| 1. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 2. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Albin, Maria, et al.
(författare)
-
Acute myeloid leukemia and clonal chromosome aberrations in relation to past exposure to organic solvents
- 2000
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Work, Environment and Health. - 0355-3140. ; 26:6, s. 482-491
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- OBJECTIVES: The effects of occupational and leisure-time exposures on the risk of acute myeloid leukemia (AML) were investigated with emphasis on clonal chromosome aberrations (CCA) and morphological subtypes. METHODS: Consecutively diagnosed cases of AML (N=333) and 1 population referent per case were retrospectively included in the study. Information on worktasks, companies, and leisure-time activities was obtained with telephone interviews. Exposure probability and intensity were assessed by occupational hygienists. Associations were evaluated with logistic regression. RESULTS: Exposure to organic solvents was associated with an increased risk of AML [low exposure: OR 1.5 (95% confidence interval (95% CI) 1.0-2.3, moderate-high exposure: OR 2.3 (95% CI 1.0-5.0)]. For exposure to solvents, but not to benzene, the OR was 1.2 (95% CI 0.69-2.0) for "low" and 2.7 (95% CI 1.0-7.3) for "moderate-high" exposure. The observed effects increased with intensity and duration of exposure. The estimated effects were higher for patients >60 years of age at the time of diagnosis. The effect of exposure to organic solvents was not differential with regard to morphology [except possibly erythroleukemia: OR 4.2, 95% CI 1.0-17 or the presence of CCA in general]. No increased risk for AML with complex CCA or with total or partial losses of chromosomes 5 or 7 were observed, but a higher risk was found for AML with trisomy 8 (OR 11, 95% CI 2.7-42) as the sole aberration. CONCLUSIONS: Exposure to organic solvents was associated with an increased risk of AML. This association was not due to benzene exposure alone and may be modified by age. Furthermore, specific associations with trisomy 8, and possibly also erythroleukemia, were suggested.
|
|
| 5. |
- Albin, Maria, et al.
(författare)
-
Cytogenetic and morphologic subgroups of myelodysplastic syndromes in relation to occupational and hobby exposures.
- 2003
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Work, Environment and Health. - 0355-3140. ; 29:5, s. 378-387
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- OBJECTIVES: This study investigated the association between occupational and hobby exposure and the risk of myelodysplastic syndromes (MDS) while focusing on differential patterns of clonal chromosome aberrations and morphologic subgroups. METHODS: A case-referent study was conducted with 330 MDS patients investigated cytogenetically in 1976-1993 (cases) and matched referents. Telephone interviews with either the person or a next-of-kin were used. The participation rate of the cases and referents was 85% and 60%, respectively. Information was obtained from the next-of-kin more often for the cases (88%) than for the referents (26%). Occupational hygienists assessed the exposure using interview data on worktasks and hobbies. Associations with disease risk were evaluated for 10 exposures with a logistic regression analysis. RESULTS: The investigated exposures were generally not associated with cytogenetically abnormal MDS. Effect estimates for specific cytogenetic or morphologic subgroups were generally imprecise. Occupational exposure to extremely low-frequency magnetic fields (EMF) was associated with MDS with a normal karyotype [odds ratio (OR) 2.0, 95% confidence interval (95% CI) 1.0-4.0]. The exposure-response association was consistent for intensity but inconclusive for duration. A decreased risk was observed for MDS, irrespective of karyotypic pattern, among farmers and farmhands (OR 0.53, 95% CI 0.35-0.81). CONCLUSIONS: Cytogenetically abnormal MDS was generally not associated with occupational or hobby exposure to known or suspected genotoxic agents. However, exposure prevalences and intensities were low for several agents. An association was suggested between occupational exposure to EMF and MDS with a normal karyotype. Biases due to differential information quality and selective participation cannot be ruled out.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Albin, Maria, et al.
(författare)
-
National policies and social inequalities in exit paths from working life in Sweden
- 2019
-
Ingår i: ; , s. 3-5
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- We investigated the impact on work life exits from reduced access to disability pension (2006), and financial incentives to extend working life. Method and materialWe used labour statistics of all employees in Sweden, Social insurance and income data, to compare occupational groups (SSYK, based on ISCO-88), and blue and white collar workers, with regard to i) lost years in working life due to death, disability pension and long-term sick-leave preceding disability pension 2007-2010, ii) granted disability pensions 2007-2011, and iii) premature age pension in 2004 and 2011.ResultsYears lost in working life were similar for men and women in the same 1-digit SSYK occupational group, somewhat higher for those born outside Sweden, but showed a clear gradient from white to blue collar occupations, e.g. for 0.39 versus 2.40 ys lost for Legislators/senior officials/managers and in Elementary occupations, respectively (women born in Sweden).In 2006 the prevalence of disability pension in age 50-64 was 3.61% among women and 2.49% among men, with 10/10 of the highest prevalence occupations (4-digit SSYK code) in men, and 9/10 in women, being blue collar ones. Approved applications decreased 2006-2011 by 74.4% in women, and 64.3% in men; for mental disorders (ICD-10-SE; F00-F99) 64.9% in women and 48.8% in men, for musculoskeletal disorders (M00-M99) 91.1% and 90.0%, respectively. The prevalence of premature age pension increased between 2004 and 2011: men 2.5% to 6.4%, women 1.7% to 5.5%. Blue collar occupations were most affected.ConclusionsThe socioeconomic divide in lost years of working life between white and blue collars prevailed. There was an apparent flow from disability to premature age pension, in particular in female blue collars. The findings indicate the budgetary savings of disability pensions transferred the economic burden of disease to individuals, and mainly to female blue collar workers.
|
|
| 8. |
- Aronsson, Gunnar, et al.
(författare)
-
Healthy workplaces for women and men of all ages
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this knowledge compilation is to contribute with knowledge about the work environment in relation to the ever-older workforce. How do employee needs and possibilities change from a course of life perspective? What should the employer and other work environment actors think about in order for the workforce to be able to and want to work to a high age?The Swedish Work Environment Authority wishes to give an overarching knowledge profile of different aspects of the work environment and the ageing workforce, and we therefore asked seven researchers to summarise the research-based knowledge within each of their areas, from a course of life and gender perspective. An eighth researcher acted as an editor for the anthology, and has also written the preface.In summary, the report shows that we are becoming even healthier, living ever longer and working to an ever higher age. Older people in the workforce are positive for the economy because productivity increases, and the business sector can make use of competent and experienced staff for a longer time. But for the older labour force to be healthy and want to work at higher ages, one needs to take into consideration how ageing influences health and the capacity to work. With age, all people are affected to different degrees by reduced vision, hearing and physical capacity, as well as longer reaction times. Even their cognitive capacity changes. Certain cognitive abilities are strengthened with rising age, while others deteriorate. With an ageing workforce, more employees have chronic illnesses, which, however, seldom affect the actual working ability. Changes in working life also affect health and wellbeing, for example deregulated work and the technical development. Age and previous experiences impact upon our ability to adapt to these changes. One factor that promotes adaptation is partly resilience (that is to say, resistance and the ability to adapt to the new), partly compensation strategies when the mental and physical resources change. There are no great differences between gender when it comes to the consequences of ageing on health and wellbeing in the work. On the other hand, the public health trend shows increasing differences in health between the lower educated and the higher educated - a difference increasing more quickly among women than among men. The gender-segregated labour market also means that more women than men work in physical and mentally burdensome work. Attitudes at the workplace also affect wellbeing and the will to continue working at higher ages. Men tend to be more sensitive to age discrimination while women run the risk of double discrimination, that is to say based upon both gender and age. Work environment and the attitude to an older workforce are central to the considerations that an employee makes in the choice between continuing to work and retiring. Other prerequisites that influence the decision are one’s own health, private finances and self-fulfilling activities.The employer can do a great deal to lengthen and improve their employees’ working life. Systematic work environment management benefits everyone, and it can contribute to everyone keeping their working ability and to older people wanting to and being able to work for longer. Occupational health services of good quality also play an important role. Technical aids and adaptation of the working pace and working tasks are other measures that improve the work environment for the older workforce. The employer can also contribute to stimulating work arrangements and organisational support for the employees in order to strengthen their resilience and promote the development of compensation strategies.
|
|
| 9. |
- Björk, Jonas, et al.
(författare)
-
Are occupational, hobby, or lifestyle exposures associated with Philadelphia chromosome positive chronic myeloid leukaemia?
- 2001
-
Ingår i: Occupational and Environmental Medicine. - : BMJ. - 1470-7926 .- 1351-0711. ; 58:11, s. 722-727
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- OBJECTIVES: To investigate a broad range of occupational, hobby, and lifestyle exposures, suggested as risk factors for Philadelphia chromosome positive (Ph+) chronic myeloid leukaemia (CML). METHODS: A case-control study, comprising 255 Ph+CML patients from southern Sweden and matched controls, was conducted. Individual data on work tasks, hobbies, and lifestyle exposures were obtained by telephone interviews. Occupational hygienists assessed occupational and hobby exposures for each subject individually. Also, occupational titles were obtained from national registries, and group level exposure-that is, the exposure proportion for each occupational title-was assessed with a job exposure matrix. The effects of 11 exposures using individual data and two exposures using group data (organic solvents and animal dust) were estimated. RESULTS: For the individual data on organic solvents, an effect was found for moderate or high intensity of exposure (odds ratio (OR) 3.4, 95% confidence interval (95% CI) 1.1 to 11) and for long duration (15-20 years) of exposure (OR 2.1, 95% CI 1.1 to 4.0). By contrast, the group data showed no association (OR 0.69, 95% CI 0.27 to 1.8; moderate or high intensity versus no exposure). For extremely low frequency electromagnetic fields (EMFs), only individual data were available. An association with long occupational exposure to EMFs was found (OR 2.3, 95% CI 1.2 to 4.5). However, no effect of EMF intensity was indicated. No significant effects of benzene, gasoline or diesel, or tobacco smoking were found. OR estimates below unity were suggested for personal use of hair dye and for agricultural exposures. CONCLUSIONS: Associations between exposure to organic solvents and EMFs, and Ph+CML were indicated but were not entirely consistent.
|
|
| 10. |
|
|
