SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Nilsson Mats) ;lar1:(naturvardsverket)"

Sökning: WFRF:(Nilsson Mats) > Naturvårdsverket

  • Resultat 1-10 av 15
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Allard, Anna, et al. (författare)
  • Fångst av vegetationsdata och Natura 2000-habitat i fjällen genom flygbildstolkning i IRF med punktgittermetodik
  • 2007
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • I denna rapport visas att flygbildstolkning med punktgittermetodik har stor potential för att ta fram tillförlitliga och kostnadseffektiva data på tillstånd och förändringar i fjällens vegetation. Projektet är finansierat av Naturvårdsverkets svenska miljöövervakning.Inom denna studie har följande delmål nåtts1) Utprovning av försöksdesign har gjorts med antal och fördelning av punkter, samt design och val av tolkningsvariabler.2) Ett operativt tolkningssystem för punktgittertolkning har tagits fram.3) Tolkningsprecisionen för olika variabler och Natura 2000-habitat är utvärderade mot fältdata.4) Metodens kvaliteter är utvärderade.5) Beräkning av tidsåtgång och kostnadsberäkningar är gjorda och ställda mot en polygonbaserad metod för översiktlig tolkning av NILS 5x5 km ruta.Förutom dessa delmål har även säkerheten ytterligare undersökts via ett personvariationstest av tolkade data.Resultaten från de tolkade fältpunkterna visar att överensstämmelsen med fältinventeringen är mycket god. Ett gott resultat fanns från testet med personvariation, med några få problemområden. Metoden har några begränsningar. För flygbildstolkning i punktgitter med den metodik som föreslås här förutsätts att det finns välutbildade tolkare. För en van vegetationstolkare krävs det i storleksordning en tilläggsutbildning på minst 1 månad i tolkning av fjällvegetation, inklusive fältbesök. En exempelsamling av bilder och ett antal nycklar för tolkning bör tas fram.Punktgittermetoden är operativt användbar, vissa kompletterande fältstudier behövs. Metoden har följande generella kvaliteter.Metoden är enkel att implementera.Punktgittermetoden är en kostnadseffektiv metod för att fånga landskapsdata. Den är snabbare än polygontolkning.Datafångst från en 5 x 5 km ruta kan göras på 1-3 dagar, beroende på antal punkter i gittret.Det är enkelt att bearbeta och analysera punktgitterdata.Precisionen i arealskattningarna kommer att kunna enkelt beräknas.Tolkningen i punktgitter kan verifieras genom jämförelse med NILS fältdata.Metoden är lämplig för förändringsstudier. Exempelvis kan den utgöra ett snabbt och effektivt sätt att statistiskt uppdatera information om area av vegetationstyper från vegetationskartorna över de svenska fjällen.Metoden kan fånga upp ovanligare naturtyper i 5 x 5 km ytan förutsatt att många punkter tolkas.Metoden kan användas för urval av objekt för riktade fältinventeringar till ovanligare habitat.Resultaten från metoden kan utgöra viktiga data för annan forskning, exempelvis som träningsdata till satellitbildsklassificeringar.
  •  
2.
  • Bengtsson Ryberg, Johanna, et al. (författare)
  • The Effects of Wind Power on Human Interests : A Synthesis
  • 2013
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • PrefaceThere is a great need for knowledge concerning the impacts of wind power on humans, landscapes, the marine environment, birds, bats and other mammals.Previous studies of these environmental impacts have lacked an overall view of the effects. This has led to deficiencies in the processes surrounding the establishment of new wind farms. Vindval is a knowledge programme undertaken as a collaboration between the Swedish Energy Agency and the Swedish Environmental Protection Agency. Its aim is to gather and communicate scientific knowledge about the impacts of wind power on people and the natural environment. The programme continues until 2013.Vindval comprises some 30 individual research projects, together with four synthesis projects. Syntheses are prepared by experts, who compile and assess overall research results and experience regarding the effects of wind power in four different areas – humans, birds/bats, marine life and terrestrial mammals.The results of this research and synthesis work will provide a basis for environmental impact assessments and for the planning and permitting processes associated with wind power installations. Vindval requires high standards in the review and approval of research proposals, in order to ensure high-quality reports. The same high standards apply to the reporting, approval and publication of research results from the projects.This report was written by Johanna Bengtsson Ryberg, Gösta Bluhm, Karl Bolin, Bosse Bodén, Kristina Ek, Karin Hammarlund, Marianne Henningsson, Inga-Lena Hannukka, Carina Johansson, Sofia Jönsson, Sanna Mels, Tom Mels, Mats Nilsson, Erik Skärbäck, Patrik Söderholm, Åsa Waldo, Ingegärd Widerström, Niklas Åkerman.This report is a translation of the previous report in Swedish “Vindkraftens påverkan på människors intressen” (Naturvårdsverket report no 6497). Translated by Sofia Jönsson.The contents of the report are the responsibility of the authors.
  •  
3.
  • Björkblom, Carina, et al. (författare)
  • Substitutes for regulated plasticizers
  • 2018
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • A literature and database review was conducted with the aim of identifying substitute substances forregulated plasticizers that are of relevance within Sweden. Based on this survey substitute substanceswere prioritized and suggested for national screening studies.Information sources used were lists/databases, scientific literature, reports, interviews with businessorganizations (within or connected to the plasticizers industry), manufacturers, importers and users.Plasticizers that are already regulated or on their way to be have been listed, as well as a list of possiblesubstitute substances for these regulated plasticizers.The first list of potential candidates for screening constituted 152 substances. To be able to prioritizebetween identified plasticizers, a multicriteria model was developed based on usage, presence ofsubstance on different lists, and classification. In total 40 substances were selected for further evaluation.As volume is a critical parameter for exposure, 15 substances were thereafter selected. This prioritizationwas crosschecked with the information obtained from interviews with selected representatives from theindustry, which added one more substance to the priority list. Since the Swedish Environmental ProtectionAgency requested that substances previously included in various screenings should be excluded, the finallist consisted of eleven selected plasticizers.From the developed multicriteria model, the following plasticizers were identified: Dipropylene glycoldibenzoate (DGD); Alkanes, C14-17, chloro; Dioctyl adipate (DOA); Benzyl 3-isobutyryloxy-1-isopropyl-2,2-dimethylpropyl phthalate; 2,2,4-trimethyl-1,3 pentanediol di-isobutyrate (TXIB); Diisononyl adipate(DINA); Diethylene glycol dibenzoate (DEGD; DEGDB); Hexanedioic acid, polymer with 1,4-butanedioland 2,2-dimethyl-1,3-propanediol, isononyl ester (Palamoll 654; Palamoll 656); Epoxidised soybean oil(ESBO); (second DINP line) 1,2-Benzenedicarboxylic acid, di-C8-10-branched alkyl esters, C9-rich(DINP); and Tris-2-ethylhexyl trimellitate (TOTM).These plasticizers are suggested to be prioritized in future screening studies.
  •  
4.
  • Esseen, Per-Anders, et al. (författare)
  • Landskapsdata från Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS). Flygbildstolkning av 1 km × 1 km rutan för år 2003
  • 2007
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • I rapporten presenteras resultat från den detaljerade flygbildstolkningen för det första året (2003) i Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS). Resultaten är preliminära eftersom de endast baseras på 1-års data (av totalt 5). De tolkade rutorna är 1,1 km × 1,1 km stora medan resultaten redovisas för 1 km × 1 km rutor. Totalt 126 rutor ingår i materialet, varav 119 flygbildstolkats och 7 karttaxerats. Totalt har 13617 polygoner avgränsats och tolkats. Underlagsmaterialet är IR-färgbilder som fotograferats från 4 600 meters flyghöjd, vilket ger en ungefärlig bildskala av 1:30 000. Avgränsningen av polygoner och tolkningen av variabler har utförts i en digital fotogrammetrisk station. Nedan sammanfattas de viktigaste resultaten:I genomsnitt finns det 108 tolkade polygoner per NILS-ruta i landet. Antalet polygoner är 20% högre i södra Sverige (stratum 1-6) än i norra (stratum 7-10).De flesta polygonerna är små (76% är mindre än 1 ha). Medianarealen är 0,42 ha och medelarealen 1,12 ha. Medelarealen uppvisar liten variation mellan strata. Polygonarealen är lognormalt fördelad.I rapporten presenteras arealskattningar och medelfel för sex dominerande marktäcke-/markanvändningsklasser (Ägoslag) inom landarealen: anlagd mark, jordbruksmark, skogsmark, annan terrester mark nedan fjällen, våtmark nedan fjällen och fjäll.Arealskattningarna av Ägoslag visar en relativt god överensstämmelse med Riksskogstaxeringens data. Dock underskattas jordbruksarealen medan skogsmarken överskattas vilket beror på att 2003-års stickprov innehåller mer skog än genomsnittet.Medelfelet (uttryckt som variationskoefficient) för arealskattningarna av Ägoslag varierade mellan 3% (skogsmark) och 18% (anlagd mark) sett över hela landet. Medelfelen är större på landsdelsnivå (5-38%) och inom stratum.Polygonarealen för hopslagna polygoner av samma Ägoslag varierade mellan 0,6 ha för annan terrester mark nedan fjällen till 10,5 ha för skogsmark och 19,9 ha för fjäll. I jordbruksmark var polygonerna 4,5 ha i södra och 3,1 ha i norra Sverige.Ett exempel på system för klassificering av naturtyp i polygonerna har tagits fram med utgångspunkt från de tolkade variablerna enligta posterioriprincipen. I systemet ingår totalt 63 olika naturtyper.Arealskattningar och medelfel har beräknats för alla naturtyper inom respektive stratum, landsdel och för hela landet. Medelfelen blir högre för de flesta naturtyper än för Ägoslag pga den finare indelningen. Med utgångspunkt från medelfelen i 2003-års data kan man förvänta sig medelfel för hela omdrevet (5-år) på runt 10% eller lägre för arealskattningar av vanliga naturtyper i hela landet, i vissa fall även på landsdelsnivå. För många av de mindre vanliga naturtyperna bedöms medelfelet ofta bli lägre än 20% för hela landet. En viktigt slutsats är att uppdelningen i antal naturtyper och deras detaljeringsgrad noga måste avvägas mot storleken på förväntade medelfel.Medelarealen för hopslagna polygoner av samma naturtyp varierar från 0,1 till 4,4 ha (åker) inom landarealen. Den finns en stor variation i polygonstorlek såväl inom som mellan naturtyper.I 2003-års data har totalt 30 av 50 olika markanvändningsklasser registrerats.Vanligaste klass var Skogsbruk, följd av Ingen synbar markanvändning,Markanvändning kan ej tolkas, Åker i växtföljden och Bete. Medelfelet var 4% för Skogsbruk för hela landet och högre för övriga typer av markanvändning.
  •  
5.
  • Fröberg, Mats, et al. (författare)
  • Skattning av typhalter av totalkväve och organiskt kväve från skogs- och myrmark i södra Sverige inför PLC6
  • 2016
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • I Fröberg och Löfgren (20141) presenterades nya modeller för skattning av kväve (N) och fosfor (P) från skog och myrmark i södra Sverige. Modelleringen av fosfor visade sig inte vara framgångsrik, medan modelleringen av kväve gav en förbättrad skattning jämfört med PLC5. Det är därför önskvärt att använda dessa metoder för PLC6. I Fröberg och Löfgren (20141) användes dock fyra olika modeller för olika årstider, vilket inte är kompatibelt med beräkningsproceduren i PLC6. Därför presenteras här modeller för totalkväve (TotN) och organiskt kväve (OrgN), som kan användas under årets alla delar i södra Sverige.De resulterande typhalterna för skog och myr är i medeltal högre än typhalterna som användes i PLC5-rapporteringen. De nya typhalterna är också högre än oberoende vattenkemiska mätdata och skillnaden antas bero på att de oberoende mätningarna kommer från större områden med större areal vatten och därmed högre retention.Månadsfaktorer att användas tillsammans med årstyphalterna har tagits fram baserat på tidsserierna från de oberoende vattenkemiska mätstationerna.Oorganiskt kväve skulle kunna beräknas som differensen mellan totalkväve och organiskt kväve varje månad. Det kommer dock ibland ge negativa halter under sommarmånaderna. Detta utreds närmare i den uppföljande slutgiltiga rapporten om typhalterna för hela landet i PLC6 för skog, hygge, sankmark, fjäll och öppen mark (Widén-Nilsson m.fl., 20162). Slutsatsen därifrån är att TotN-halterna kan användas i PLC6 problemet med de negativa halterna av oorganiskt kväve gör att andra OrgN-halter behövs.Förutom typhalter för skog och myr har även hyggesläckagets beroende av skogsläckaget identifierats. Totalkväveläckaget från hyggen antas vara dubbelt så högt som skogsläckaget.1 Fröberg M, Löfgren S (2014) Förbättrad skattning av typhalter av N och P från skogs-och myrmark i södra Sverige inför PLC6–kan modeller baserade på kNN-data användas? SMED-rapport nr 141.2 Widén-Nilsson, Löfgren, S., Tengdelius Brunell, J. 2016. Typhalter för skog, hygge, sankmark, fjäll och öppen mark i PLC6 – Underlagsrapport till Pollution Load Compilation 6. Rapport Nr 188 2016.
  •  
6.
  • Glimskär, Anders, et al. (författare)
  • Småbiotopsuppföljning i NILS år 2006
  • 2007
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Denna rapport presenterar resultat för mängden av småbiotoper vid åkermark i det svenska landskapet. Resultaten baseras på flygbildstolkningen inom det nationella miljöövervakningsprogrammet NILS (Nationell Inventering av Landskapet i Sverige). Analyserna görs på uppdrag av Jordbruksverket, som underlag för bl.a. utvärderingen av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Särskilda rutiner har tagits fram för att välja ut de småbiotoper som uppfyller de krav som Jordbruksverket har ställt upp, ur den befintliga databasen. Urvalet av småbiotoper är anpassat för att överensstämma med det urval av natur- och kulturmiljöer som ingår i det s.k. KULT-stödet (miljöersättning till lantbrukare) inom Miljö- och landsbygdsprogrammet.Arbetet har utförts vid institutionen för skoglig resurshushållning, Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå. NILS är ett rikstäckande miljöövervakningsprogram som följer tillstånd och förändringar i det svenska landskapet och hur dessa påverkar förutsättningarna för den biologiska mångfalden. NILS finansieras av Naturvårdsverket, där NILS ingår i programområde Landskap. Ett viktigt syfte med NILS är att följa upp de nationella miljökvalitetsmålen för olika naturtyper och fungera som underlag för att till exempel visa om genomförda miljövårdsåtgärder leder till önskade förbättringar på nationell nivå eller landsdelsnivå.
  •  
7.
  • Granqvist Pahlén, Tina, et al. (författare)
  • Aktuella kartdata över skogsmarken
  • 2004
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Efterfrågan på aktuell digital informationom våra skogar ökari takt med användningen av geografiskainformationssystem (GIS). Hurmycket skog som finns inom ett visstområde, vilken ålder den har och vilkaträdslag den består av intresserar mångaolika användare.Skogsägare, virkesinköpare, biobränsleutredare,forskare samt tjänstemäninom miljövård, naturvård ochskogsbruk behöver information för attkunna följa förändringar, förutspå framtidenvia scenarier och fatta beslut. Devill ha uppgifter om just det geografiskaområde som de arbetar med – ettbestånd, en fastighet, ett avrinningsområde,en kommun, ett län eller ettskogsinnehav. Det gemensamma önskemåletär att få aktuell digital informationmed acceptabel noggrannhet tillett så lågt pris som möjligt.
  •  
8.
  • Granqvist Pahlén, Tina, et al. (författare)
  • kNN-Sverige ger dig en bild av Sveriges skogar
  • 2004
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • För att följa förändringar i vår miljö behövs underlag som ger en geografisk helhetsbild. Forskare vid SLU har därför tagit fram rickstäckande uppgifter om skogen genom att samarbeta information från satellitbilder med fältdata från Riksskogtaxeringen. I materialet som kallas kNN-Sverige finns uppgifter om skogens ålder och höjd samt virkesförråd för tall, gran, björk, contorta, ek, bok, övriga lövträd och totalt för alla trädslag.
  •  
9.
  •  
10.
  • Marklund, Liselott, et al. (författare)
  • Utveckling av metodik för flygbildstolkning inom NILS landskapsrutor (5x5 km)
  • 2007
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Miljöövervakningsprogrammet Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS) bygger på en kombination av fältinventering och flygbildstolkning och ger ett dataunderlag för att skatta tillstånd och förändringar i det svenska landskapets alla naturtyper. För att utföra landskapsanalyser krävs data från ett större område än den centrala kilometerruta (1 km 2) som utgör basen inom NILS. Den omgivande landskapsrutan (25 km2) är där ett viktigt komplement för att kunna beskriva den rumsliga fördelningen av olika typer av landskapselement, och landskapets fragmenteringsgrad, med mera.Projektet har syftat till att ta fram ett beslutsunderlag som ska ligga till grund för beslut om hur flygbildstolkningen av landskapsrutan ska utföras.Utgångspunkten i projektet har varit att ta hänsyn till så många användarbehov som möjligt vid förslaget på tolkningsmetodik. Undersökningen av användarbehov har till stor del baserats på den informationsanalys (Esseen et al . 2004) som legat till grund för designen av NILS. Genomgången visar att de största användarbehoven är att kunna följa landskapets sammansättning och struktur. För att detta ska vara möjligt krävs uppgifter om storlek, form och rumslig fördelning av en mängd marktäcketyper och markanvändning. Användarnas behov av detaljeringsgrad varierar och inom urban miljö och inom odlingslandskapet är kraven på detaljeringsnivå är högre jämfört med skogsmark och våtmarker, där en högre generaliseringsgrad kan tolereras.Metodtester och en genomgång av nya tekniker och metoder för datafångst och tolkning har genomförts med utgångspunkt från de användarbehov som påtalats i informationsanalysen (Esseen et al . 2004). Ett förslag på möjlig klassificering har framarbetats för att visa på den detaljeringsgrad som krävs vid tolkningen för att skapa vissa typer av markslagsklasser.Förslaget baseras i första hand på användarbehoven varför vissa avvikelser från ett vanligt hierarkiskt klassificeringssystem förekommer.De metoder som testat har varit manuell flygbildstolkning med stöd av befintliga GIS-data och tolkning med stöd av segmenteringsprocesser. Metodtesterna har utmynnat i förslag på tolkningskoncept för landskapsrutan indelat på 3 scenarier.I scenario 1 redovisas en manuell lösning som bygger på en kombination av manuell flygbildstolkning och nyttjande av befintliga eller kommande GIS-data.I scenario 2 redovisas en kombination av manuella och semiautomatiska metoder som bygger på manuell flygbildstolkning, nyttjade av befintliga GIS-data som kNN-Sverige och segmentering, där segmenteringen utnyttjas för polygonavgränsning, framförallt i skog.I scenario 3 redovisas ett framtidsscenario där det är möjligt att kombinera data från flygbilder och laserskanning med segmenteringsprocesser, semiautomatisk klassning av segment och manuell flygbildstolkning kontroll och tolkning.Slutsatsen är att scenario 1 är den mest kostsamma lösningen och scenarion 3 är inte möjligt att genomföra inom den närmaste framtiden varför scenario 2 bedöms vara det alternativ som har högst potential att vara kostnadseffektivt. Slutsatsen blir att förslaget i scenario 2 behöver avgränsas ytterligare och att det krävs utförliga metodtester för att kunna bedöma den totala kostnadsbilden för förslaget.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 15

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy