| 1. |
- Gustafsson, Harald, et al.
(författare)
-
Den dubbla blicken. En inledning
- 2007
-
Ingår i: Den dubbla blicken. Historia i de nordiska samhällena. - 9789185767007 ; , s. 7-26
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Sehlstedt-Persson, Margot, et al.
(författare)
-
Robust processtyrning av vandringstorkar för jämnare torkningskvalitet
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under 2000-talet har vandringstorkarna genomgått något av en renässans och alltfler verk har investerat i nya vandringstorkar med stor kapacitet och helt nya möjligheter. Kunskapen om att styra dessa vandringstorkar för att få en jämn löpande torkningskvalitet har dock hamnat på efterkälken. Det finns ett stort kunskapsbehov att fylla för att förstå processen, kunna hantera avvikelser, tolka och hantera processparametrar, att ha en plan när något ”går snett” för att våga röra styrparametrar och tolka konsekvenserna i dessa trögstyrda system. Syftet med denna förstudie är identifiera de problemställningar som dagens ansvariga för styrning av vandringstorkar måste hantera. Målet är att få en jämnare torkningskvalitet samt en fördjupad förståelse av hur torkningsprocessen ska styras och göras mer robust. Förstudien inleddes med en entusiastisk workshop med god uppslutning från industrin där en gemensam prioritering gjordes av ett antal punkter som förstudien har fokuserat på nämligen medelvärdesstyrning i zon 1 och 2, tryckfallsmätning över batteri samt test av en ny typ av lufthastighetsgivare. Övriga frågor som prioriterades högt har på grund av förstudiens begränsade resurser ej kunnat genomföras i förstudien utan finns med i framtida arbete. • Inledande försök med medelvärdesstyrning i zon 1, samt i både zon 1 och zon 2, visar fördelar med förbättrad målfuktkvotsträff, mindre fuktkvotsspridning och färre ändringar i satsningstider. • Inledande mätningar av differenstryck över batteri som signal för att indikera när värmebatterier behöver rengöras från spånlimning bedöms vara en lovande metod med tydliga signaler. Fortsatt arbete med att få en kontinuerlig mätning över en hel vintersäsong fortgår. Förhoppningsvis kommer faktiska effekter på cirkulationsfläktarnas elförbrukning och/eller lufthastigheten genom virket kunna påvisas.• Den nya lufthastighetsgivaren som kopplades till en datalogger och kördes igenom kanalen flera gånger fungerade väl. Ytterligare tester genomförda av Valutec med liknande givare har slagit väl ut och har varit ett bra hjälpmedel vid t.ex. felsökning.
|
|
| 5. |
- Sehlstedt-Persson, Margot, et al.
(författare)
-
Virkestorkningens inverkan på impregnerbarhet i furusplint – Del II : TCN Delrapport 1
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektets målsättning är att undersöka om och hur virkestorkning påverkar impregnerbarhet i furusplint med vattenbaserat kopparmedel, samt att ge rekommendationer om hur torkningsbetingelserna kan göras så gynnsamma som möjligt för ett bra impregneringsresultat. Det bör tydliggöras att det virke som impregnerats i denna studie inte kommer att säljas inom detaljhandeln. Virket anses inte heller vara representativt för impregnerat virke då det har impregnerats vid fuktkvoter som avsiktligt avviker från normala förhållanden och som kan antas vara ogynnsamma för inträngningen. Virket impregnerades enligt Nordiska Träskyddsföreningen (NTR) klass AB.I delsteg 1 som avrapporteras i denna rapport, har huvudfrågan varit att undersöka inverkan av fuktkvotsnivå och maxtemperatur under torkningen på impregneringsresultatet. Försöksmaterialet har bestått av totalt 553 hyvlade bräder och plank (28 resp. 48 mm). Både planken och bräderna sågades fram ur centrumutbyte och innehöll därför kärnved. Virket torkades industriellt vid 60°C och 80°C maxtemperatur till tre målfuktkvoter: 24 %, 18 % och 10 %. Efter impregnering har samtliga virkesstycken kapats upp var 50:e cm och impregneringsresultat har analyserats visuellt enligt NTR:s bedömningsgrunder. Vissa kemiska analyser har även utförts för att undersöka om och hur extraktiver och fetter kan förklara impregneringsmissarna i bräderna. Undersökningen visar att virkesdimension, fuktkvot och temperaturnivå har betydelse för impregneringsresultatet. Totalt sett fanns det fler missar i planken än i bräderna. Plank och bräder uppvisar dessutom något olika beteende: för bräder är resultatet mera tydligt vilket även framkom vid multivariat dataanalys (MVDA) på medelvärdesnivå: högre temperatur och högre fuktkvot visar minst impregneringsmissar hos brädgrupperna. För plankgrupper erhölls överhuvudtaget inga MVDA-modeller. Även för plank hade den högre temperaturen i medel bättre impregneringsresultat. Sambandet hög fuktkvot och god impregnerbarhet är inte lika tydligt för plank, möjligen att kombinationen låg temperatur och låg fuktkvot är ogynnsam.Densitetsvariationerna visade sig vara tämligen liten och inga låga/höga extremvärden fanns i försöksmaterialet. Vid MVDA framkom ändå tendenser att det hos bräder var gynnsamt ur impregneringssynpunkt med högre densitet.Kemiska analyser visar inga dramatiska omfördelningar av extraktiver under torkning som förklaring till impregneringsmissar. Detekterbara fetter och hartssyror var dock lägre i ytliga än i inre delar av splintveden troligen beroende på oxidativ förnätning av deras struktur under torkningen.Sammanfattningsvis blir tolkningen att torktemperatur, fuktkvotsintervall och virkesdimensioner har betydelse för impregneringsresultat men att det finns ett antal okända materialvariabler som har stor inverkan på resultatet på individnivå. Även om torkningsbetingelserna görs så gynnsamma som möjligt för impregnering förekommer individer som har allvarliga genomgående missar.
|
|
| 6. |
- Sehlstedt-Persson, Margot, et al.
(författare)
-
Virkestorkningens inverkan på impregnerbarhet i furusplint – Del II : TCN Delrapport 2 Inverkan av mellanlagring och konditionering
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektets målsättning är att undersöka om och hur virkestorkning påverkar impregnerbar-het i furusplint med vattenbaserat kopparmedel, samt att ge rekommendationer om hur torkningsbetingelserna kan göras så gynnsamma som möjligt för ett bra impregnerings-resultat.I delsteg 2 som avrapporteras i denna rapport, har huvudfrågan varit att undersöka hur torkningsparametrarna fuktkvotsgradient, torkningsspänningar, konditionering och mellan-lagringstid mellan torkning och impregnering påverkar impregneringsresultatet i ohyvlade, centrumsågade furuplank 50x125 mm som torkats i labbtork till målfuktkvoten 18 % vid max torrtemperatur 75°C.Försöksvirket har impregnerats med kopparbaserat medel enligt Nordiska Träskydds-föreningen (NTR) klass AB. Det försöksvirke som impregnerats i denna studie uppvisar stor andel impregneringsmissar då det har impregnerats under förhållanden som avviker från normala produktionsförhållanden och som antas vara ogynnsamma för inträngningen. Det bör därför starkt betonas att impregneringsresultatet från denna studie inte är representa-tivt för normal produktion av impregnerat virke i klass AB. Men, eftersom målet med denna undersökning har varit att undersöka inverkan av rena torkningsparametrar ses inte detta som något som helst problem vid analysen eftersom samtliga provbitar varit behandlade på samma sätt och impregnerats i samma tryckning.Undersökningen visar* att konditionering av virke före impregnering tenderar att öka impregnerings-missarna i ohyvlat virke.* att hög fuktkvot, som t.ex. kan bero på att plankorna är blötare i mitten, dvs. en hög fuktkvotsgradient, är gynnsamt för impregneringen.* ingen inverkan av torkspänningarnas storlek på impregneringsresultatet.* att mellanlagring av virke mellan torkning och impregnering ökar andelen missar. Detta resultat förklaras sannolikt av att fuktkvotsgradienterna minskar under mellanlagringen och att stora gradienter visade sig vara gynnsamt för impregnering.Sammanfattningsvis visar studien att bästa impregneringsresultatet erhålls om ohyvlat virke inte konditioneras utan impregneras direkt efter torkning utan någon mellanlagring. Konditionering visade sig försämra resultatet och en trolig förklaring till detta bedöms vara att konditioneringen ökar kådvandringen i splintens kådkanaler ut på splintvedytorna vilket försvårar medelinträngningen.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Sehlstedt-Persson, Margot, et al.
(författare)
-
Virkestorkningens inverkan på impregnerbarhet i furusplint - Del III : Inverkan av hyveldjup
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektets målsättning var att undersöka om och hur virkestorkning påverkar impregnerbarhet med vattenbaserat kopparmedel, samt att ge rekommendationer om hur torkningsbetingelserna kan göras så gynnsamma som möjligt för ett bra impregneringsresultat. I den studie som avrapporteras här har huvudfrågan varit hur olika hyveldjup påverkar impregneringsresultatet i centrumsågat furuvirke 50x125 mm. Virket torkades i labtork med målfuktkvoten 18 % med max torrtemperatur 75°C. Torkprocessen avslutades med en kombinerad vatten- och ångbasningskonditionering. Jämförelse gjordes mellan ohyvlat och följande tre olika hyveldjup: 0,7; 2,4 och 4,3 mm. Försöksvirket impregnerades industriellt med kopparbaserat medel enligt Nordiska Trä-skyddsföreningen (NTR) klass AB.Studien visar att hyvlat virke har bättre impregneringsresultat jämfört med ohyvlat virke. Det bästa resultatet erhålls vid det största hyveldjupet. Produktionsmässigt är det dock knappast ekonomiskt försvarbart med så stort hyveldjup runt om på virkesstyckets samtliga sidor. Ingen skillnad kunde ses mellan hyveldjupen 0,7 och 2,4 mm. Detta indikerar att även en ”lätt” hyvling ger ett signifikant bättre impregneringsresultat för konditionerat virke jämfört med ohyvlat.Om inga andra kvalitetskrav finns som motiverar en konditionering i slutet på torkprocessen är rekommendationen att ohyvlat virke som skall impregneras inte bör konditioneras. En konditioneringsfas kostar även tid, dvs. produktionskapacitet, vilket leder till en dubbel förlust om inga kvalitetskrav finns som motiverar konditionering av virket.
|
|
| 10. |
|
|
