| 1. |
- Bilén, Anna-Karin, et al.
(författare)
-
Miljökvalitetsmålen 2016 : Årlig uppföljning av miljökvalitetsmålen
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Blekinge bedöms inte något miljökvalitetsmål vara möjligt att nå till år 2020. För att kunna lämna över ett hållbart samhälle till nästa generation krävs förebyggande arbete, ef?????????????????r. Ambitionerna måste öka och miljöfrågorna prioriteras högre på den politiska agendan.De mål som rör biologisk mångfald och bevarande av kulturmiljö följer enneutral eller negativ trend. I odlingslandskapet leder färre lantbrukare ochbrist på betesdjur till igenväxning av hagmarker. Livsmiljöer försvinner och????????????????????????????????????????,främst möte insekter.För att god ekologisk status ska uppnås i vattendragen behövs ny vattenlagstiftning och mer resurser för tillsyn. I Blekinges kustvatten är övergödning ett stort miljöproblem och det krävs kraftfulla åtgärder för att minska näringsläckaget. Arbetet med vattenförsörjningsplaner behöver fortsätta för att trygga framtida dricksvattenförsörjning. De senaste årens fynd av PFAS i dricksvatten visar på vikten av att skydda vattentäkter, genomföra riskbedömningar och undersöka förekomst av föroreningar.Obalans mellan den tätbefolkade kusten och den glesbyggda landsbygden är en utmaning i länet. Byggandet vid kusten ställer krav på en hänsynsfull bebyggelseutveckling som tydligt beaktar miljökvalitetsmålen.Internationella överenskommelser om kemikalier och minskade utsläpp till luft och vatten är nödvändigt för att uppnå uppsatta mål. Dessutom behövs en omställning till ett samhälle som baseras på förnybar energi. För att skapa en hållbar framtid måste vi förändra vår livsstil och vår attityd till konsumtion. Lokala och regionala åtgärder såsom arbete för en giftfri förskola och minskade utsläpp av mikroplaster är steg i rätt riktning.Minskad biologisk mångfald påverkar tillsammans med klimatförändringar, övergödning och miljögifter många av de ekosystemtjänster som vi är beroende av för mänsklig välfärd och en hållbar samhällsutveckling. Det pågår insatser som förbättrar tillståndet i miljön, men det går för långsamt. Det krävs mer resurser och modiga politiska beslut för att möjliggöra en hållbar framtid, den framtid som vi är skyldiga våra barn!
|
|
| 2. |
- Nilsson, Maria, et al.
(författare)
-
Investigating human-computer interaction issues in information-fusion-based decision support
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Information fusion is a research area which focuses on how to combine information from many different sources to support decision making. Commonly used information fusion systems are often complex and used in military and crises management domains. The focus of information fusion research so far has been mainly on the technological aspects. There is still a lack of understanding relevant user aspects that affect the information fusion systems as a whole. This paper presents a framework of HCI issues which considers users as embedded in the context of information fusion systems. The framework aims at providing insights regarding factors that affect user interaction to inform the development of future information fusion systems. Design considerations are presented together with a heuristic evaluation of an information fusion prototype.
|
|
| 3. |
- Nilsson, Maria, 1957-, et al.
(författare)
-
Topas - tobakspreventivt arbete i skolan. Slutrapport : en utvärdering av det ANDT-förebyggande programmet Tobaksfri duo
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Sverige har tobaksförebyggande program med ungdomar som målgrupp under många år initierats, utvecklats och drivits av kommuner, regioner, och den ideella sektorn. Antalet vetenskapliga studier om tobaksförebyggande arbete i landet som publicerats i vetenskapliga tidskrifter är mycket få och har främst genomförts med en kvasiexperimentell design. Tobaksfri duo (T-Duo) har spridits i landet och önskemål har uttryckts om en utvärdering med metodik som ger högre evidensgrad jämfört med de studier som genomförts tidigare. Genom Topasprojektet har en sådan utvärdering av användningen av programmets kärnkomponenter möjliggjorts. Studien har genomförts av Umeå universitet och Karolinska Institutet på uppdrag av Folkhälsomyndigheten. Den hade en blandad design: 1) en klusterrandomiserad kontrollerad studie (CRCT) där skolor tilldelades programmet T-Duos sex kärnkomponenter eller en minimal komponent i form av Strukturerad undervisning, 2) en observationsstudie där programskolor jämfördes med skolor i en extern referensgrupp samt 3) en hälsoekonomisk utvärdering av programmets kostnadseffekt.Studiens övergripande syfte var att utvärdera effekterna och kostnaderna av programmet T-Duos sex kärnkomponenter genom att besvara följande specifika frågeställningar:Påverkas ungas tobaksdebut och tobaksanvändning av programmet? - d.v.s. är den förebyggande effekten större om man arbetar med programmet jämfört med en minimal komponent, alternativt ordinarie ANDT-undervisning i skolan?Påverkar deltagande i programmet vårdnadshavares tobaksbruk?Har graden av implementering av programmet betydelse för effekten?Är effekterna sådana att programkostnaderna är motiverade?Resultaten från studien visar att det fullständiga programmet T-Duo förknippas med en måttlig förebyggande effekt på högstadieelevers tobaksdebut (cirka 8 % större sannolikhet att förbli rökfria efter tre år), jämfört med om man enbart bedrev undervisning om tobak enligt programmet som ingick i Topas kontrollgrupp Undervisningsskolor (U-skolor). Resultaten kan dock ha påverkats av vissa systematiska fel, dels bortfall, dels beroende på självrapportering.Kontraktet som skrevs mellan ett barn och en vuxen 18 år eller äldre som barnet själv valde som vuxenpartner i T-Duo visade sig vara en effektiv komponent om kontraktet kunde upprätthållas under samtliga år. Komponenten innehåller tre delar kopplat till kontraktet, i) dels en möjlighet till stöd från en vuxen som barnet själv valt, att barnet ii) vid kontraktsskrivning gör ett åtagande inför andra om att man inte ska använda tobak under de kommande tre åren och slutligen iii) möjligheten för barnet att delta i utlottning av mindre priser och till rabatter (på till exempel skolfiket).Resultaten indikerade också att T-Duo kan påverka tobaksbruk på gruppnivå, det vill säga på skolnivå, på ett positivt sätt över tid. Med andra ord att alla elever på en skola som jobbade med T-Duo påverkades av programmet och inte bara de som deltog.Vad gällde vårdnadshavare (VH) i T-skolor sågs en möjlig effekt avseende tobaksstopp, det vill säga att de få deltagare som använde tobak i början av studien och som var kvar i slutet slutade använda tobak i större utsträckning än föräldrar i skolor lottade till enbart undervisningskomponenten. Dock måste resultaten tolkas med stor försiktighet på grund av det låga antalet VH som svarade på enkäten. Av denna anledning är det inte möjligt att säga om VH som tecknade kontrakt med sina barn hade större sannolikhet att förbli tobaksfria eller inte, eftersom andelen tobaksbrukare i gruppen som tecknade kontraktet med sina barn redan från början var mycket låg och betydligt lägre än bland resterande VH.Mycket få skolor hade implementerat programmet T-Duo helt enligt manualen för studien. Implementeringen var oftast måttlig, dvs att man hade genomfört mer än två kärnkomponenter enligt manualen, dock inte alla. Graden av implementering påverkade dock inte resultaten.I beräkningen av kostnadseffektivitet relaterades skillnaden i kostnader mellan T-skolor och U-skolor till den beräknade effekten i termer av hur många fler barn som förblev rökfria på grund av programmet. Det treåriga programmet kostade 785 kr per exponerat barn på T-skolorna och endast strukturerad undervisning kostade 491 kr per barn på U-skolorna. T-Duo kostade därmed 294 kr mer per barn jämfört med endast Strukturerad undervisning och kostnadseffektiviteten uppskattades till 5 066 kr för varje ytterligare barn som var rökfri i slutet på årskurs nio. Om effekten kvarstår fram till vuxen ålder representerar T-duo en mycket bra användning av resurserna i förhållande till framtida konsekvenser på hälsan som vuxen. Osäkerheten rörande programeffekten och om effekten kommer att bestå är avgörande för denna slutsats.
|
|
| 4. |
- Poulikidou, Sofia, 1984, et al.
(författare)
-
Impacts on fuel producers and customers of conflicting rules for life cycle assessment
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The use of life cycle assessment (LCA) as a tool for estimating the environmental performance of a product or service in a holistic and systematic manner is increasing. Fuel producers may need to apply different methodological frameworks to be used in different contexts; internally for product development activities as well as externally for communication with customers or authorities. Different LCA frameworks may vary in scope, system boundaries (i.e. life cycle stages to be considered) or modelling requirements (such as data demands but also more detailed methodological features). They may also vary in terms of information they can provide in relation to the environmental performance of the product. Those variations could lead to conflicting outcomes and conclusions and may also increase complexity for the LCA practitioner leading to high competence and resource requirements. Within the research project: Impacts on fuel producers and customers of conflicting rules for LCA , the requirements of different LCA frameworks and their implications to fuel producers are investigated. Focus has been given on three specific frameworks that are identified as relevant or potentially relevant for fuel producers, namely: the recast of the EU Renewable Energy Directive (referred to here as RED II), the EU framework for Product Environmental Footprint (PEF), and the framework of Environmental Product Declaration (EPD). The aim of the project is to increase understanding on the different LCA frameworks available and identify whether the multitude of such frameworks gives conflicting recommendations for environmental improvements and fuel choices. The three LCA frameworks listed above were applied in case studies. To illustrate the potential differences that the different frameworks may lead to, a variation of production pathways and feedstocks were selected including first generation as well as advanced biofuels. Based on the results obtained it can be concluded that applying all three frameworks is not a straightforward task. The methods contain fundamental differences and are at different levels of development, maturity, and adoption. In certain situations, they can lead to diverging conclusions as a result of different quantitative outcomes for a specific production pathway, thus influencing decision making processes in different directions. Understanding those differences and underlying assumptions is important for understanding the variations in outcome. The result for a specific fuel could differ substantially depending on the framework applied and the assumptions and interpretations made when applying this framework. Certain methodological parameters were identified to have a greater impact on the results than others: • The three frameworks diverge in the methods applied for modelling waste management, which can be very important for the results when the biofuel is produced from waste. • The frameworks diverge in what approaches are allowed for modelling processes with multiple products. This can be very important for the results when the fuel is co-produced with other products. • The frameworks also diverge in how the electricity supply is modelled. This is not very important for the results in most of our case studies, because the production of these biofuels does not require a lot of electricity. The study confirms that applying a framework like EPD or PEF in addition to RED II would require significant supplementary efforts. Not only because of different rules which were often contradicting or difficult to interpret but also because of additional data and reporting requirements. The need for expertise and resources is increasing for fuel producers to be able to provide EPD and PEF compliant assessments. To enhance the development and harmonization of LCA approaches this project stresses the need for product specific rules (in the form of Product Environmental Category Rules (PEFCR) and Product Category Rules (PCR)) for renewable fuels. Future versions of all three studied frameworks should be clearer on how specific methodological choices are to be applied (e.g., when it comes to allocation and multifunctional processes) as well as when it comes to model electricity supply. RED for example shall be clearer on how to define the electricity region while EPD guidelines on how to define the electricity market. Although it is not realistic to aim for a single unified LCA framework, the biofuel PCR and PEFCR can be developed with RED in mind. Some aspects of the PEF methodology can perhaps also be integrated into RED III that is currently under development. This would enhance the broader adoption of the frameworks among fuel producers. Finally, the involvement and engagement of the industry, and fuel producers themselves is very important. Industry initiatives are essential for the development of biofuel PCR and PEFCR while the general development of the three frameworks can also be influenced. In this study, we also investigated the relationship between the LCA frameworks and schemes for chain of custody certification (CoCC), in particular schemes for mass balance certifications (MBC) to investigate to what extent these schemes complement or overlap with LCA. The purpose of MBC schemes and LCA are different, in the sense that the first aim at verifying the sources and sustainability of total amounts of raw materials used by tracking them throughout the value chain, while the second at quantifying specific environmental impact. The system boundaries are similar, since both cover the entire value chain, but may be applied differently depending on the detailed frameworks applied and choices made in applying the MBC schemes. By identifying and clearly illustrating the variations among the studied frameworks the study enhances application, development, and harmonization of LCA, in a broader perspective, informs LCA practitioners but also decision makers and provides insights on how the identified challenges can be addressed.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Ullmark, Peter, et al.
(författare)
-
Design & visuell kommunikation : examensbok 2010
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Publiceras i samband med den första utexamineringen från kandidatprogrammet Design & Visuell Kommunikation på Malmö högskola. Boken innehåller artiklar om designforskning såväl som personliga presentationer av programmets studenter och deras examensarbeten eller portfolios. Boken definierar vad Design & Visuell Kommunikation står för i studenternas mening.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Aksnes, Dag W., et al.
(författare)
-
Arctic Research Trends : Bibliometrics 2016-2022
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This work was conducted by the UArctic Thematic Network on Research Analytics and Bibliometrics. It was supported by Global Affairs Canada through the Global Arctic Leadership Initiative.
|
|
| 9. |
- Aksnes, Dag W., et al.
(författare)
-
Arctic research trends : external funding 2016-2022
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report aims to provide an update to the two studies published in 2016 and 2017 (Osipov et al 2016 & 2017) with the primary task of assessing the global funding landscape around Arctic-related research. While the previous reports were focusing on the periods 2006-2015 and 2007-2016 respectively, this report covers 2016 to 2022, using the funding data from the Dimensions[1] dataset, which includes information from more than 600 funders and 7 million awarded grants with funding totalling $2.4 trillion+ (in US Dollars).The key findings of the updated report, based on the available data, highlight the following trends: · The fields of Earth Sciences (10.3 percent) and Environmental Science (5.5 percent) are the two largest recipients of Arctic research funding. · The US is the largest Arctic research nation in terms of total spending and number of projects started. It also has the most comprehensive coverage of funding sources in the dataset. · Canada and Russia are the second and third largest nations in terms of number of projects started, followed by Norway and Sweden.· UArctic institutions are central actors in Arctic research globally. · Researchers from Arctic Council Observer nations are financing a substantial amount of research on the Arctic. In particular, the UK and Japan finance a significant number of projects, followed by Germany and China with considerable numbers of Arctic-related research projects.· Funding from the European Union holds the position of the eighth-largest funder based on the number of projects awarded. The European Union is characterized by a few projects with large funding.· The analysis suggests that there is neither growth nor shrinkage in the relative volume of Arctic research funding over the period 2016–2022 in comparison with the growth of the general scientific community.· Private funders and foundations contribute little to Arctic research. Only one percent of the projects starting in 2016–2022 were funded privately. In general, the largest sources of external public funding for Arctic research come from the United States (US), Russia, Canada, and Norway, with the US being the biggest net contributor. Other kinds of funding, such as base budgets, are not described in this report. In addition, data on the public funding and funding amounts of Arctic research in Russia, Canada, and the Kingdom of Denmark are not always provided by the funders in project profiles, and net value is sometimes not disclosed by the funders themselves. This report specifically investigates projects initiated between 2016 and 2022, providing insights into the contemporary funding landscape of Arctic research. Understanding the geographical and institutional distribution of funding, as well as the specific areas of focus within this funding, holds significance for UArctic and Arctic Council officials. Such insights facilitate their ability to offer informed guidance to their respective members, aiding in the identification of strategic priorities.Moreover, gaining insights into the entities funding Arctic research, and those not engaged in such funding, holds importance for UArctic and Arctic Council science officers. Armed with information about Arctic-focused endeavours they can engage with funding bodies, fostering dialogue aimed at enhancing support, and collaboration for such initiatives.
|
|
| 10. |
- Almazidou, Maria, et al.
(författare)
-
Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö - Ungdomar i öppenvård år 2013
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Trestad2 är en nationell satsning där de tre städerna Stockholm, Göteborg och Malmö samarbetar för att minska användandet av cannabis bland ungdomar. Inom ramen för projektet har det skapats en modell för att identifiera och följa trender i de tre storstäderna vad gäller droganvändning och psykosocial situation för ungdomar som påbörjar behandling för missbruksproblem. Framtagandet av relevanta indikatorer har skett i nära samarbete mellan praktiker och forskare utifrån en sammanvägning av forskningsmässiga, metodologiska och kliniskt betydelsefulla utgångspunkter. Underlaget utgörs av uppgifter om 788 ungdomar som inledde öppenvårdsbehandling vid någon av städernas Maria-mottagningar under år 2013 och har inhämtats med intervjumetoden UngDOK.Sammanställningen av indikatorer visar att flickor utgör cirka en fjärdedel av det totala antalet ungdomar som påbörjar öppenvård för problem med alkohol eller narkotika. Ungdomarnas medianålder när vårdkontakten inleds är 17 år och mer än hälften av ungdomarna har kommit i kontakt med Maria-mottagningarna via eget eller nätverkets initiativ. Nästan två tredjedelar av ungdomarna uppger att de har eller har haft omfattande problem under sin skolgång och cirka en tiondel av ungdomarna varken studerar, arbetar eller praktiserar. Drygt tre fjärdedelar av ungdomarna anger cannabis som sin primära drog, men nästan hälften av dem har även en riskfylld alkoholkonsumtion. Den genomsnittliga debutåldern för den primära drogen är 15 år. Ungefär en fjärdedel av ungdomarna har tidigare fått vård och behandling för alkohol- eller narkotikaproblem. Förekomsten av besvärliga uppväxtvillkor är hög hos ungdomarna och över hälften av dem har erfarenheter av att ha växt upp med våld, psykiska problem och/eller missbruk i familjen. Drygt en tredjedel av samtliga ungdomar har eller har haft kontakt med den psykiatriska vården.Vissa skillnader mellan de tre städernas Maria-mottagningar kan identifieras. Ungdomarna som påbörjar kontakt med mottagningen i Stockholm verkar ha problem av något lindrigare art jämfört med Göteborg och Malmö och utgör mindre andelar både när det gäller komplicerande bakgrundsfaktorer och nuvarande problembeteenden. Det finns även mindre skillnader i åldersstrukturen i de tre städerna, där Stockholm har fler ungdomar under 18 år medan både Göteborg och Malmö har fler som är över 18 år. Det finns även vissa könsskillnader genom att flickorna i samtliga tre städer tycks ha en tyngre problematik i jämförelse med pojkarna. Flickorna saknar i högre grad sysselsättning, anger oftare problem i skolan, har haft svårare uppväxtvillkor och har i större utsträckning haft kontakt med psykiatrin i jämförelse med pojkarna.Att sammanställa och rapportera deskriptiva indikatorer om individer som påbörjar behandling för alkohol- och narkotikaproblem kan ha flera fördelar. En sådan är att informationen kan ligga till grund för en ökad förståelse av ungdomars alkohol- och narkotikaanvändning och dess omfattning. Även om rapportens uppgifter inte är heltäckande, beskriver den en större population av svenska ungdomar med en problematisk användning av alkohol och droger. Föreliggande rapport är således en första ansats till att ge en sammanfattande bild av de ungdomar som påbörjar behandling vid Maria-mottagningarnas öppenvård i Stockholm, Göteborg och Malmö.
|
|
