| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Högfeldt, Anna-Karin, et al.
(författare)
-
Pedagogisk meritering på KTH - Samarbete, excellens och utbildningsinnovation
- 2019
-
Ingår i: Bidrag från 7:e Utvecklingskonferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar. - Luleå : Luleå University of Technology. ; , s. 76-81
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Detta bidrag beskriver och analyserar förberedelsefasen inför implementeringen av ett högskolepedagogiskt excellensprogram vid Kungliga Tekniska Högskolan, KTH. Programmet syftar till att ytterligare stärka värdet av pedagogiska meriter och samtidigt bidra till lärosätets fortsatta och fördjupade utveckling av utbildningarna och organisationen. De tydligaste riskerna som har identifierats med befintliga pedagogiska meriteringsmodeller är att de kan skapa ett A- och B-lag (mellan en karriär som forskare och en karriär som lärare). Dessutom är det ofta oklart hur personer som har utnämnts till excellenta lärare ska kunna bidra till organisationens och utbildningens utveckling ur ett kortsiktigt såväl som ett långsiktigt perspektiv. En tydlig svaghet med befintliga pedagogiska meriteringsmodeller är att de inte explicit nog ger emfas till aktivt och relevant utvecklingsarbete, utan fokuserar på egenhändigt skrivna pedagogiska portföljer som sällan är framtidsinriktade. KTH:s högskolepedagogiska excellensprogram siktar på att försöka möta dessa risker och svagheter. KTH har, alltjämt sedan det nationella obligatoriet om 15 hp Högskolepedagogik infördes, kvarhållit detta obligatorium. Stora satsningar har gjorts på den högskolepedagogiska verksamheten. Ett gediget utbud av fortbildningsmöjligheter samt arenor för nätverkande har utvecklats. Samtidigt råder svagheter i systemet gällande prövande och tillvaratagande av pedagogisk skicklighet, och det är tydligt att KTH behöver ytterligare utveckling i området. Författarna menar också att i och med att de utmaningar vi står inför gällande pedagogisk meritering ser relativt lika ut vid landets lärosäten, bör ett stärkt nationellt samarbete och nätverkande inom landets ingenjörsutbildningar främjas inom området. Artikelförfattarna representerar KTH:s övergripande ledning, utbildningsledning samt ledningen för den högskolepedagogiska verksamheten.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Cronhjort, Mikael, et al.
(författare)
-
Nationellt erfarenhetsutbyte och utmaningar för civilingenjörsutbildning
- 2020
-
Ingår i: Proceedings of 7:e Utvecklingskonferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar. ; , s. 231-232
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Vi vill i en workshop identifiera behovoch intresse för att bilda ett nätverk för civilingenjörsutbildningar i Sverige. Vi tror att det kan finnas ett behov av etteget forum för att diskutera utmaningar som är specifika förcivilingenjörsutbildningar. Vi presenterar här några förslag påområden som vi på KTH tror att kan vara intressanta att ta uppi ett sådant nätverk, men vi är mycket intresserade av att läraoss om vilka utmaningar som uppfattas som intressanta ochviktiga på andra lärosäten.
|
|
| 7. |
- Goldkuhl, Lisa, 1983, et al.
(författare)
-
Effekten av att föda barn i ett speciellt utformat födslorum: En randomiserad kontrollerad studie
- 2023
-
Ingår i: Konferensbidrag Reproduktiv Hälsa, Karlstad.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bakgrund: Den upplevda miljön har betydelse för födselns fysiologiska processer hos kvinnor. Då majoriteten barn föds på sjukhus är det därav betydelsefullt att utforma sjukhusmiljön utifrån aspekter som främjar trygghet och förtrogenhet. Syfte: Att utvärdera om ett speciellt utformat rum ger bättre utfall i samband med födsel, i jämförelse med standardrum. Metod: En randomiserad kontrollerad studie genomfördes under åren 2019–2020 vid ett sjukhus i västra Sverige. Förstföderskor med en singelgraviditet i fullgången tid lottades till att vårdas antingen i ett rum speciellt utformat för att stödja födselns fysiologiska processer (testrummet) eller i ett standardrum. Hypotesen var att det primära kompositutfallet skulle uppfyllas hos fler kvinnor i testrummet, det vill säga: vaginal spontan födsel, ingen användning av oxytocindropp, positiv förlossningsupplevelse, samt blödning <1000ml. För att kunna påvisa en skillnad på 8% mellan de randomiserade grupperna i det primära utfallet, krävdes 1274 studiedeltagare. Bland sekundära utfall fanns andra perinatala utfall samt självskattad förlossningsupplevelse upp till ett år efter födsel. Resultat: Studien avslutades i förtid på grund av Covid-19-pandemin, vilket gjorde att 406 kvinnor randomiserades totalt. Därav uppnåddes inte tillräcklig styrka för att kunna påvisa en statistiskt signifikant skillnad mellan grupperna avseende det primära utfallet. I testrummet uppfylldes det primära utfallet hos 42% av kvinnorna jämfört med 35% i standardrummet (odds ratio: 1.35, 95% CI 0.90–2.01). Kvinnor i testrummet använde epiduralanalgesi i lägre utsträckning. De rapporterade även mer positiva förlossningsupplevelser 3 och 12 månader efter födsel i jämförelse med kvinnor i standardrummen. Konklusion: Denna för tidigt avslutade studie kunde inte verifiera om testrummet förbättrar det primära utfallet. Däremot använde kvinnor i det testrummet i lägre grad farmakologisk smärtlindring och skattade bättre förlossningsupplevelse över tid. Finansiering: Vetenskapsrådet (2018–02406), Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa, Göteborgs Universitet.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Larsson, Anna-Karin, 1976-, et al.
(författare)
-
Officersprogrammet – utveckling av akademisk informationskompetens i en professionsutbildning
- 2017
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med den interaktiva sessionen är att diskutera pedagogisk utveckling inom en professionsutbildning där akademi, verksamhet och arbetsliv samverkar. Vi vill också ta del av övriga deltagares erfarenhet inom området och använda dessa som stöd i vårt fortsatta samarbete.Att utveckla informationskompetens är en kvalitetsfråga för en högskoleutbildning. Officersutbildningen är en professionsutbildning som innehåller akademiska, professionsinriktade och verksamhetsförlagda utbildningsmoment. Utbildningen ställer höga krav på samverkan mellan akademi och arbetsliv.Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, studenternas förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och studenternas beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, följa kunskapsutvecklingen, och utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. (SFS 1992:1434)Anna Lindh-biblioteket är ett högskolebibliotek och arbetar med att undervisa i informationssökning inom Försvarshögskolans utbildningar. Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar i större och mindre grupper, medverkan vid seminarier, sökverkstäder m.m. Ett ökat antal studenter ställer krav på nya undervisningsformer. Anna Lindh-biblioteket ser ett behov av att förnya undervisningen och utöka den pedagogiska paletten. Det görs genom ett samarbetsprojekt med Sjöstridsskolans bibliotek. Projektet syftar till att:inventera vilket stöd studenterna inom Officersutbildningen får för att de ska kunna utveckla sin informationskompetensta fram pedagogiska modeller och utveckla tekniker för en sammanhållen undervisning i informationssökning med en tydlig progression under officersprogrammets samtliga terminerDen interaktiva sessionen inleds med en kort presentation av varför Anna Lindh-biblioteket och Sjöstridsskolan ser behov av gemensam pedagogisk utveckling. Därefter presenteras samtalets diskussionsfrågor som är tänkta att diskuteras i mindre grupper. Varje grupp redovisar sina tankar på en Magic Chart som placeras på väggen i lokalen. Därefter får deltagarna möjlighet att gå på ”vernissage” för att se och reflektera över vad övriga grupper kommit fram till i sina diskussioner. ReferenserSFS (1992:1434), Högskolelag ,1 kap 8§
|
|
| 10. |
|
|
