educational and organizational reform. We also probe the notion of openly disputing with patients when PCC is applied in less standard settings (where it is nevertheless advocated), using the cases of children, psychiatry, and public health interventions, such as antibiotic stewardship programs, as examples. These contexts offer new reasons for why PCC may or should include open disputing with patients, but also introduce new ethical complications. Some of these may transform either to arguments against PCC implementation in these areas, or to a more open view of the extent a HP may seek to dominate patients in a PCC setting. We are especially skeptical of the meaningfulness of applying advanced PCC in areas of psychiatry with high levels of compulsory elements, such as forensic psychiatric detention.
|
|
| 7. |
- Munthe, Christian, 1962, et al.
(författare)
-
Etiska aspekter på att lyssna på barn i familjehem – mål, komplikationer och konflikter
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det finns goda skäl för att samla in upplevelser från familjehemsplacerade barn eftersom det är de som bäst kan berätta om sin egen situation och om hur familjehemsorganisationen fungerar. Men att samla in sådan information medför också en rad möjliga etiska konflikter som analyseras i den här rapporten. Syftet är att ge en grund för utvärdering och jämförelse av olika mer specifika och konkretiserade förslag på hur en modell för att lyssna på barn i familjehem ska utformas. När man tar fram en modell för informationsinhämtning måste syftet tydligt klargöras. Om flera syften ska gynnas är det viktigt att analysera potentiella målkonflikter. De etiska hänsyn som vi belyser är främst sådana som aktualiseras när barn är informationsförmedlare snarare än mottagare av vård. Utöver detta presenterar vi vägar att behandla begreppsliga och etiska grundfrågor om tolkningen och värderingen av barns intressen. Barn i allmänhet och familjehemsplacerade barn i synnerhet utgör en särskilt sårbar och värnlös grupp. Det är därför viktigt att lyssna på dem och att då vara extra varsam. Det är särskilt viktigt att dels ta hänsyn till barns växande förmåga till självbestämmande, dels att utforma modellen så att den hjälper barnen att kunna berätta om såväl positiva som negativa erfarenheter. Den modell som används för att inhämta information från familjehemsplacerade barn måste syfta till att förbättra deras situation i allmänhet, samtidigt som man måste se till att detta syfte inte kommer i konflikt med enskilda barns intressen. Det gäller i synnerhet när barnen är så små att de inte kan ge giltigt samtycke och där forskningsetiken föreskriver skarpa krav på riskfrihet. Med äldre barn följer krav på att respektera och främja barnens självbestämmande. En viktig fråga är hur modellen ska förhålla sig till den reguljära familjehemsvården. Det finns goda skäl att hålla isär dem, både på grund av modellens syfte och för att de som använder modellen inte ska missförstå den. Samtidigt kan det vara bra att ha kvar kopplingar mellan modellen och den reguljära familjehemsvården, även om det aktualiserar en rad etiska frågor som rör integritet, partiskhet och risker för barnen. De etiska aspekterna förankras dels i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och Helsingforsdeklarationen – Etiska principer rörande medicinsk forskning som involverar människor (Helsingforsdeklarationen), dels i en etisk och filosofisk bakgrundsdiskussion med stöd i internationell forskning. Rapporten avslutas med en checklista till hjälp för att systematiskt analysera etiska aspekter av olika modeller som kan användas för att lyssna på barn i familjehem.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Munthe, Christian, 1962, et al.
(författare)
-
Questioning the patient in person centred care: ethical aspects: children, forensic psychiatry, and public health
- 2017
-
Ingår i: Medical Argumentation and Patient Centred Care, University of Amsterdam, October 26-27, 2017..
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The paper explores the room, both conceptually and ethically, for questioning, contradicting and adapting positions to patients in three specific areas: care of patients with vulnerable cpapcities for taking responsibility (adolescents and psychiatry), contexts of constrained autonomy (forensic care), and public health (antobiotic resistance stewardship and vaccination). These areas in various ethically relevant ways exhibit non-standard settings, compared to usual assumptions about the nature of patients and institutional contexts made when person centredness and shared decision-making are held out as primarily emancipating concepts. The paper probes to what extent that ethical idea may be maintained also in such non-standard settings.
|
|
