| 1. |
- Olsson, MIT, et al.
(författare)
-
Gender Gap in Parental Leave Intentions : Evidence from 37 Countries
- 2023
-
Ingår i: Political Psychology. - : Wiley-Blackwell Publishing Ltd. - 0162-895X .- 1467-9221. ; 44:6, s. 1163-1192
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Despite global commitments and efforts, a gender-based division of paid and unpaid work persists. To identify how psychological factors, national policies, and the broader sociocultural context contribute to this inequality, we assessed parental-leave intentions in young adults (18–30 years old) planning to have children (N = 13,942; 8,880 identified as women; 5,062 identified as men) across 37 countries that varied in parental-leave policies and societal gender equality. In all countries, women intended to take longer leave than men. National parental-leave policies and women's political representation partially explained cross-national variations in the gender gap. Gender gaps in leave intentions were paradoxically larger in countries with more gender-egalitarian parental-leave policies (i.e., longer leave available to both fathers and mothers). Interestingly, this cross-national variation in the gender gap was driven by cross-national variations in women's (rather than men's) leave intentions. Financially generous leave and gender-egalitarian policies (linked to men's higher uptake in prior research) were not associated with leave intentions in men. Rather, men's leave intentions were related to their individual gender attitudes. Leave intentions were inversely related to career ambitions. The potential for existing policies to foster gender equality in paid and unpaid work is discussed.
|
|
| 2. |
- Callaghan, Terry, et al.
(författare)
-
Multi-Decadal Changes in Tundra Environments and Ecosystems : Synthesis of the International Polar Year-Back to the Future Project (IPY-BTF)
- 2011
-
Ingår i: Ambio. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0044-7447 .- 1654-7209. ; 40:6, s. 705-716
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Understanding the responses of tundra systemsto global change has global implications. Most tundraregions lack sustained environmental monitoring and oneof the only ways to document multi-decadal change is toresample historic research sites. The International PolarYear (IPY) provided a unique opportunity for such researchthrough the Back to the Future (BTF) project (IPY project#512). This article synthesizes the results from 13 paperswithin this Ambio Special Issue. Abiotic changes includeglacial recession in the Altai Mountains, Russia; increasedsnow depth and hardness, permafrost warming, andincreased growing season length in sub-arctic Sweden;drying of ponds in Greenland; increased nutrient availabilityin Alaskan tundra ponds, and warming at mostlocations studied. Biotic changes ranged from relativelyminor plant community change at two sites in Greenland tomoderate change in the Yukon, and to dramatic increasesin shrub and tree density on Herschel Island, and in subarcticSweden. The population of geese tripled at one sitein northeast Greenland where biomass in non-grazed plotsdoubled. A model parameterized using results from a BTFstudy forecasts substantial declines in all snowbeds andincreases in shrub tundra on Niwot Ridge, Colorado overthe next century. In general, results support and provideimproved capacities for validating experimental manipulation,remote sensing, and modeling studies.
|
|
| 3. |
- Stenberg, Elin, et al.
(författare)
-
How four typical Swedish production systems for lambs affect sensory attributes of the meat
- 2018
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this study was to evaluate the effect of the four most typical producdon systems for Swedish lamb on sensory atrributes of meat, including appearance, texture, taste and flavour using an analytical panel. The experiment included four production treatments for weaned intact male lambs: (1) indoor fed with grass and clover silage ad libitum and 0.8 kg concentrate daily per lamb; (2) grazing on cultivated pasture with; or (3) without 0.3 kg concentrate supplementation daily per lamb; and (4) grazing on semi natura! pasture; eight lambs per producdon treatment were used. Feed radons, pasture height and live weight of the lambs were recorded. At slaughter, live weight, carcass conformation, fatness, pH and temperature decline in musde during 24 hoursafi:er slaughter were registered. Sensory and technological meat quality parameters were tested in cooked samples of M longissimus dorsi. Meat colour was not affected by treatment. Most sensor attributes were unaffected by producdon system hut for 'hay odour' and 'resistance to cutting; differences between the systems were manifested.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Jönsson, K. Ingemar, et al.
(författare)
-
Ekologisk kompensation som verktyg i miljömålsarbetet : Syntes från en forskningssatsning
- 2023
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport utgör en syntes av de sju projekt som finansierades inom Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens forskningssatsning inom området ekologisk kompensation som pågick 2018–2021. Syntesprojektet har utgått dels från slutrapporterna från de enskilda projekten, dels från myndigheternas uttryckta önskemål om belysning av vissa specifika aspekter inom tillämpningen av ekologisk kompensation. Rapporten täcker därför inte in alla resultat och slutsatser från forskningsprojekten utan har inriktat sig på följande teman: (i) etiska argument kring ekologisk kompensation, (ii) förutsättningarna för lagstyrd och frivillig kompensation, (iii) modeller för beräkning av miljöskador och kompensationseffekter, och (iv) uppföljning och utvärdering av kompensationsåtgärder. Tillämpningen av ekologisk kompensation har idag en relativt begränsad omfattning, men skulle kunna utvecklas till ett mer använt styrmedel. I rapporten pekas dock på en rad aspekter som behöver åtgärdas och utvecklas för att ekologisk kompensation ska bidra till att förlusterna av biologisk mångfald och ekosystemtjänster stoppas eller vänds till en nettouppbyggnad av miljövärden. Syntesprojektet resulterade i en rad olika förslag riktade till berörda myndigheter som förväntas vara avgörande för ekologisk kompensation som styrmedel. Dessa summeras kortfattat nedan: Lagstiftning och nationell policy • Skadelindringshierarkin bör få ett starkt lagstöd och kopplingen mellan hierarkin och principen om tvådelad prövningen bör klargöras • Målet med ekologisk kompensation bör formuleras och uttryckas i lagstiftning och nationella policydokument • Lagstiftning bör tas fram gällande regler för när ekologisk kompensation inte ska tillämpas utan exploatering i stället helt ska undvikas • Utredning behövs kring om ett mål om nettovinst vid ekologisk kompensation bör formuleras i miljöbalken, respektive om det ska uttryckas tydligare som en del av de svenska miljökvalitetsmålen • Krav på systematisk uppföljning bör ingå som standard för allakompensationsåtgärder baserade på beslut utifrån miljöbalken • Nationella riktlinjer bör utvecklas för uppföljning och utvärdering av ekologisk kompensation, och dessa bör även förtydliga vem som bär ansvaret för att utföra och bekosta dessa Utveckling av kompensationspooler • Ytterligare utredning bör göras kring förutsättningarna för att införa kompensationspooler i privat och offentlig regi, bland annat gällande ansvar samt sociala och samhällsekonomiska effekter Frivillig kompensation: kommunal och näringsliv • Nationellt gemensamma riktlinjer och utökad vägledning för frivillig kompensation bör utvecklas för att klargöra i. hur berörda aktörer kan och bör organisera arbetet med frivillig kompensation ii. hur målet med kompensationen bör definieras och i samband med det hur effekterna av införda kompensationsåtgärder bör följas upp • Tydligare stöd och riktlinjer bör utvecklas för vad som bör ingå i översiktsplaner, detaljplaner, grönplaner och naturvårdsplaner för att kunna skapa ett konsistent, transparent och mer strategiskt kommunalt arbete med kompensation, som också går att följa upp och utvärdera Beräkning och bedömning • Policydokument och riktlinjer bör upprättas för att styra handlingsutrymmet vad gäller naturtypisk, rumslig och tidsmässig flexibilitet inom ekologisk kompensation • Nationella riktlinjer bör av försiktighetsskäl förorda och rekommendera konkreta multiplikatorer för hantering av osäkerhet, även kopplat till samhällsekonomiska aspekter • Förslag bör tas fram på hur det går att förbättra möjligheterna att tillämpa ett landskapsperspektiv vid genomförande av ekologisk kompensation • Beräkningsmodeller som inkluderar samhällsekonomiska, sociala och ekologiska perspektiv bör utvecklas vidare, och dessa bör även beakta juridiska aspekter • Nationella riktlinjer bör utvecklas för vilka typer av mått på miljöegenskaper som företrädesvis kan tillämpas i beräkningen av omfattningen av ekologisk kompensation, samt i vilka fall som enklare specifika schablonvärden kan användas Delaktighet • Deltagandeprocesser bör utvecklas som främjar inkludering av berörda samhällsgrupper i beslutsfattande kring ekologisk kompensation Kunskap, uppföljning och utvärdering • Riktlinjer bör utvecklas för hur data från initierade och genomförda kompensationsprojekt ska sammanställas och tillgängliggöras, samt en nationell databas tas fram för att stödja detta • En nationell geografisk databas bör tas fram för dokumentation av implementerade kompensationsområden för långsiktig uppföljning
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Möller U, Olsson, et al.
(författare)
-
Modern technology against falls – A description of the MoTFall project
- 2021
-
Ingår i: Health Informatics Journal. - : SAGE Publications Ltd. - 1460-4582 .- 1741-2811. ; 27:2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- To meet future challenges from an older and physically less active population innovative solutions are needed. Modern Technology against Falls (MoTFall) aims to prevent falls, increase physical activity and improve self-rated health among older people by means of an information and communication technology based system. The project has developed technology-based solutions, focusing on person-centred care. A participatory research design was applied in the development of a mobile application, a wearable inertial movement measurement unit (IMMU), called the Snubblometer (‘snubbla’ is ‘stumble’ in Swedish) and a web-based education programme for health care professionals. The mobile application includes a fall risk index, exercises and information related to falls prevention. By linking the app to the IMMU, person-centred interventions can be developed and implemented in various health care settings and with different target populations. The IMMU has shown good validity and reliability for measuring postural sway and high sensitivity and specificity for measuring a near fall. The education programme is directed at non-graduate health care professionals in nursing homes and home care. The technical solutions have potential for use in research and in clinical practice. © The Author(s) 2021.
|
|
| 10. |
- Navarro-Ramos, María J., et al.
(författare)
-
Seed dispersal between aquatic and agricultural habitats by greylag geese
- 2024
-
Ingår i: Agriculture, Ecosystems and Environment. - : Elsevier. - 0167-8809 .- 1873-2305. ; 359
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Waterbirds disperse plant seeds within and between aquatic and terrestrial ecosystems in their faeces. However, seed dispersal distances, connectivity among habitat types, and implications for dispersal of weeds remain unquantified in agricultural landscapes. Therefore, we GPS-tagged 31 greylag geese Anser anser and collected 300 faecal samples from feeding flocks in seven agricultural habitats (four cereals, hayfields, pasture, and strawberries) across two landscapes in southern Sweden. We identified intact seeds, determined key plant traits, and tested three hypotheses: (1) geese ingest, transport, and egest seeds from a wide range of terrestrial and aquatic plants, including weeds and alien species; (2) the community and trait composition of plant seeds in faeces vary between habitat types; and (3) seed dispersal by geese is a directional dispersal mechanism that connects some habitat types more than others. We recovered 131 seeds from 41 plant species (19 families), including nine agricultural weeds and one alien species. Many seeds were from aquatic plants (45%), dispersed into terrestrial habitats. A connectivity network formed between habitat types (as nodes) and direct flights (as links) revealed that all agricultural habitats were directly connected with each other, although 66% of flights were between aquatic and agricultural habitats. Geese spent most time at lakes (34%), pastures (14%), barley (10%) and wheat (8%) fields, which were also the most interconnected habitats, with high seed species richness and seed abundance in faecal samples. Combining waterfowl movement data with faecal analysis provided support for all three hypotheses. Geese may contribute to previously overlooked agricultural conflicts through weed dispersal. Proximity to aquatic habitats suitable for roosting may increases the use of agricultural habitats, and potentially the seed dispersal into them.
|
|
