| 1. |
- Kirvalidze, Mariam, et al.
(författare)
-
Effectiveness of integrated person-centered interventions for older people's care : Review of Swedish experiences and experts' perspective
- 2024
-
Ingår i: Journal of Internal Medicine. - : John Wiley & Sons. - 0954-6820 .- 1365-2796.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Older adults have multiple medical and social care needs, requiring a shift toward an integrated person-centered model of care. Our objective was to describe and summarize Swedish experiences of integrated person-centered care by reviewing studies published between 2000 and 2023, and to identify the main challenges and scientific gaps through expert discussions. Seventy-three publications were identified by searching MEDLINE and contacting experts. Interventions were categorized using two World Health Organization frameworks: (1) Integrated Care for Older People (ICOPE), and (2) Integrated People-Centered Health Services (IPCHS). The included 73 publications were derived from 31 unique and heterogeneous interventions pertaining mainly to the micro- and meso-levels. Among publications measuring mortality, 15% were effective. Subjective health outcomes showed improvement in 24% of publications, morbidity outcomes in 42%, disability outcomes in 48%, and service utilization outcomes in 58%. Workshop discussions in Stockholm (Sweden), March 2023, were recorded, transcribed, and summarized. Experts emphasized: (1) lack of rigorous evaluation methods, (2) need for participatory designs, (3) scarcity of macro-level interventions, and (4) importance of transitioning from person- to people-centered integrated care. These challenges could explain the unexpected weak beneficial effects of the interventions on health outcomes, whereas service utilization outcomes were more positively impacted. Finally, we derived a list of recommendations, including the need to engage care organizations in interventions from their inception and to leverage researchers' scientific expertise. Although this review provides a comprehensive snapshot of interventions in the context of Sweden, the findings offer transferable perspectives on the real-world challenges encountered in this field. image
|
|
| 2. |
- Andersson, Erik, 1979-, et al.
(författare)
-
Kollegialt Lärande i Örebros Skolor – KLÖS-projektet : Hur kan lärares kollegiala lärprocesser stödjas i syfte att skapa hållbara strukturer för utvecklingsarbete?
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet KLÖS har undersökt hur lärares kollegiala lärprocesser kan stödjas i syfte att skapa hållbara strukturer för utvecklingsarbete. Målet var att skapa en Örebromodell för kollegialt lärande. En avslutande reflektion kring resultatet är att etableringen av denna modell kräver ett omfattande engagemang och tar tid att få på plats. Det är vår uppfattning att ett flertal aspekter återstår att undersöka. Bland annat är det intressant att undersöka hur arbetet med det kollegiala lärandet fortskrider på pilotskolan. Frågor som är intressanta är: Vilka faktorer har betydelse för att arbetet med kollegialt lärande ska bli permanent och fungera som ett naturligt sätt att arbeta med utveckling av praktiken? Vad blir resultatet av de utvecklingsomgångar som genomförts? Hur följs detta resultat upp och leder det till bestående gynnsamma förändringar? Frågorna handlar om hållbarhet och därmed om hur projektet går från att vara ett projekt som avslutas och glöms bort till att bli ett levande verktyg för utvecklingsarbete som kan göra en verklig skillnad i och för praktiken över tid. Eftersom mycket tid och resurser används till utvecklingsarbete i skolan är det viktigt att det arbete som görs verkligen leder till en konkret och för verksamheten gynnsam förändring. Det innebär att frågan om utvecklings- arbetets hållbarhet är en av de viktigaste frågorna. Det verktyg som utvecklats i projektet och som kommit att symbolisera det kollegiala arbetet på pilotskolan är KLÖS-hjulet. Frågan om hur KLÖS-hjulet 2.0 kan utvecklas och anpassas så att det verkligen blir ett flexibelt och användbart verktyg för att stötta det kollegiala lärandet är kanske den alla viktigaste konkreta frågan. Frågor som är besläktade med frågan om hållbarhet är de som syftar till att undersöka hur det kollegiala lärandet kan bli mer robust. Till dessa hör frågor om hur lärledarens roll kan förstärkas, hur verktyg som stöttar lärares observation och analys av den egna verksamheten kan designas, hur ansvar och engagemang på alla nivåer kan förstärkas och bli synligt samt hur arbetet med kollegialt lärande kan utvärderas. Vi har under projektets gång sett hur lärare behöver stöd i arbetet med att systematiskt identifiera behov i verksamheten för att sedan utforska möjligheter att utveckla och förändra praktiken. Medverkan från forskare som ställt frågor, problematiserat och belyst olika perspektiv har i flera fall varit avgörande för hur ett utvecklingsbehov har identifierats, avgränsats och formulerats som en undersökningsbar fråga. Det är av avgörande betydelse att utvecklingsarbetet inte står och faller med denna medverkan. Verksamheten måste själv ta fram strukturer för hur lärare och lärledare får ett tillfredsställande stöd i sitt utvecklingsarbete så att de har möjlighet att göra kollegialt lärande till en naturlig del av sitt arbete där de känner sig så bekanta med KLÖS-hjulet att de själva kan ställa de frågor som krävs. Således behöver många funktioner, både centralt och lokalt samverka för att vidareutveckla och stötta kollegialt lärande för att utveckla undervisningen i Örebro skolor.
|
|
| 3. |
- Göras, Camilla, 1969-, et al.
(författare)
-
Tasks, multitasking and interruptions among the surgical team in an operating room : a prospective observational study
- 2019
-
Ingår i: BMJ Open. - : BMJ Publishing Group Ltd. - 2044-6055. ; 9:5, s. 1-12
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- OBJECTIVES: The work context of the operating room (OR) is considered complex and dynamic with high cognitive demands. A multidimensional view of the complete preoperative and intraoperative work process of the surgical team in the OR has been sparsely described. The aim of this study was to describe the type and frequency of tasks, multitasking, interruptions and their causes during surgical procedures from a multidimensional perspective on the surgical team in the OR.DESIGN: Prospective observational study using the Work Observation Method By Activity Timing tool.SETTING: An OR department at a county hospital in Sweden.PARTICIPANTS: OR nurses (ORNs) (n=10), registered nurse anaesthetists (RNAs) (n=8) and surgeons (n=9).RESULTS: The type, frequency and time spent on specific tasks, multitasking and interruptions were measured. From a multidimensional view, the surgical team performed 64 tasks per hour. Communication represented almost half (45.7%) of all observed tasks. Concerning task time, direct care dominated the surgeons' and ORNs' intraoperative time, while in RNAs' work, it was intra-indirect care. In total, 48.2% of time was spent in multitasking and was most often observed in ORNs' and surgeons' work during communication. Interruptions occurred 3.0 per hour, and the largest proportion, 26.7%, was related to equipment. Interruptions were most commonly followed by professional communication.CONCLUSIONS: The surgical team constantly dealt with multitasking and interruptions, both with potential impact on workflow and patient safety. Interruptions were commonly followed by professional communication, which may reflect the interactions and constant adaptations in a complex adaptive system. Future research should focus on understanding the complexity within the system, on the design of different work processes and on how teams meet the challenges of a complex adaptive system.TRIAL REGISTRATION NUMBER: 2016/264.
|
|
| 4. |
- Olin, Karolina, et al.
(författare)
-
Mapping registered nurse anaesthetists' intraoperative work : tasks, multitasking, interruptions and their causes, and interactions: a prospective observational study
- 2022
-
Ingår i: BMJ Open. - : BMJ Publishing Group Ltd. - 2044-6055. ; 12:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Introduction Safe anaesthesia care is a fundamental part of healthcare. In a previous study, registered nurse anaesthetists (RNAs) had the highest task frequency, with the largest amount of multitasking and interruptions among all professionals working in a surgical team. There is a lack of knowledge on how these factors are distributed during the intraoperative anaesthesia care process, and what implications they might have on safety and quality of care.Objective To map the RNAs' work as done in practice, including tasks, multitasking, interruptions and their causes, and interactions, during all phases of the intraoperative anaesthesia work process.Methods Structured observations of RNAs (n=8) conducted during 30 procedures lasting a total of 73 hours in an operating department at a county hospital in Sweden, using the Work Observation Method By Activity Timing tool.Results High task intensity and multitasking were revealed during preparation for anaesthesia induction (79 tasks/hour, 61.9% of task time spent multitasking), anaesthesia induction (98 tasks/hour, 50.7%) and preparation for anaesthesia maintenance (86 tasks/hour, 80.2%). Frequent interruptions took place during preoperative preparation (4.7 /hour), anaesthesia induction (6.2 /hour) and preparation for anaesthesia maintenance (4.3 /hour). The interruptions were most often related to medication care (n=54, 19.8%), equipment issues (n=40, 14.7%) or the procedure itself (n=39, 14.3%). RNAs' work was conducted mostly independently (58.4%), but RNAs interacted with multiple professionals in and outside the operating room during anaesthesia.Conclusion The tasks, multitasking, interruptions and their causes, and interactions during different phases illustrated the RNAs' work as done, as part of a complex adaptive system. Management of safety in the most intense phases-preparing for anaesthesia induction, induction and preparing for anaesthesia maintenance-should be investigated further. The complexity and adaptivity of the nature of RNAs' work should be taken into consideration in future management, development, research and education.
|
|
