| 1. |
- Nilsson, Christer
(author)
-
Kriterier för biologisk värdering av natur från skyddssynpunkt
- 1984
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Rapporten behandlar naturvärdesbedömningens roll i naturvården och ger en översikt över kriterier som använts för värdering av natur. Kriterierna diversitet, yta, raritet, naturlighet och representativitet diskuteras utförligt, både med avseende på definitioner, mätmetoder och värderingar.I en arbetsmodell föreslås naturvårdsvärdet kombineras av (1) en ekologisk värdering, (2) en värdering av representationen, dvs huruvida de karaktärer som ett område företräder finns representerade i regionens reservat, (3) en värdering av skyddets effektivitet, (4) en 'politisk' värdering av ekosystemkaraktärerna. Rapporten avslutas med en diskussion av möjligheterna att sammanväga olika värden.
|
|
| 2. |
- Nilsson, Christer, et al.
(author)
-
Mygg och Bti i nedre Dalälven : Utvärdering av ett vetenskapligt uppföljningsprogram
- 2009
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Denna rapport redovisar uppdraget att granska den vetenskapliga uppföljningen avmyggkontrollprogrammet i nedre Dalälven. Rapporten beskriver hur frågorna iuppföljningsprogrammet besvarats samt diskuterar relevansen av de frågor somingått i uppdraget. Det konstateras att den vetenskapliga uppföljningen av eventuellaeffekter av spridning av Bti brustit i försöksdesign och analys. Det insamladematerialet ger inte underlag för de slutsatser som dragits. De frågor som ingått iuppdraget har därmed inte besvarats på ett vetenskapligt övertygande sätt. Detbedöms inte meningsfullt att fortsätta uppföljningsarbetet i sin nuvarande, begränsadeutformning, inte heller att låta personal som leder den storskaliga bekämpningenutvärdera effekterna av sin egen verksamhet. I stället bör en bred forskningsansatsgöras, inriktad på att förstå inte bara olika effekter av Bti-användningmen även betydelsen av skilda miljöfaktorer för att reglera myggens numerär,myggens roll i ekosystemet, dess historia i regionen samt effekter av olika myggtätheter.Den internationella litteraturen sammanfattas med tonvikten på hälsoeffekterav Bti, ekologiska effekter av Bti, myggresistens mot Bti och Bti-persistens inaturen. Litteraturen ger inte stöd för slutsatsen att Bti-användning skulle vara heltriskfri. I rapporten rekommenderas en närmare undersökning av hur älvens regleradevattenföring – en huvudorsak till myggrikedomen – kan modifieras för attvaraktigt reducera myggmängderna. I väntan på en sådan förändring bör generellbekämpning med Bti tillåtas, även i naturskyddade områden, och staten bör ta ansvarför verksamheten. Ekosystemeffekterna av sådan bekämpning bör följas uppnoga, och bekämpningen bör ändras om oönskade effekter uppträder. De ekonomiska,sociala och medicinska konsekvenser de extremt höga myggmängderna kaninnebära för befolkningen bör studeras närmare, exempelvis olägenheter för jordbruk,turism och skola. Vidare bör ställning tas till huruvida de vanligaste översvämningsmyggornai området, Aedes sticticus och A. vexans, ska betraktas somnaturliga, skyddsvärda komponenter i ekosystemet, eller som invaderande artersom behöver bekämpas för att bevara mer ursprungliga naturvärden. Naturvårdsmyndigheternabör också ta initiativ till en bred informationsinsats för att öka denlokala kunskapsnivån och skapa ett lokalt förankrat förtroende för sin verksamhet.De har en viktig uppgift i att visa att höga naturvärden och mänskligt leverne kankombineras utan att människan ska behöva uppleva naturen som en plåga.
|
|
| 3. |
- Nilsson, Christer
(author)
-
Växtskydd i uthållig växtodling : – effekter på avkastningsnivå, energiförbrukning och miljö
- 2009
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Växtskyddsproblemen och därav betingade skördeförluster är dåligt kartlagda i lågintensiva odlingssystem som inte använder kemiska växtskyddsmedel. Bekämpningsbehovet förefaller dock vara lägre än i mer högproducerande system.Högproducerande odlingssystem, s k konventionellt jordbruk, har stora bekämpningsbehov och kommer att drabbas av stora skördeförluster om kemisk bekämpning inte kan tillämpas, även om tillgängliga icke kemiska metoder används.Icke-kemiska metoder är mindre effektiva än kemiska metoder, låser växtföljden till viss del, låser jordbearbetningssystemet, ställer större krav på arbetskraft och är starkt beroende av läglighetsfaktorer såsom lämplig väderlek.Användningen av mekaniska bekämpningsmetoder mot ogräs i en hel växtföljd eller användningen av växtextrakt mot insektsangrepp i en enskild gröda kostar i storleksordningen lika mycket energi som motsvarande användning av kemiska växtskyddsmedel.Kemisk bekämpning har stor effektivitet och medger samtidigt stor flexibilitet i produktionssystemet, tillåter stora produktionsenheter med få arbetstimmar per hektar och ger en större frihet i valet av jordbearbetningssystem och växtföljd. Friska växter kan bättre utnyttja tillgänglig växtnäring, vilket ökar möjligheterna att begränsa växtnäringsförlusterna vid samma skörderesultat.Användningen av kemiskt växtskydd kan minska och de miljöeffekter som vi ser idag kan minskas och möjligen undvikas. Kemisk bekämpning kan inte tillåtas påverka omgivande ekosystem, vatten eller luft. Detta kan inte nås med begränsning av användningen generellt, däremot med begränsning av vilka egenskaper hos växtskyddsmedlen som skall få tillåtas och andra begränsningar som användningstidpunkt och dos, under förutsättning att bestämmelserna följs.Lågintensiva odlingssystems skördenivåer kompenserar lägre skördar med större arealanvändning. Skördenivåerna i de största grödorna i dessa system, förefaller ligga runt halva skörden jämfört med högproduktiva system. Såväl brist på växtnäring som angrepp av växtskadegörare kan vara orsaken till skördenivåer som är lägre än vad som kunde förväntas.Under förutsättning att ett uthålligt odlingssystem måste producera sin egen insatsenergi, och också bidra till samhällets, eller åtminstone livsmedelssektorns behov av energi, kan detta bara åstadkommas i ett högproduktivt odlingssystem som har tillgång till bra växtskyddsmedel och tillförs extra kväve, exempelvis mineralgödselkväve. I detta avseende är ett odlingssystem som använder arealen som ett medel att uppfylla nationella produktionsmål inte uthålligt.
|
|
