| 1. |
- Bilén, Anna-Karin, et al.
(författare)
-
Miljökvalitetsmålen 2016 : Årlig uppföljning av miljökvalitetsmålen
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Blekinge bedöms inte något miljökvalitetsmål vara möjligt att nå till år 2020. För att kunna lämna över ett hållbart samhälle till nästa generation krävs förebyggande arbete, ef?????????????????r. Ambitionerna måste öka och miljöfrågorna prioriteras högre på den politiska agendan.De mål som rör biologisk mångfald och bevarande av kulturmiljö följer enneutral eller negativ trend. I odlingslandskapet leder färre lantbrukare ochbrist på betesdjur till igenväxning av hagmarker. Livsmiljöer försvinner och????????????????????????????????????????,främst möte insekter.För att god ekologisk status ska uppnås i vattendragen behövs ny vattenlagstiftning och mer resurser för tillsyn. I Blekinges kustvatten är övergödning ett stort miljöproblem och det krävs kraftfulla åtgärder för att minska näringsläckaget. Arbetet med vattenförsörjningsplaner behöver fortsätta för att trygga framtida dricksvattenförsörjning. De senaste årens fynd av PFAS i dricksvatten visar på vikten av att skydda vattentäkter, genomföra riskbedömningar och undersöka förekomst av föroreningar.Obalans mellan den tätbefolkade kusten och den glesbyggda landsbygden är en utmaning i länet. Byggandet vid kusten ställer krav på en hänsynsfull bebyggelseutveckling som tydligt beaktar miljökvalitetsmålen.Internationella överenskommelser om kemikalier och minskade utsläpp till luft och vatten är nödvändigt för att uppnå uppsatta mål. Dessutom behövs en omställning till ett samhälle som baseras på förnybar energi. För att skapa en hållbar framtid måste vi förändra vår livsstil och vår attityd till konsumtion. Lokala och regionala åtgärder såsom arbete för en giftfri förskola och minskade utsläpp av mikroplaster är steg i rätt riktning.Minskad biologisk mångfald påverkar tillsammans med klimatförändringar, övergödning och miljögifter många av de ekosystemtjänster som vi är beroende av för mänsklig välfärd och en hållbar samhällsutveckling. Det pågår insatser som förbättrar tillståndet i miljön, men det går för långsamt. Det krävs mer resurser och modiga politiska beslut för att möjliggöra en hållbar framtid, den framtid som vi är skyldiga våra barn!
|
|
| 2. |
- Blom, Sonja, et al.
(författare)
-
Grovanalys för riskvärdering av förorenade områden i tidigt skede – GRAF
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett av de svenska miljömålen är "Giftfri Miljö" och två av delmålen berör efterbehandling av förorenade områden. Åtgärder på förorenade områden är dock ofta förknippade med höga kostnader. På kort sikt är det därför inte möjligt att åtgärda samtliga objekt som identifierats, varför det är nödvändigt att prioritera mellan olika projekt samt avgöra en rimlig omfattning av efterbehandlingsinsatserna vid de utvalda projekten. Ekologiska, ekonomiska och sociala dimensioner ska beaktas vid denna prioritering. Miljöriskbedömningar för förorenade områden görs idag utifrån Naturvårdsverkets "Metod för Inventering av Förorenade Områden", MIFO1 . Här läggs stor vikt vid ekologiska och hälsorelaterade aspekter. Dessutom har de som arbetar med dessa bedömningar ofta en naturvetenskaplig bakgrund. Därför behandlas sociokulturella och ekonomiska aspekter oftast i betydligt mindre omfattning, vilket kan ge upphov till en felaktig prioritering sett ur ett hållbarhetsperspektiv. Ytterligare ett steg i beslutsfattandet har därför behövts, där även samhällsrelaterade aspekter beaktas i miljö- och hälsoriskvärderingen på ett systematiskt sätt. Flera tidigare rapporter inom programmet Hållbar sanering har även tidigare pekat på detta behov 2,3. Målsättningen med detta arbete har varit att ta fram ett användbart verktyg för att kunna göra en tvärvetenskaplig bedömning som tidigt leder till en kostnadseffektiv prioritering av områden som ska efterbehandlas. Modellen ska vara enkel att använda trots att den inkluderar många kunskapsfält. Den metod som till slut valdes ut är bland annat baserad på den ursprungliga MIFOmetoden men även s k "grovanalys" - en metod för tekniska och organisatoriska riskanalyser som görs i ett tidigt skede och där risker för påverkan på människa, miljö och ekonomi traditionellt värderas samlat. Denna metod används traditionellt inom industrin men har här applicerats och modifierats för förorenade områden. Frågeställningar i metoder som redan finns för övergripande ekologiska/medicinska, ekonomiska och sociala riskbedömningar i Sverige och internationellt har värderats, för att hitta angreppssätt som är tillämpbara på förorenade områden. Metoden som beskrivs i denna rapport redovisas schematiskt och förklaras i figur 4 och i kapitel 3 samt kortfattat här nedan. Metoden bygger på att en analysgrupp bestående av personer med goda och kompletterande kunskaper om objektet gör en övergripande riskidentifiering för objektet. Förutom hälsa/miljö-aspekter undersöks även ekonomiska och sociokulturella aspekter, varför det är bra om samtliga discipliner är representerade. De faktorer som värderas inom respektive disciplin är föroreningars farlighet, exponeringsgrad, spridningsförutsättningar, nuvarande värde, potentiellt värde, skyddsvärde, oro, beteendeförändringar och delaktighet. För att bedömningen ska bli så systematisk som möjligt har de till sin hjälp tabeller för konsekvens- och osäkerhetsbedömningar, analysprotokoll och checklista med ledord/frågor. Sammanvägningen av de olika faktorerna görs med hjälp av en riskmatris, vilken är vägledande under prioriteringsrocessen inför eventuellt fortsatta studier av området, exempelvis MIFO fas 1 och/eller 2, en platsspecifik bedömning eller annan utredning/insats. Test av modellen har genomförts med tre olika testgrupper. Vid första tillfället med en referensgrupp, andra tillfället med representanter från stadsbyggnadskontoret, sociala kontoret och miljökontoret i en mindre kommun och vid tredje tillfället med representanter från en större kommun samt länsstyrelse. Själva testfallet har bestått av ett fall där uppgifter från en genomförd riskbedömning enligt MIFO placerats på en annan ort än i det verkliga fallet. Resultatet har jämförts med den riskbedömningen enligt MIFO som genomförts för området. Trots att analysen utfördes på mycket kort tid (ca 1-2 timmar) och med begränsad mängd ingångsdata lyckades grupperna göra i stort sett samma värdering för de faktorer som är gemensamma med MIFO (föroreningars farlighet, spridningsförutsättningar och skyddsvärde). Detta visar på att metoden kan vara en bra översiktlig och tidsbesparande metod för att prioritera de områden där en komplett MIFO riskbedömning bör utföras. 1 Naturvårdsverkets rapport 4918 2 Naturvårdsverkets rapport 5615 3 Naturvårdsverkets rapport 5537
|
|
| 3. |
- Ekroos, Johan, et al.
(författare)
-
Effekter av grön infrastruktur på biologisk mångfald : - en forskningsöversikt
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna forskningsöversikt presenterar vi konceptet grön infrastruktur som en övergripande modell för bevarande av biologisk mångfald och ekosystemtjänster i ett landskapsperspektiv. Grön infrastruktur är ett mångfacetterat och relativ nytt begrepp och forskningsöversikten är ett led i att tillgodosebehovet av mer kunskap om grön infrastruktur som ett instrument att gynna biologisk mångfald.Forskningsöversikten utgår från två arbetsmetoder som sammantaget presenterar hur forskningen om grön infrastruktur relaterar till teorier som beskriver hur biologisk mångfald påverkas av landskapsstruktur. Först presenterar vi landskapsekologiska teorier om biologisk mångfald och beskriver hurdessa är relevanta för konceptet grön infrastruktur. Därefter presenterar vi en kvantitativ sammanställning av den forskning som uttryckligen hänvisar till grön infrastruktur och som är relevant för svenska förhållanden (tempererade klimatzoner). Vi redovisar hur dessa studier hänvisar till de relevanta ekologiska teorierna samt vilka slutsatser som dras om lämpliga åtgärder. Den kvantitativa sammanställningen ligger därefter till grund för reflektioner om vilket behov av kunskap som finns för att möjliggöra en effektiv implementering av grön infrastruktur, som kan bidra till synergieffekter mellan de olika mål som en grön infrastruktur ämnar uppfylla.Vår genomgång visar att antalet studier som fokuserar på grön infrastruktur, biologisk mångfald och ekosystemtjänster har ökad kraftigt under de senaste tioåren. Forskningen om grön infrastruktur och biologisk mångfald har dominerats av studier gjorda i urbana miljöer. De mest undersökta taxonomiska grupperna utgjordes av växter och ryggradslösa djur, men i många fall kvantifierades biologisk mångfald endast indirekt som habitatyta. Generellt har forskningenen svag koppling till landskapsekologiska teorier som behandlar bevarande av biologisk mångfald och associerade ekosystemtjänster. De flesta av studierna hänvisar till konnektivitet som ett övergripande teoretiskt ramverk, vilket vi tolkar som att grön infrastruktur primärt ses som ett verktyg för att öka arters generella rörlighet i landskapet. Medan förbättring av habitatkvalitet ofta rekommenderades i studier som använde arter som hänvisning till biologisk mångfald, tolkades konnektivitet ofta som relevant då studierna utgick från habitaten som referens till biologisk mångfald, framför allt då gröna länkar var i fokus. Vår genomgång visar vidare att de ekosystemtjänster som studeras tillsammans med biologisk mångfald oftast inte är direkt associerade med biologisk mångfald utan snarare utgörs av övriga reglerande ekosystemtjänster såsom luftrening, temperatur- och vattenreglering, och kulturella ekosystemtjänster. Flertalet studier hänvisar till metoder och ramverk för att arbeta med planering och implementering av grön infrastruktur. Vi har inom ramen för denna översikt inte vidare granskat dessa ramverk, men ser det som en viktig framtida uppgift att utmejsla hur ändamålsenliga de är och hur de kopplar till relevanta landskapsekologiska teorier.Sammanfattningsvis visar vår kunskapsöversikt är att det finns en rik och kraftigt expanderande forskning kring grön infrastruktur och dess effekter på biologisk mångfald. Det är emellertid också tydligt att den vetenskapliga litteraturen om grön infrastruktur saknar tydliga kopplingar till relevanta teoretiska modeller som beskriver hur den gröna infrastrukturen behöver fördelas rumsligt för att bevara både arter och dess ekosystemtjänster. Det saknas framför allt en tydlig koppling till den omfattande landskapsekologiskaforskning som fokuserat på biologisk mångfald i jordbrukslandskap och skog. Vi ser därför det som en viktig forskningsfråga att utveckla ett perspektiv på grön infrastruktur som kopplar till de teoretiska ramverk som är av betydelseför bevarande av biologisk mångfald, så att forskning om grön infrastruktur tydligare kan bidra till implementering av effektiva åtgärder för bevarande av biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
|
|
| 4. |
- Wennberg, Maria, et al.
(författare)
-
Time trends of lead and cadmium in the adult population of Northern Sweden 1990-2014
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This study adds 2014 data to previous northern Sweden MONICA Study data, providing a comparison of cadmium and lead in the adult population in Norrbotten and Västerbotten over 25 years.In 2014, lead was determined in whole blood, and cadmium in whole blood and urine. Participants were drawn from a young age group (25-35 years; 84 men and 70 women) and an older age group (50-60 years; 86 men and 93 women). Time trends in blood concentrations of lead and cadmium were presented in young and older men and women 1990-2014 and concentrations in urine 2009-2014 in young men and 2004-2014 in women. Associations between concentrations and lifestyle, mainly dietary factors, were investigated. We examined concentrations of lead in blood with varying consumption of moose meat, which sometimes is contaminated with lead fragments from bullets.Lead levels have not decreased further after the obvious decrease during the 1990ties. Cadmium is still not decreasing in the population. In the young age group there was even an increase in urinary cadmium 2009-2014. Higher level of lead in blood with moose consumption was only demonstrated in men, raising the question of whether the shooting itself, which is more common in men than in women, may add to lead exposure.To conclude, there is no decreasing time trend in body burdens of lead and cadmium in this population. This is worrying considering the risk for health effects of these metals in the general population.
|
|
