| 1. |
|
|
| 2. |
- Barnett, NP, et al.
(author)
-
Identification and brief treatment of alcohol problems with medical patients : An international perspective
- 2003
-
In: Alcoholism. - 0145-6008 .- 1530-0277. ; 27:2, s. 262-270
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- This article summarizes the proceedings of a symposium at the 2002 RSA meeting in San Francisco, California. The chair was Peter Monti and co-chair was Nancy Barnett. The aim of the symposium was to bring together researchers from the United States, Sweden, and Mexico to present current findings on the development and implementation of screening and intervention research in Emergency Departments (ED). Cheryl Cherpitel presented findings on the performance of the Rapid Alcohol Problems Screen (RAPS4), a 4-item instrument used for screening for alcohol dependence and harmful drinking in the ED. Dr. Cherpitel also presented for her collaborator, Guilherme Borges, their research on the performance of a number of screening measures including the RAPS among Mexicans and Mexican-Americans with alcohol-related disorders in the ED. Preben Bendtsen described the implementation of an alcohol screening and intervention procedure delivered by ordinary ED staff in Sweden. Nancy Barnett presented data on characteristics related to readiness to change alcohol use in a sample of young adults who were treated in an ED for injury or intoxication.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Carlsson, Fredrik, 1986-, et al.
(author)
-
Kompetenser att leda digitalisering i kommuner : en intervjustudie med politiker och tjänstepersoner i relation till SKR:s kompetenslyft
- 2021
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Idag gör vi en mängd aktiviteter digitalt, som att betala parkeringsavgifter, söka information om återvinningsstationens öppettider, förnya recept och boka tider i vården. Alla dessa nya sätt för medborgare att ha kontakt med kommuner och regioner utmanar även hur kommunala och regionala verksamheter ledes. Än mer digitala har vi blivit i och med nedstängningarna med anledning av pandemin. Därför har det varit så intressant att få arbeta tillsammans med SKR kring kompetenslyftet för digitalisering i kommuner och regioner under denna period.Vårt samarbete inleddes hösten 2018 när vi i forskargruppen DINO – Digitalisering i Nya Offentligheter – fick en fråga från Anders Nordh vid dåvarande SKL om att göra en mindre intervjustudie kring kommunala ledares kompetenser att leda för digitalisering. Vi grundade arbetet i en översikt av forskning kring hur kommunala ledare styr och utveckla digitalisering sina verksamheter. Flera av oss i forskargruppen har sedan dess på olika sätt bidragit till SKR:s kompetenslyft vid föreläsningar på plats och digitalt, med inspelade föreläsningar och genom att resonera om och utveckla upplägget på kompetenslyftsaktiviteter. När vi mött kommunala ledare har vi även samlat in deras reflektioner och svar på frågor om hur de leder digitaliseringen. Därtill har vi i gruppen gjort flera uppföljande intervjuer. I den här rapporten analyserar vi och presenterar våra resultat, samt sammanfattar våra slutsatser och diskuterar våra erfarenheter om vad kommunala ledare kan lära sig av arbetet.Vi tackar SKR och alla er som deltagit i utbildningarna och svarat på våra frågor för ett gott samarbete. Vi hoppas att vi på nya sätt kan fortsätta att växa och utveckla våra kompetenser att leda för digitalisering.
|
|
| 5. |
- Iacobaeus, Helena, 1980-, et al.
(author)
-
Digitalt utanförskap : en forskningsöversikt
- 2019
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Den här rapporten bygger på en kartläggande litteraturstudie om internationell forskning av digitalt utanförskap. Digitalt utanförskap är ett demokratiskt problem när alltfler välfärdstjänster digitaliseras. Rapportens syfte är att undersöka vilken forskning som har publicerats inom området digital exkludering, samt vilka faktorer som nämns som bidrar till digital exkludering och vilka grupper som studerats som digitalt exkluderade tidigare.ModellEn användbar modell för att analysera digitalt utanförskap har utarbetats av forskaren Jan van Dijk. Den har tidigare illustrerats som en triangel med motivation som bred bas, men utifrån vårt arbete med denna forskningsöversikt föreslår vi att den illustreras som en trappa med stegen: motivation, tillgång, färdigheter, användning. Denna modell visar hur forskningen har gått från fokus på tillgång till digital teknik, till att se det som ett mer komplext fenomen.ResultatResultatet visar att tidigare forskning har förklarat och förstått individuellt digitalt utanförskap utifrån följande faktorer:Bristande motivationBristande infrastruktur/tillgångBristande kunskap och färdigheterLåg socioekonomisk statusBristande tillit/självtillitNär det kommer till samhälleliga faktorer som kan bidra till digitalt utanförskap så nämns:Bristande styrning och ledningMotsatsen till digitalt utanförskap är digital delaktighet och inkludering. Det främsta resultatet visar att det är en pågående process som här liknas vid en trappa. Eftersom den digitala utvecklingen är pågående kan inte digital kompetens och inkludering ses som avslutade processer; människor måste ständigt uppgradera sina kompetenser för att kunna hänga med. Människor som befinner sig på de övre stegen kan dock halka ner vid en förändrad livssituation,som att gå från anställning till arbetslöshet.SlutsatserDet saknas enhetliga begrepp om vad som avses med digitalt utanförskap, inkludering och kompetens, vilket kan försvåra jämförelserDigital inkludering är pågående process, som människor kan halka efter iDigitalt utanförskap kan förstås utifrån situationer snarare än utifrån människors karaktär eller identitet (som implicit innebär att det kan undvikas)Digitalt utanförskap kan handla om komplexa samband mellan flera faktorerDigitalt utanförskap kan förekomma i olika sociala grupper och ålderskategorierRapporten har en sammanställning över faktorer som lyfts fram i tidigare forskning som gynnsamma för insatser som syftar till digital inkludering. Det handlar om faktorer som i stort återspeglas i ovan nämnda modell:MotiveraSkapa tillgångFrämja färdigheterFrämja användningIdéer för fortsatt forskningMed slutsatsen i tidigare forskning om att digital inkludering är en pågående och komplex process eftersom den digitala tekniken ständigt utvecklas behövs fortsatt forskning som visar hur olika faktorer hänger samman och kan bidra till inkludering eller exkludering. Det behövs även fortsatt forskning om olika grupper, till exempel nyanlända och migranter samt människor med olika funktionsvariationer. Att fokusera på hur olika situationer påverkar digital delaktighet och inkludering framstår som relevant. Mer tillämpad forskning om hur offentliga digitala system och tjänster designas inom ett svenskt sammanhang skulle också vara värdefull, liksom utvecklandet av nydanande metoder för att studera digital delaktighet.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Nilsen, Per, 1960-, et al.
(author)
-
Linking drinking to injury--causal attribution of injury to alcohol intake among patients in a Swedish emergency room.
- 2007
-
In: International journal of injury control and safety promotion. - : Informa UK Limited. - 1745-7300 .- 1745-7319. ; 14:2, s. 93-102
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- This study analysed the drinking patterns and motivation to change drinking behaviours among injury patients who acknowledged alcohol as a factor in their injuries. A cross-sectional study was conducted over 18 months at a Swedish emergency department. A total of 1930 injury patients aged 18 - 70 years were enrolled in the study (76.8% completion rate). Of those who reported drinking, 10% acknowledged alcohol as a factor in their injury. A patient was more likely to report a causal attribution of the injury to alcohol the higher the weekly intake and the higher the frequency of heavy episodic drinking. The motivation to change variables showed a similar pattern of increased likelihood of attributing a causal link of alcohol and injury with increasing discontent with drinking behaviours and increasing desire to change drinking behaviours. The findings suggest that the ability to measure causal attribution of alcohol to injuries could be a promising tool to help patients explore the association between their injuries and alcohol use and motivate patients to modify drinking behaviours in order to avoid future injuries.
|
|
| 10. |
|
|
