| 1. |
- Nilsson, Lena Maria, 1965-, et al.
(författare)
-
Minnesbild från en skogssamisk skoltid
- 2020
-
Ingår i: Skogssamisk vilja. - Umeå : Várdduo, centrum för samisk forskning. - 9789178553730 ; , s. 251-266
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- När en bok om minnesbilder från samernas skoltid gavs ut inom Svenska kyrkans vitboksprojekt saknade Aina Nilsson berättelser om de samer som gick i vanlig folkskola, vilket merparten av skogssamerna gjorde. I detta kapitel berättar Aina för Lena Maria Nilsson om sin skolgång i Árviesjávrrie under 1930- och 1940-talet där hon under ett par år hade Karin Stenberg som lärarinna.
|
|
| 2. |
- Allard, Christina, et al.
(författare)
-
Rasbiologiskt språkbruk i statens rättsprocess mot sameby
- 2015
-
Ingår i: Dagens Nyheter. - 1101-2447.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Statens hantering av forskningsresultat i rättsprocessen med Girjas sameby utgör ett hot mot Sverige som rättsstat och kunskapsnation. Åratal av svensk och internationell forskning underkänns och man använder ett språkbruk som skulle kunna vara hämtat från rasbiologins tid. Nu måste staten ta sitt ansvar och börja agera som en demokratisk rättsstat, skriver 59 forskare.
|
|
| 3. |
- Brandén, Jennie, et al.
(författare)
-
Utsatthet för sexuellt våld bland samiska kvinnor i Sverige : den Samiska HLV studien 2021
- 2023
-
Ingår i: Tidsskrift for kjønnsforskning. - Oslo. - 0809-6341 .- 1891-1781. ; 47:2-3, s. 113-129
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Frågan om sexuellt våld har under de senaste åren fått ett allt större utrymme i Sápmi. I denna artikel, som baseras påden populationsbaserade studien «Samisk hälsa på lika villkor» (Samisk HLV) 2021, undersöks utsatthet för sexuelltvåld bland samiska kvinnor och män i Sverige jämfört med kvinnor och män i Sveriges befolkning. Analysen visaratt sexuellt våld mot kvinnor utgör ett mycket omfattande samhällsproblem i det samiska samhället, i minst sammaomfattning som i övriga Sverige. Samiska kvinnor rapporterar en signifikant högre utsatthet för flera former av sexuelltvåld jämfört med kvinnor i Sverige, däribland utsatthet för våldtäkt och våldtäktsförsök. Analysen visar även attsamiska kvinnor är mer benägna att söka vård samt polisanmäla efter övergreppet, vilket nyanserar bilden av en tystnadkring sexuellt våld i Sápmi. Utifrån ett urfolksfeministiskt perspektiv belyser artikeln hur könade och kolonialamaktrelationer samspelar vad gäller utsatthet för sexuellt våld i Sverige och att positionen som både kvinna och sameökar utsattheten för sexuellt våld, medan att vara man och same inte gör det. Sammantaget pekar artikeln på att bådekön och samisk tillhörighet har betydelse för utsatthet för sexuellt våld och därmed på vikten av att inkludera samiskaperspektiv i framtida forskning om, och politiska insatser mot, sexuellt våld.
|
|
| 4. |
- Brandén, Jennie, 1984-, et al.
(författare)
-
Våld mot samiska kvinnor
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den här rapporten presenterar vi resultat från forskningsprojektet ”Våld mot samiska kvinnor” som 2021-2024 genomförts av forskargruppen Lávvuo vid Umeå Universitet, på uppdrag av Sámediggi (Sametinget i Sverige).Rapporten består av en kvantitativ och en kvalitativ del, samt fem åtgärdsförslag riktade till Sveriges regering.De kvantitativa resultaten i korthetDen kvantitativa delen av rapporten baseras på enkätundersökningen Samisk hälsa på lika villkor som genomfördes 2021. Resultaten har jämförts med Sveriges befolkning genom den nationella enkäten Sexuell och reproduktiv hälsa genomförd 2017. Det övergripande mönstret är att kvinnor är betydligt mer utsatta för våld än män, samt att samiska kvinnor 2021 uppger en högre våldsutsatthet än kvinnor i Sverige 2017, för de flesta typer av våld.Över hälften av de samiska kvinnorna har utsatts för sexuellt våld (55,5 procent), sju av tio har utsatts för psykiskt våld (68,5 procent) och nästan var tredje för fysiskt våld (27,9 procent).En större andel samiska kvinnor än kvinnor i Sverige i stort uppger utsatthet för de grövsta formerna av sexuellt våld, såsom våldtäktsförsök (14,1 jämfört med 10,6 procent) och våldtäkt (10,3 jämfört med 7,0 procent).En större andel samiska kvinnor än kvinnor i Sverige i stort uppger utsatthet för psykiskt våld, både sammantaget (68,5 jämfört med 50,9 procent) och vad gäller alla de former av psykiskt våld som undersöktes.Även när det gällde fysiskt våld rapporterade samiska kvinnor (27,9 procent) en högre utsatthet jämfört med kvinnor i Sverige (22,0 procent).Samiska kvinnors utsatthet för våld varierar med både ålder och geografi. Överlag var utsattheten högst bland kvinnor yngre än 45 år. Geografiskt var utsattheten för sexuellt och fysiskt våld högre bland samiska kvinnor i mellersta och södra Sverige, med undantag av Stockholmsområdet. För psykiskt våld hade samiska kvinnor i Jämtland Härjedalen en högre utsatthet.Det finns flera starka samband mellan olika typer av våldsutsatthet och psykisk och fysisk ohälsa. Upprepad våldsutsatthet (fler än en gång) är förenat med ännu högre risk för ohälsa, särskilt psykisk ohälsa. Starkast är detta samband när det gäller stress och självmordstankar.När det gäller diskriminering och rasism uppger en betydande andel av samer i Sverige att de utsatts någon gång i livet. Liksom för andra former av våld i denna undersökning visar analysen att en högre andel samiska kvinnor (44,5 procent) utsatts jämfört med samiska män (37,0 procent).HBTQ-samer är mer våldsutsatta än andra samer. Detta gäller sexuellt våld (64,6 jämfört med 30,9 procent), psykiskt våld (81,7 jämfört med 58,4 procent) och fysiskt våld (43,8 jämfört med 25,5 procent).De kvalitativa resultaten i korthetDen kvalitativa delen baseras på intervjuer med professionella som arbetar inom samhällets stödstrukturer för våldsutsatta i olika delar av den svenska delen av Sápmi.Intervjustudien visar att våld mot samiska kvinnor är en fråga som behöver förstås i relation till den bredare politiska och historiska, koloniala, och könade kontext som våldet utspelar sig i.Frågan om våld mot samiska kvinnor osynliggörs och beskrivs som svår att adressera – både i det samiska samhället och i majoritetssamhället.Kunskapen om det samiska samhället är låg inom samhällets stödstrukturer. Deltagare beskrev att samiska perspektiv saknas i styrdokument kring mäns våld mot kvinnor och i befintlig terminologi. Detta gör att förhållanden i det samiska samhället som kan påverka den våldsutsattas situation negligeras i mötet med samiska klienter, patienter och brukare som utsätts för våld.Frågan om våld mot samiska kvinnor beskrevs som ”känslig” och ”laddad”. Sammantaget framträder ett stigma kring frågan och en oro för att ”göra fel” eller bidra till fördomar och rasism mot samer, både i det samiska samhället och majoritetssamhället.Problemet med våld mot samiska kvinnor beskrevs som svår att adressera inom en redan marginaliserad samisk kontext, där värnandet av samiska kollektiva rättigheter har prioriterats.Det finns en rad särskilda förhållanden knutna till det samiska samhället som är viktiga att ha kunskap om och vara lyhörd för i mötet med våldsutsatta samiska personer och i arbetet för att motverka våld mot samiska kvinnor.Närheten och lokalkännedomen i mindre samhällen beskrevs som styrkor, men samtidigt lyftes utmaningar såsom bristande anonymitet, resurser, kompetens och insatser. Svårigheten att vara anonym och långa geografiska avstånd till samhällets stöd beskrevs som extra påtagligt i det samiska samhället. Stark samhörighet i det samiska samhället beskrevs som positivt men också potentiellt problematiskt när det gäller den utsattas situation.Bristande tillit till myndigheter bland samer är en potentiell barriär för att nå och stötta våldsutsatta samiska kvinnor. Den bristande tilliten relaterades till både historiska och samtida erfarenheter av okunskap, förtryck, rasism och diskriminering.Deltagare beskrev ojämställdhet och tystnad kring våld mot kvinnor i det samiska samhället, och att våld mot kvinnor ofta hanteras internt. Tystnaden knöts till en lojalitet med samiska män, ett ideal att samiska kvinnor ska vara starka och klara sig själva, samt en vilja att skydda familjen och det samiska kollektivet.Ett centralt hinder för utsatta kvinnor att lämna en våldsam relation beskrevs vara rädslan för att uppbrottet skulle innebära förlust av deras samiska sammanhang. Ens samiska identitet beskrevs till exempel som nära knuten till platsen och markerna och därmed som svår att upprätthålla vid flytt till en annan ort för att söka skydd.Åtgärdsförslag till Sveriges regeringBaserat på de utvecklingsbehov som identifierats genom detta forskningsprojekt utmynnar rapporten i fem åtgärdsförslag riktade till den svenska regeringen.Uppdra åt Sametinget att följa upp och samordna arbetet för att motverka våld mot samiska kvinnor.Utforma en nationell policy för att motverka våld mot samiska kvinnor.Utveckla stödstrukturer för våldsutsatta samiska kvinnor och flickor.Genomför kortsiktiga utbildningsinsatser.Säkra långsiktig kunskapsproduktion och kompetenshöjning.
|
|
| 5. |
- Evengård, Birgitta, 1952-, et al.
(författare)
-
Säker tillgång till mat och vatten prioriterad fråga för Arktis
- 2013
-
Ingår i: Läkartidningen. - Stockholm. - 0023-7205 .- 1652-7518. ; 110:05, s. CCF7-
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Arktis befinner sig i förändring. Dessa förändringar beror på mänskliga aktiviteter i regionen och på den globala klimatförändringen, som märks först och mest i norr till exempel där den sibiriska tundran övergår i gräsbevuxen terräng. Djur och människor som bor i den här delen av världen är redan påverkade av förändringarna och kommer att förbli så under lång tid framöver. Ursprungsbefolkningar runt om i Arktis samlar sig i protester, nu senast i Kanada. De många ursprungsbefolkningarna i Arktis lever ofta nära naturen och är därför mer sårbara än andra, men även samhällen med god infrastruktur påverkas av miljöförändringar. I Sverige märkte vi nyligen detta, när närmare 100 000 personer i Östersund och Skellefteå med omgivningar vintern 2010–2011 fick koka sitt vatten under månader på grund av att en parasit (Cryptosporidium) kom in i vattnet. Olika slags system behöver kontrolleras regelbundet, så att säkra datatolkningar kan ges till beslutsfattare, för att vidta åtgärder i tid för ökad säkerhet.
|
|
| 6. |
- Nilsson, Lena Maria, 1965-, et al.
(författare)
-
Forskning kring urfolk vid Umeå universitet - mångfald, tvärvetenskap och internationalisering
- 2021
-
Ingår i: Respons. - Stockholm : Tidskriften Respons. - 2001-2292. ; :4, s. 12-14
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Sedan 1975 har det bedrivits utbildning och forskning i samiska språk och samisk kultur i olika institutionella konstellationer vid Umeå universitet. I sin essä i Respons nummer 2/2021 ger professor Jonny Hjelm en missvisande bild av denna forskning. Här ger vi vår egen bild av utvecklingen av urfolksrelaterad forskning vid Umeå universitet de senaste 20 åren med utgångspunkt från en översiktlig kvantitativ bibliometrisk analys av 416 vetenskapligt granskade publikationer i DiVa-databasen.Språk och utbildning är det dominerande forskningsfältet i den urfolksrelaterade vetenskapliga produktionen vid Umeå universitet och står för 26 procent av artiklarna. Hälsa och levnadsförhållanden är ett annat viktigt forskningsområde (20 procent), varpå följer mark och vatten (14 procent), kultur och historia (12 procent) samt övrig forskning (28 procent).Dagens Várdduo är en heterogen och dynamisk forskningsmiljö där många olika teoretiska inriktningar och metoder tillämpas. Utvecklingen framöver ser ut att gå mot en starkare betoning på det internationella forskningsområdet urfolksstudier.
|
|
| 7. |
- Nilsson, Lena Maria, 1965-, et al.
(författare)
-
Fördjupning: Förtvivlan över tvångsarbetet i Nasa – jojk i två delar
- 2022
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är en jojk i två delar kopplad till samernas tvångsarbeten vid silverbrytningen i Nasafjäll på 1600-talet, tolkad av Lena Maria Nilsson. År 1912 delade jojkaren Kristina Mårtensson från Arjeplog med sig av jojken till sameforskaren Karl Tirén. Jojken är nedtecknad av Karl Tirén på gehör och publicerad i notskrift och text. Genom att den består av två delar, skiljer den sig från de flesta andra jojkar. De två delarna i jojken skiljer sig också mycket ifrån varandra i karaktär och tempo. För att förstå och tolka jojken behövs en förklaring vad jojk är.
|
|
| 8. |
- Nilsson, Lena Maria, 1965-
(författare)
-
Samisk kost som hälsofaktor?
- 2016
-
Ingår i: Nordisk Nutrition. - : SNF Swedish Nutrition Foundation. - 1654-8337. ; :2, s. 27-29
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Historiska matvanor används ofta som modeller för hälsosam kost. Mot bakgrund av att samer ofta beskrivs som världens friskaste urfolk, är det intressant att studera samisk kost som en hälsofaktor. Det finns dock många fallgropar som behöver beaktas vid sådan forskning.
|
|
| 9. |
-
Skogssamisk vilja : en jubileumsantologi om skriften "Dat läh mijen situd", Karin Stenberg och skogssamisk historia och nutid
- 2020
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Skogssamisk vilja är en jubileumsantologi till hundraårsminnet av att den skogssamiska läraren Karin Stenberg med hjälp av författaren Valdemar Lindholm gav ut skriften Dat läh mijen situd (Det är vår vilja). En vädjan till Svenska Nationen från Samefolket. Det är en politisk kampskrift om den skogssamiska situationen i Sverige för hundra år sedan som på många sätt är aktuellt också idag. Antologin inleds med ursprungstexten Dat läh mijen situd men innehåller ytteligare tolv bidrag som på olika sätt tar utgångspunkt i Stenbergs (och Lindholms) skrift, person och kunskaper om samernas historia.Kapitlen som följer med sina olika inriktingar utgör en fortsättning på Karin Stenbergs pionjärinsats för det skogssamiska folket. Bidragen omfattar även studier om Karin Stenberg som barn och vuxen. Bland kapiteln finns fem bidrag skrivna av skogssamer som träffade henne i vardagen, var släkt med henne eller varit hennes elever. Vi får vidare följa hennes litterära samtid i texter om samerna. Karin Stenberg hade troligen redan under 1920-talet förvärvat kunskaper om samernas utbredning söderut. Forskningens framsteg till idag hade säkerligen fångat hennes intresse.
|
|
| 10. |
- Stoor, Jon Petter A., et al.
(författare)
-
Hur mår samer i Sverige? : Resultat från en enkätundersökning om hälsa, livsvillkor och levnadsvanor bland samer
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den här rapporten presenterar vi resultat från enkätundersökningen Samisk hälsapå lika villkor. Den genomfördes under våren 2021 och besvarades av 3 658 sameri åldern 18–84 år i Sverige. Syftet med rapporten är att översiktligt beskriva hälsa,livsvillkor och levnadsvanor bland samer. Resultaten har även jämförts medbefolkningen i övrigt genom data från den nationella folkhälsoenkäten Hälsa pålika villkor, också den genomförd under våren 2021.Resultaten i korthetDe flesta samer i den här studien, 73 procent, uppger att de har en god allmänhälsa. Nästan alla, 87 procent, har ett gott psykiskt välbefinnande. Totalt 41 procentav samerna uppger att de har en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning.Andelen som uppger att de röker dagligen är 4 procent, och andelen som snusar 23procent.Jämförelsen mellan samer och befolkningen i övrigt visar följande:• En lika stor andel samer som befolkningen i övrigt uppger en god allmänhälsa. Även andelen samer som uppger sjukdomar som högt blodtryck ochdiabetes eller psykiska besvär som ängslan, oro eller ångest är lika stor som ibefolkningen i övrigt.• En mindre andel samer än befolkningen i övrigt uppger sömnsvårigheter,trötthet och psykisk påfrestning. Det är också en mindre andel samer somuppger att de är stillasittande mer än tio timmar per dag, har en riskkonsumtionav alkohol, uppger att de röker dagligen eller att de någon gång har använtcannabis.• En mindre andel samer jämfört med befolkningen i övrigt uppger bra tandhälsaoch att de äter frukt och grönsaker minst en gång per dag.• En större andel samer än befolkningen i övrigt har ett gott psykisktvälbefinnande. Däremot uppger en större andel samer att de har en långvarigsjukdom eller funktionsnedsättning, värk i olika delar av kroppen, astma,allergi, övervikt och fetma. Även andelen samer som uppger att de snusardagligen är större än i befolkningen i övrigt.• En större andel samer än befolkningen i övrigt uppger att de någon gångallvarligt övervägt att ta sitt liv eller att de någon gång försökt att ta sitt liv.Vidare är det en större andel samer som uppger att de har haft svårt att klara delöpande utgifterna under de senaste 12 månaderna. Andelen samer som uppgeratt de någon gång under de senaste 3 månaderna blivit behandlade ellerbemötta så att de har känt sig kränkta är större än i befolkningen i övrigt.Vad gäller covid-19-pandemin, uppger en mindre andel samer än befolkningen iövrigt att de har testat positivt för covid-19. Däremot uppger en större andel sameratt de har varit oroliga för att de själva eller någon närstående ska bli allvarligt sjuk. 8Samers hälsa behöver fortsatt följasDen här kartläggningen är ett första viktigt steg för att följa hälsosituationen blandsamer i Sverige och är en av de mest omfattande enkätundersökningar som hargenomförts hittills. Studien bidrar till viktig kunskap om samers hälsa, livsvillkoroch levnadsvanor och kan ligga till grund både för fortsatt kunskapsutveckling ochutformning av hälsofrämjande och förebyggande insatser på lokal, regional ochnationell nivå. Det behövs även fortsatta och fördjupade analyser med särskiltfokus på olika grupper bland samer som kan ha sämre hälsa eller sämreförutsättningar för en god hälsa.
|
|
