| 1. |
- Moberg, Christina, et al.
(författare)
-
De unga gör helt rätt när de stämmer staten
- 2022
-
Ingår i: Aftonbladet. - 1103-9000.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- 1 620 forskare och lärare i forskarvärlden: Vi ställer oss bakom Auroras klimatkrav
|
|
| 2. |
- Nilsson, Anders K., 1982, et al.
(författare)
-
Acylated monogalactosyl diacylglycerol : prevalence in the plant kingdom and identification of an enzyme catalyzing galactolipid head group acylation in Arabidopsis thaliana
- 2015
-
Ingår i: The Plant Journal. - : Wiley-Blackwell. - 0960-7412 .- 1365-313X. ; 84:6, s. 1152-1166
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The lipid phase of the thylakoid membrane is mainly composed of the galactolipids mono-and digalactosyl diacylglycerol (MGDG and DGDG, respectively). It has been known since the late 1960s that MGDG can be acylated with a third fatty acid to the galactose head group (acyl-MGDG) in plant leaf homogenates. In certain brassicaceous plants like Arabidopsis thaliana, the acyl-MGDG frequently incorporates oxidized fatty acids in the form of the jasmonic acid precursor 12-oxo-phytodienoic acid (OPDA). In the present study we further investigated the distribution of acylated and OPDA-containing galactolipids in the plant kingdom. While acyl-MGDG was found to be ubiquitous in green tissue of plants ranging from non-vascular plants to angiosperms, OPDA-containing galactolipids were only present in plants from a few genera. A candidate protein responsible for the acyl transfer was identified in Avena sativa (oat) leaf tissue using biochemical fractionation and proteomics. Knockout of the orthologous gene in A. thaliana resulted in an almost total elimination of the ability to form both non-oxidized and OPDA-containing acyl-MGDG. In addition, heterologous expression of the A. thaliana gene in E. coli demonstrated that the protein catalyzed acylation of MGDG. We thus demonstrate that a phylogenetically conserved enzyme is responsible for the accumulation of acyl-MGDG in A. thaliana. The activity of this enzyme in vivo is strongly enhanced by freezing damage and the hypersensitive response.
|
|
| 3. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 4. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Agestam, E, et al.
(författare)
-
Productivity scenarios for the Asa Forest Park
- 2002
-
Ingår i: Developing principles and models for sustainable forestry in Sweden. - 1402009992 ; , s. 355-380
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
- Eskelund, Christian W., et al.
(författare)
-
15-year follow-up of the Second Nordic Mantle Cell Lymphoma trial (MCL2) : prolonged remissions without survival plateau
- 2016
-
Ingår i: British Journal of Haematology. - : Wiley. - 0007-1048 .- 1365-2141. ; 175:3, s. 410-418
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In recent decades, the prognosis of Mantle Cell Lymphoma (MCL) has been significantly improved by intensified first-line regimens containing cytarabine, rituximab and consolidation with high-dose-therapy and autologous stem cell transplantation. One such strategy is the Nordic MCL2 regimen, developed by the Nordic Lymphoma Group. We here present the 15-year updated results of the Nordic MCL2 study after a median follow-up of 114years: For all patients on an intent-to-treat basis, the median overall and progression-free survival was 127 and 85years, respectively. The MCL International Prognostic Index (MIPI), biological MIPI, including Ki67 expression (MIPI-B) and the MIPI-B including mIR-18b expression (MIPI-B-miR), in particular, significantly divided patients into distinct risk groups. Despite very long response durations of the low and intermediate risk groups, we observed a continuous pattern of relapse and the survival curves never reached a plateau. In conclusion, despite half of the patients being still alive and 40% in first remission after more than 12years, we still see an excess disease-related mortality, even among patients experiencing long remissions. Even though we consider the Nordic regimen as a very good choice of regimen, we recommend inclusion in prospective studies to explore the benefit of novel agents in the frontline treatment of MCL.
|
|
| 8. |
- Geisler, Christian H., et al.
(författare)
-
Long-term progression-free survival of mantle cell lymphoma after intensive front-line immunochemotherapy with in vivo-purged stem cell rescue : a nonrandomized phase 2 multicenter study by the Nordic Lymphoma Group
- 2008
-
Ingår i: Blood. - : American Society of Hematology. - 0006-4971 .- 1528-0020. ; 112:7, s. 2687-93
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Mantle cell lymphoma (MCL) is considered incurable. Intensive immunochemotherapy with stem cell support has not been tested in large, prospective series. In the 2nd Nordic MCL trial, we treated 160 consecutive, untreated patients younger than 66 years in a phase 2 protocol with dose-intensified induction immunochemotherapy with rituximab (R) + cyclophosphamide, vincristine, doxorubicin, prednisone (maxi-CHOP), alternating with R + high-dose cytarabine. Responders received high-dose chemotherapy with BEAM or BEAC (carmustine, etoposide, cytarabine, and melphalan/cyclophosphamide) with R-in vivo purged autologous stem cell support. Overall and complete response was achieved in 96% and 54%, respectively. The 6-year overall, event-free, and progression-free survival were 70%, 56%, and 66%, respectively, with no relapses occurring after 5 years. Multivariate analysis showed Ki-67 to be the sole independent predictor of event-free survival. The nonrelapse mortality was 5%. The majority of stem cell products and patients assessed with polymerase chain reaction (PCR) after transplantation were negative. Compared with our historical control, the Nordic MCL-1 trial, the event-free, overall, and progression-free survival, the duration of molecular remission, and the proportion of PCR-negative stem cell products were significantly increased (P < .001). Intensive immunochemotherapy with in vivo purged stem cell support can lead to long-term progression-free survival of MCL and perhaps cure. Registered at www.isrctn.org as #ISRCTN 87866680.
|
|
| 9. |
- Geisler, Christian H., et al.
(författare)
-
Nordic MCL2 trial update : six-year follow-up after intensive immunochemotherapy for untreated mantle cell lymphoma followed by BEAM or BEAC plus autologous stem-cell support: still very long survival but late relapses do occur
- 2012
-
Ingår i: British Journal of Haematology. - : Wiley. - 0007-1048 .- 1365-2141. ; 158:3, s. 355-362
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Mantle cell lymphoma (MCL) is a heterogenic non-Hodgkin lymphoma entity, with a median survival of about 5 years. In 2008 we reported the early based on the median observation time of 4 years results of the Nordic Lymphoma Group MCL2 study of frontline intensive induction immunochemotherapy and autologous stem cell transplantation (ASCT), with more than 60% event-free survival at 5 years, and no subsequent relapses reported. Here we present an update after a median observation time of 6.5 years. The overall results are still excellent, with median overall survival and response duration longer than 10 years, and a median event-free survival of 7.4 years. However, six patients have now progressed later than 5 years after end of treatment. The international MCL Prognostic Index (MIPI) and Ki-67-expression were the only independent prognostic factors. Subdivided by the MIPI-Biological Index (MIPI + Ki-67, MIPI-B), more than 70% of patients with low-intermediate MIPI-B were alive at 10 years, but only 23% of the patients with high MIPI-B. These results, although highly encouraging regarding the majority of the patients, underline the need of a risk-adapted treatment strategy for MCL.
|
|
| 10. |
- Geisler, Christian H., et al.
(författare)
-
The Mantle Cell Lymphoma International Prognostic Index (MIPI) is superior to the International Prognostic Index (IPI) in predicting survival following intensive first-line immunochemotherapy and autologous stem cell transplantation (ASCT)
- 2010
-
Ingår i: Blood. - : American Society of Hematology. - 0006-4971 .- 1528-0020. ; 115:8, s. 1530-1533
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Mantle cell lymphoma (MCL) has a heterogeneous clinical course. The recently proposed Mantle Cell Lymphoma International Prognostic Index (MIPI) predicted the survival of MCL better than the International Prognostic Index in MCL patients treated with conventional chemotherapy, but its validity in MCL treated with more intensive immunochemotherapy has been questioned. Applied here to 158 patients of the Nordic MCL2 trial of first-line intensive immunochemotherapy followed by high-dose chemotherapy and autologous stem cell transplantation, the MIPI and the simplified MIPI (s-MIPI) predicted survival significantly better (P < .001) than the International Prognostic Index (P > .004). Both the MIPI and the s-MIPI mainly identified 2 risk groups, low and intermediate versus high risk, with the more easily applied s-MIPI being just as powerful as the MIPI. The MIPI(B) (biological), incorporating Ki-67 expression, identified almost half of the patients as high risk. We suggest that also a simplified MIPI(B) is feasible.
|
|
