| 1. |
|
|
| 2. |
- Botermans, Jos, et al.
(author)
-
Comparison between air inlet via channels under the building and air inlets via the ceiling for growing-finishing pigs
- 2014
-
Other publication (other academic/artistic)abstract
- The aim of the studies was to compare the indoor climate between two different ventilation systems for growing-finishing pigs. In one housing system the air came into the pig house via channels under the lying area of the pigs. The air came into the compartment close to the lying area of the pigs. The first part of the exhaust air was via another channel along the manure channel (pit ventilation). The rest of the exhaust air was via two fans in the ceiling (farm 1). In the other housing system the air came into the pig house via air inlets in the ceiling. The exhaust air was via two fans in the ceiling (farm 2). Measurements were done during one summer batch and one winter batch. Air temperature was measured for 5-8 weeks with mini-loggers. Ammonia concentration, carbon dioxide concentration, air speed and differences in air pressure between in and outside the pig house, were registered at 4 occasions. During summer time, the temperature of incoming air via the channels under the building (farm 1) was almost the same as the temperature of the air outside. So the cooling effect in the channels was very small. However, on the farm with air inlets in the ceiling (farm 2), the incoming air, during the afternoon, was about 3 0C above the temperature outside. So during the warmest period of the day, the air was heated on the ceiling. On the farm with channels under the lying area, the pigs continued to lie on the concrete lying area instead of the slatted flooring and the cleanliness of the pens was good (farm 1). During winter time, the temperature of the incoming air via the channels under the building was about 4 0C above the air temperature outside. On the farm with air inlets in the ceiling, the air temperature of the incoming air was the same as the temperature of the air outside.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Jeppsson, Knut-Håkan, et al.
(author)
-
Åtgärder för att förbättra boxhygien och reducera ammoniakemission i konventionella slaktgrisboxar
- 2021
-
In: LTV-fakultetens faktablad.
-
Other publication (pop. science, debate, etc.)abstract
- Genom att duscha vatten över spaltgolvet får grisarna möjlighet att blöta huden och därmed öka värmeavgivningen under varma perioder. Systemet ändrar var i boxen grisarna väljer att ligga så att de ligger mindre på spaltgolvet och mer på liggytan. När spaltgolvet inte är upptaget av liggande grisar tvingas inte grisarna att gödsla/urinera på den fasta liggytan. Därmed förbättras boxhygienen och ammoniakförlusterna minskar. Ökad lufthastighet på liggytan ger också grisarna bättre möjlighet till kylning, vilket medför bättre boxhygien och mindre ammoniakförluster. Detta är två metoder att kyla grisarna som kan utföras i befintliga stallar. Åtgärderna har studerats under två varma sommarperioder i ett EU-projekt med samarbete mellan sex länder
|
|
| 6. |
- Jonzen, Jonas, et al.
(author)
-
Skogliga grunddata : digitala kartor för skogsbruket
- 2016
-
In: Fakta. Skog. - 1400-7789.
-
Other publication (pop. science, debate, etc.)abstract
- Skogliga grunddata är digitala raster-kartor som beskriver tillståndet i skog och mark. De skogliga variablerna är i huvudsak framtagna genom en sambearbetning av laserdata från Lantmäteriets nationella laserskanning och provytor från Riksskogstaxeringen. De digitala kartorna som beskriver skogsmarken är till stor hjälp för privata skogsägare, skogstjänstemän, myndigheter, m fl. Data är dels tillgängligt för gratis nedladdning, men det finns även möjligheter att titta på kartorna med hjälp av interaktiva webverktyg. Lantmäteriets laserskanning påbörjades 2009 och fortgår än idag. Endast delar av fjällkedjan återstår. Grundtanken med laserskanningen var att få en bra höjdmodell över landet. En bra höjdmodell ger stor nytta vid all samhällsplanering, men är även till hjälp vid klimatanpassning. Riksskogstaxeringen samlar årligen in data om Sveriges skogstillstånd med permanenta och tillfälliga provytor. Dessa provytor är koordinatsatta och är väl spridda över hela landet. I detta projekt har provytor från Riksskogstaxeringen kombinerats med laserdata för att ta fram rasterkartor med uppgifter om virkesvolym, grundyta, medelhöjd, medeldiameter och trädbiomassa.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Nyström, Mattias, et al.
(author)
-
Kan laserskanning användas för att övervaka trädgränsen*
- 2011
-
Other publication (other academic/artistic)abstract
- Effekterna av den pågående klimatförändringen i de subarktiska och alpina skogarna har lett till ett stort intresse att övervaka möjliga förändringar i trädgränsen. Den här studien har undersökt möjligheterna att använda laserskannerdata för att studera trädgränsen och fjällbjörkskogen i övergångszonen mot kalfjället
|
|
