SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Nilsson Mats) ;pers:(Nilsson Peter)"

Sökning: WFRF:(Nilsson Mats) > Nilsson Peter

  • Resultat 1-10 av 111
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Nilsson, Kerstin, et al. (författare)
  • 54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
  • 2017
  • Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
  • Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
  •  
2.
  • Nilsson, Kerstin, et al. (författare)
  • Vi är oroade över senare ålderspension
  • 2017
  • Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
  • Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
  •  
3.
  •  
4.
  • Ayoglu, Burcu, et al. (författare)
  • Multiplexed protein profiling by sequential affinity capture
  • 2016
  • Ingår i: Proteomics. - : Wiley-Blackwell. - 1615-9853 .- 1615-9861. ; 16:8, s. 1251-1256
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Antibody microarrays enable parallelized and miniaturized analysis of clinical samples, and have proven to provide novel insights for the analysis of different proteomes. However, there are concerns that the performance of such direct labeling and single antibody assays are prone to off-target binding due to the sample context. To improve selectivity and sensitivity while maintaining the possibility to conduct multiplexed protein profiling, we developed a multiplexed and semi-automated sequential capture assay. This novel bead-based procedure encompasses a first antigen capture, labeling of captured protein targets on magnetic particles, combinatorial target elution and a read-out by a secondary capture bead array. We demonstrate in a proof-of-concept setting that target detection via two sequential affinity interactions reduced off-target contribution, while lowered background and noise levels, improved correlation to clinical values compared to single binder assays. We also compared sensitivity levels with single binder and classical sandwich assays, explored the possibility for DNA-based signal amplification, and demonstrate the applicability of the dual capture bead-based antibody microarray for biomarker analysis. Hence, the described concept enhances the possibilities for antibody array assays to be utilized for protein profiling in body fluids and beyond.
  •  
5.
  • Ch'ng, Jun-Hong, et al. (författare)
  • Epitopes of anti-RIFIN antibodies and characterization of rif-expressing Plasmodium falciparum parasites by RNA sequencing
  • 2017
  • Ingår i: Scientific Reports. - : Springer Science and Business Media LLC. - 2045-2322. ; 7
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Variable surface antigens of Plasmodium falciparum have been a major research focus since they facilitate parasite sequestration and give rise to deadly malaria complications. Coupled with its potential use as a vaccine candidate, the recent suggestion that the repetitive interspersed families of polypeptides (RIFINs) mediate blood group A rosetting and influence blood group distribution has raised the research profile of these adhesins. Nevertheless, detailed investigations into the functions of this highly diverse multigene family remain hampered by the limited number of validated reagents. In this study, we assess the specificities of three promising polyclonal anti-RIFIN antibodies that were IgG-purified from sera of immunized animals. Their epitope regions were mapped using a 175,000-peptide microarray holding overlapping peptides of the P. falciparum variable surface antigens. Through immunoblotting and immunofluorescence imaging, we show that different antibodies give varying results in different applications/assays. Finally, we authenticate the antibody-based detection of RIFINs in two previously uncharacterized non-rosetting parasite lines by identifying the dominant rif transcripts using RNA sequencing.
  •  
6.
  • Nilsson, Erik, et al. (författare)
  • Associations of central and brachial blood pressure with cognitive function : a population-based study
  • 2016
  • Ingår i: Journal of Human Hypertension. - : Nature Publishing Group. - 0950-9240 .- 1476-5527. ; 30:2, s. 95-99
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Previous observational studies on the association between brachial blood pressure (BP) and cognition have reported conflicting results. Central BP has been hypothesized to be more strongly related to cognition than brachial BP. The aim of this study was to assess the association between brachial as well as central BP and cognitive function, both cross-sectionally and with brachial BP measured 17 years before cognitive testing. The study population comprised 2548 individuals aged 61-85 years at follow-up (61.4% women). The cognitive tests administered were A Quick Test of cognitive speed and the Mini Mental State Examination. In fully adjusted linear regressions, small but significant cross-sectional associations were found between higher BP (systolic, diastolic and pulse pressure) and worse results on both of the cognitive tests (P-values <0.05). No significant prospective associations were found. Central BP did not show a stronger association than brachial BP did. After stratification, significant results were mainly found in the group taking BP-lowering drugs at follow-up. In summary, these findings add to existing evidence on the relationship between BP and cognition, but they do not support a superior role of central compared with brachial BP in the elderly.
  •  
7.
  • Nilsson, Erik D., et al. (författare)
  • No independent association between pulse wave velocity and dementia : a population-based, prospective study.
  • 2017
  • Ingår i: Journal of Hypertension. - : Lippincott Williams & Wilkins. - 0263-6352 .- 1473-5598. ; 35:12, s. 2462-2467
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • OBJECTIVE: Carotid-femoral pulse wave velocity (CFPWV), a marker of aortic stiffness, has been associated with cognitive test results and markers of cerebral small vessel disease, but its association with dementia has not been studied in detail. Our aim was to assess the association of CFPWV with prevalent and incident dementia in a large population-based study.METHODS: In total, CFPWV was measured in 3056 participants of the Malmö Diet and Cancer study 2007-2012 (age range 61-85 years). Individuals scoring below preset cut-offs on cognitive screening tests were thoroughly evaluated for prevalent dementia. Also, dementia diagnoses were retrieved from the Swedish National Patient Register up until 31 December 2014, and then validated through medical records and neuroimaging findings.RESULTS: We identified 159 cases of dementia, of which 57 were classified as prevalent, and 102 as incident during a median follow-up of 4.6 years. In fully adjusted logistic regressions, CFPWV was not associated with prevalent all-cause dementia (odds ratio 0.95 per 1 m/s increase in CFPWV, 95% confidence interval 0.83-1.08), and it did not predict incident all-cause dementia (odds ratio 1.00, 95% confidence interval 0.91-1.09). Neither was CFPWV associated with subtypes of dementia (Alzheimer's disease, vascular dementia, mixed dementia), although the number of cases in subgroups were low.CONCLUSION: No independent association was found between CFPWV and dementia. It remains a matter of debate why CFPWV repeatedly has been associated with cognitive test results and markers of cerebral small vessel disease, but not with dementia.
  •  
8.
  • Nilsson, Erik, et al. (författare)
  • Nonlinear association between pulse wave velocity and cognitive function : a population-based study
  • 2014
  • Ingår i: Journal of Hypertension. - : Lippincott Williams & Wilkins. - 0263-6352 .- 1473-5598. ; 32:11, s. 2152-2157
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • BACKGROUND: Arterial stiffness has been hypothesized to contribute to cognitive decline. However, previous studies have reported inconsistent results. The aim of this cross-sectional study was to investigate the association between carotid-femoral pulse wave velocity (cfPWV), a marker of arterial stiffness, and cognitive function.METHODS: The study population comprised 2637 individuals from the population-based Malmö Diet and Cancer Study (mean age 72.1 years, 60.8% women). During the follow-up examinations between 2007 and 2012, cfPWV and results on the a quick test of cognitive speed (AQT) and Mini Mental State Examination (MMSE) cognitive tests were measured.RESULTS: After adjustments for demographics and traditional cardiovascular risk factors, a linear association was found between cfPWV and AQT (B = 0.37; P = 0.039). On the basis of hypothesis that individuals with high cfPWV values have worse cognitive function than can be inferred from a linear association, cfPWV was dichotomized at the 90th percentile (the binary variable denoted cfPWV >13.8). When cfPWV >13.8 was added to the model, the linear association between continuous cfPWV and AQT disappeared (B = -0.08; P = 0.72), but cfPWV >13.8 was highly significant (B = 4.81; P = 0.004). In the adjusted model with MMSE as outcome variable, cfPWV >13.8 also reached a statistically significant effect.CONCLUSION: Arterial stiffness was inversely associated with cognitive function in a nonlinear fashion, with individuals in the top decentile of cfPWV explaining the association. Results from linear regressions should thus be interpreted with caution because, even when statistical significance is reached, they can be explained by pronounced nonlinearity.
  •  
9.
  •  
10.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 111
Typ av publikation
tidskriftsartikel (74)
konferensbidrag (26)
bokkapitel (5)
annan publikation (3)
bok (1)
doktorsavhandling (1)
visa fler...
forskningsöversikt (1)
visa färre...
Typ av innehåll
refereegranskat (86)
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (22)
populärvet., debatt m.m. (3)
Författare/redaktör
Larhed, Mats (33)
Nilsson, Peter M (12)
Eliasson, Mats (10)
Wanhammar, Lars (9)
Hallberg, Anders (8)
visa fler...
Wahlgren, Mats (8)
Uhlén, Mathias (7)
Engström, Gunnar (5)
Elmståhl, Sölve (5)
Nilsson-Ehle, Peter (5)
Öwall, Viktor (5)
Andreani, Pietro (4)
Melander, Olle (4)
Eliasson, Björn, 195 ... (4)
Minthon, Lennart (3)
Schwenk, Jochen M. (3)
Lyssenko, Valeriya (3)
Groop, Leif (3)
Eriksson, Mats (3)
Lind, Lars (3)
Lundeberg, Joakim (3)
Stegmayr, Birgitta (3)
Normark, Johan (3)
Rylander, Lars (3)
Olsson, Thomas (2)
Falhammar, H (2)
Pontén, Fredrik (2)
Hemani, Ahmed (2)
Angerås, Oskar, 1976 (2)
Bergström, Göran, 19 ... (2)
Lundqvist, Peter (2)
Aronsson, Gunnar (2)
Abrahamsson, Lena (2)
Forsman, Mikael (2)
Brismar, K (2)
Svensson, Måns (2)
Östergren, Per Olof (2)
Persson, Anders (2)
Hagmar, Lars (2)
Bohgard, Mats (2)
Jorneskog, G (2)
Johansson, Gerd (2)
Järvholm, Bengt (2)
Hagberg, Mats (2)
Hagström, Emil (2)
Nystrom, T (2)
Chen, Qijun (2)
Osvalder, Anna-Lisa (2)
Albin, Maria (2)
visa färre...
Lärosäte
Lunds universitet (51)
Uppsala universitet (41)
Kungliga Tekniska Högskolan (15)
Umeå universitet (12)
Karolinska Institutet (9)
Linköpings universitet (8)
visa fler...
Göteborgs universitet (6)
Stockholms universitet (3)
Chalmers tekniska högskola (2)
Högskolan Dalarna (1)
visa färre...
Språk
Engelska (102)
Svenska (8)
Odefinierat språk (1)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Medicin och hälsovetenskap (39)
Teknik (35)
Naturvetenskap (9)
Samhällsvetenskap (2)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy