| 1. |
- Sehlstedt-Persson, Margot, et al.
(författare)
-
Virkestorkningens inverkan på impregnerbarhet i furusplint – Del II : TCN Delrapport 1
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektets målsättning är att undersöka om och hur virkestorkning påverkar impregnerbarhet i furusplint med vattenbaserat kopparmedel, samt att ge rekommendationer om hur torkningsbetingelserna kan göras så gynnsamma som möjligt för ett bra impregneringsresultat. Det bör tydliggöras att det virke som impregnerats i denna studie inte kommer att säljas inom detaljhandeln. Virket anses inte heller vara representativt för impregnerat virke då det har impregnerats vid fuktkvoter som avsiktligt avviker från normala förhållanden och som kan antas vara ogynnsamma för inträngningen. Virket impregnerades enligt Nordiska Träskyddsföreningen (NTR) klass AB.I delsteg 1 som avrapporteras i denna rapport, har huvudfrågan varit att undersöka inverkan av fuktkvotsnivå och maxtemperatur under torkningen på impregneringsresultatet. Försöksmaterialet har bestått av totalt 553 hyvlade bräder och plank (28 resp. 48 mm). Både planken och bräderna sågades fram ur centrumutbyte och innehöll därför kärnved. Virket torkades industriellt vid 60°C och 80°C maxtemperatur till tre målfuktkvoter: 24 %, 18 % och 10 %. Efter impregnering har samtliga virkesstycken kapats upp var 50:e cm och impregneringsresultat har analyserats visuellt enligt NTR:s bedömningsgrunder. Vissa kemiska analyser har även utförts för att undersöka om och hur extraktiver och fetter kan förklara impregneringsmissarna i bräderna. Undersökningen visar att virkesdimension, fuktkvot och temperaturnivå har betydelse för impregneringsresultatet. Totalt sett fanns det fler missar i planken än i bräderna. Plank och bräder uppvisar dessutom något olika beteende: för bräder är resultatet mera tydligt vilket även framkom vid multivariat dataanalys (MVDA) på medelvärdesnivå: högre temperatur och högre fuktkvot visar minst impregneringsmissar hos brädgrupperna. För plankgrupper erhölls överhuvudtaget inga MVDA-modeller. Även för plank hade den högre temperaturen i medel bättre impregneringsresultat. Sambandet hög fuktkvot och god impregnerbarhet är inte lika tydligt för plank, möjligen att kombinationen låg temperatur och låg fuktkvot är ogynnsam.Densitetsvariationerna visade sig vara tämligen liten och inga låga/höga extremvärden fanns i försöksmaterialet. Vid MVDA framkom ändå tendenser att det hos bräder var gynnsamt ur impregneringssynpunkt med högre densitet.Kemiska analyser visar inga dramatiska omfördelningar av extraktiver under torkning som förklaring till impregneringsmissar. Detekterbara fetter och hartssyror var dock lägre i ytliga än i inre delar av splintveden troligen beroende på oxidativ förnätning av deras struktur under torkningen.Sammanfattningsvis blir tolkningen att torktemperatur, fuktkvotsintervall och virkesdimensioner har betydelse för impregneringsresultat men att det finns ett antal okända materialvariabler som har stor inverkan på resultatet på individnivå. Även om torkningsbetingelserna görs så gynnsamma som möjligt för impregnering förekommer individer som har allvarliga genomgående missar.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Böhlenius, Henrik, et al.
(författare)
-
Biomass production and fuel characteristics from long rotation poplar plantations
- 2023
-
Ingår i: Biomass and Bioenergy. - : Elsevier Ltd. - 0961-9534 .- 1873-2909. ; 178
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- One of the key elements in this transition is the securing of a large supply of sustainable biomass. In this study, the feedstock potential of long rotation poplar plantations (12–30 years with diameter of 15 of 30 cm) was determined and the properties of poplar biomass fuel were analyzed with the aim of using thermochemical conversion methods to produce biofuel. Our results demonstrate that Sweden has great potential for producing biofuels from long rotation poplar plantations, with a total of 1.8 million hectares (ha) consisting of arable (0.5 million ha) and forested arable land (1.3 million ha). Based on available land and biomass production potential, our results indicate that 10 million Mg DW could be produced annually. Regions in mid/southern Sweden have the largest potential (larger areas and higher biomass production. Our results further suggest that poplar biomass from these plantations has fuel characteristics similar to forest fuels from other conifer tree species, making the biomass suitable as feedstock for biofuel production based on thermochemical conversion methods. If 25% of the available land were used, 7.6 TWh methanol biofuels could be produced annually from 16 biofuel plants, using 160,000 Mg DW yr−1, primarily located in the southern part of Sweden. Two counties (Skåne and Västra Götaland) would be able to support their biofuel plants using poplar plantations as feedstock. Stable biofuel production in the other counties would depend on collaborating with neighboring counties.
|
|
| 5. |
- Folke, Carl, et al.
(författare)
-
Reconnecting to the biosphere
- 2011
-
Ingår i: Ambio. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0044-7447 .- 1654-7209. ; 40:7, s. 719-738
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Humanity has emerged as a major force in the operation of the biosphere, with a significant imprint on the Earth System, challenging social-ecological resilience. This new situation calls for a fundamental shift in perspectives, world views, and institutions. Human development and progress must be reconnected to the capacity of the biosphere and essential ecosystem services to be sustained. Governance challenges include a highly interconnected and faster world, cascading social-ecological interactions and planetary boundaries that create vulnerabilities but also opportunities for social-ecological change and transformation. Tipping points and thresholds highlight the importance of understanding and managing resilience. New modes of flexible governance are emerging. A central challenge is to reconnect these efforts to the changing preconditions for societal development as active stewards of the Earth System. We suggest that the Millennium Development Goals need to be reframed in such a planetary stewardship context combined with a call for a new social contract on global sustainability. The ongoing mind shift in human relations with Earth and its boundaries provides exciting opportunities for societal development in collaboration with the biosphere-a global sustainability agenda for humanity.
|
|
