| 1. |
- Andersson, Jan-Olov, et al.
(author)
-
Kartering av översvämningsrisker vid Vänern
- 2013
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I denna studie genomfördes en översvämningskartering och -analys som utgick från fyraextrema vattennivåer i Vänern. Baserat på höjddata från den Nya Nationella Höjdmodellen(NNH) generades utbredningspolygoner med hjälp av GIS för de fyra översvämningsnivåerna.Överlagringsanalyser gjordes sedan med kartskikt för väg, mark och byggnadersamt för vissa kommuner även befolkning för att urskilja vägsträckor, markområden,byggnader och boende inom översvämningsutbredningen vid de fyra nivåerna.Översvämningskartor togs fram i pdf-format och Google Earth-format. GIS-analysen hargenererat kvantitativa data för översvämmade vägsträckor, markytor antal byggnader etc.Vidare har en objektsbaserad analys genomförts utifrån kartmaterial och kommunala dataöver sårbara anläggningar och funktioner. Resultaten har sammanställts kommunvis ochför Vänerområdet i sin helhet i form av text, tabeller och diagram.Det som drabbas först vid en översvämning i Vänern är dels objekt som utifrån sinafunktioner ligger vattennära t.ex. fritidsanläggningar, men även viktiga vägar som E18 ochE45. Järnvägsträckan Göteborg-Karlstad-Stockholm översvämmas redan vid 100-årsnivån.Med stigande vattennivå drabbas allt fler objekt och samhällsviktiga funktioner. De städersom påverkas mest är Karlstad, Kristinehamn, Mariestad, Lidköping och Vänersborg.De direkta skadekostnaderna för en 100-årsnivå i Vänern har beräknats till 100-240 Mkr,där en möjlig vindeffekt kan ge ytterligare upp till 120 Mkr i skadekostnader. För endimensionerande nivå skulle skadekostnaderna bli av en helt annan storleksordning ochuppgå till ca 9,8 miljarder kr. Vid denna nivå skulle stora indirekta skador uppstå som viinte har haft möjlighet att värdera ekonomiskt. De största kostnaderna kan kopplas tillöversvämmade byggnader.I en absolut jämförelse med Mälaren av kvantitativa data för översvämmade vägar,markområden och antal byggnader är konsekvenserna vid Vänern något lägre.Studien genomfördes på uppdrag av och i samarbete medVänerkommunerna i samverkan omVänerns reglering.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Andersson-Sköld, Yvonne, et al.
(author)
-
Effekter av samhällets säkerhetsåtgärder (ESS) : en kartering av arbetet idag med fokus på översvämningar, ras och skred
- 2012
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I denna rapport redovisas det arbete som pågått inom ESS-programmets första fas inom temaområde naturolyckor. Detta temaområde innefattar skred, ras, erosion och översvämningar. Målet med det arbete som presenteras i denna rapport har varit att skapa en överblick över hurman idag arbetar med dessa frågor i Sverige med fokus på kommunal nivå. Arbetet utgörs aven sammanställning av tidigare studier, beskrivning av metoder samt intervjuer med svenska och norska kommuner och myndigheter. I de svenska kommunerna har politiker och tjänstemän intervjuats.Förebyggande åtgärder för att minska sannolikheten för, eller konsekvensen av, olyckor vidtas ofta. Åtgärderna är baserade på en analys eller akut reaktion på en specifik händelse. Vissa åtgärder är platsspecifika och kan vara både fysiska och icke fysiska. Andra åtgärder är mer generella såsom lagstiftning och utbildningsinsatser, regional, nationell och internationell policy, direktiv och ramverk.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Beier, Björn-Axel, et al.
(author)
-
Framtidens nationalstadspark: handlingsprogram. Del 1, Vision och förutsättningar
- 2006
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I arbetet med regeringsuppdraget har en övergripande vision för Nationalstadsparkens utveckling, skötsel och förvaltning tagits fram: »Nationalstadsparken med där verksamma kunskapsinstitutioner ska utvecklas utifrån sina unika kultur-, natur- och rekreationsvärden och vara ett upplevelserikt och lättillgängligt område.« Viktiga förutsättningar för att visionen ska kunna förverkligas är:" att Nationalstadsparken blir ett känt och positivt begrepp," att Nationalstadsparken ses som en resurs," att Nationalstadsparken förvaltas och utvecklas i samverkan och samsyn.För att skapa en plattform och en inriktning för det fortsatta arbetet med Nationalstadsparken har fem ledord formulerats. För varje ledord anges de viktigaste förutsättningarna för att värdena ska kunna bevaras och utvecklas. Ledorden ska i ett längre tidsperspektiv vara vägledande för beslut om utveckling, skötsel och markanvändning.Ledorden är:" Kungligt inflytande och Sveriges historia" Folknöje" Kunskap" Biologisk mångfald" Hälsa och motionLedorden har även bildat utgångspunkt för de förslag till utvecklingsidéer som presenteras i del I och till de åtgärder som föreslås i del II.Några av de utvecklingsidéer som förs fram är:" Fler markerade entréer." Bättre förbindelser mellan sevärdheterna inom parken." Ta fasta på Brunnsviken som ett sammanhållet landskap från Gustav III:s tid." Utvecklat maritimt centrum kring Skeppsholmen-Galärvarvet-Beckholmen." Tydliga promenadstråk." Ett etablerat kunskaps- och informationscentrum för helaNationalstadsparken." Förbättrad tillgänglighet till parken." Förstärkning av kärnområden och spridningszoner för biologisk mångfald.
|
|
| 6. |
- Beier, Björn-Axel, et al.
(author)
-
Framtidens nationalstadspark: handlingsprogram. Del II , Åtgärder och utveckling
- 2006
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Länsstyrelsen i Stockholms län har på uppdrag av regeringen arbetat fram ett program för Nationalstadsparkens utveckling. Det är utarbetat i samarbete med berörda aktörer. Programmet består av två delar. I del I redovisas förutsättningar och utvecklingsidéer för att bevara och utveckla Nationalstadsparken. I del II, handlingsprogrammet, föreslås ett antal åtgärder som behöver genomföras de närmaste åren. I de följande avsnitten redovisas de aktuella förslagen indelade i åtta olika åtgärdsområden:" Resurser" Informationsinsatser" Tillgänglighet" Särskilda insatser för minskat buller" Förvaltning" Särskilda insatser för det historiska landskapet" Särskilda insatser för biologisk mångfald" SamverkanFörslagen innefattar dels direkta åtgärder för att utveckla parken, dels sådana åtgärder som utgör viktiga medel för att stärka detta arbete. De föreslagna åtgärdernaredovisas först i tabellform. I de olika avsnitten följer sedan en mer utförlig redovisning av varje åtgärd.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Ericson och vid Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet;, Ylva, et al.
(author)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2015:1 : Fjällbacka (Västerhavet) 1989-2014
- 2015
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Den integrerade kustfiskövervakningen i Fjällbacka har pågått under oktobermånad sedan år 1989 och under augusti sedan 1998 (med uppehåll 1999). Övervakningen visar följande tillstånd och förändringar för fiskens status och miljögiftsbelastning:• Omgivningsfaktorer såsom siktdjup och temperatur har inte förändrats i Fjällbacka sedan undersökningarna startade. Däremot ses en ökning i de temperaturmätningar som gjorts i området under maj-oktober sedan 1989.• Fisksamhället domineras av torsk, rötsimpa, gråsej och vitling. Antalet arter i fångsten har ökat i oktoberfisket sedan provfisket startade. Bland de fångade arterna klassas gulål, lyrtorsk, sjurygg, torsk, tånglake och vitling som rödlistade av ArtDatabanken.• Signifikanta nedgångar har noterats för den kallvattengynnade arten tånglake och även för gulål och rödspotta under oktoberfisket. Oxsimpa och svart smörbult ökar på lång sikt i fångsterna under oktober. I oktoberfisket är den enda signifikanta förändringen att berggyltan ökat sedan provfisket startade.• Det har inte setts någon förändring i diversiteten i fisksamhället varken under augusti eller oktober. Den trofiska medelnivån är lägre i oktober än i augusti, men inte vid något av fiskena ses någon signifikant trend. Fångsten av stora fiskar (större än 30 cm) i oktober har minskat sedan provfisket startade.• Fångsten av tånglake var år 2014 bland de lägsta sedan provfisket startade, både under fisket i augusti och i oktober. Detta är en stor nedgång sedan året innan, då båda månadernas fisken noterade bland de högsta fångsterna av tånglake.• Tånglaken är en stationär art som föder levande yngel. Dess ekologi gör den därmed lämplig som miljöindikator. De fångade tånglakehonorna har med tiden blivit kortare, lättare och fått sämre kondition. Andelen honor med yngel som dött har ökat med tiden. Resultaten av undersökningarna indikerar att den kallvattenslevande tånglaken i Fjällbacka utsätts för stress på grund av ökande vattentemperatur.• Allt fler hälsovariabler hos tånglake i Fjällbacka uppvisar signifikanta tidstrender som tyder på att de exponeras för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner. Tydliga förändringar är inducerat avgiftningssystem, stimulerat immunförsvar, en tendens till ökad oxidativ stress, samt en påverkad jonreglering hos fisken.• Förändringarna hos tånglake i Fjällbacka stämmer väl överens med den mångfacetterade symptombild som även ses hos abborrar respektive tånglakar i andra kustreferensområden (Holmön, Torhamn och Kvädöfjärden). Den komplexa symptombilden pekar på att det sannolikt är fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen och andra faktorer.Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för akvatiska resurser. Öregrund 2015.• Halterna av bly, kvicksilver och HCH:er i tånglake har minskat signifikant under övervakningsperioden. Flera av de andra organiska miljögifterna (PCB, HCB och DDT) håller sig däremot på en stabil nivå hos tånglake i Fjällbacka medan halterna i Östersjön generellt har minskat till följd av totalförbud av ämnena. Halterna av kadmium uppvisar ingen trend över tidsperioden men ligger generellt lägre jämfört med tånglake från Östersjön. Samtliga av de undersökta ämnena ligger under deras respektive satta gränsvärden, dock ligger halten kvicksilver väldigt nära gränsvärdet.
|
|
