SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Petersson Maria) ;hsvcat:2"

Sökning: WFRF:(Petersson Maria) > Teknik

  • Resultat 1-10 av 19
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Janhäll, Sara, 1965-, et al. (författare)
  • Release of carbon nanotubes during combustion of polymer nanocomposites in a pilot-scale facility for waste incineration
  • 2021
  • Ingår i: NanoImpact. - : Elsevier BV. - 2452-0748. ; 24
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Nanocomposites, formed by incorporating nanoparticles into a matrix of standard materials, are increasing on the market. Little focus has been directed towards safe disposal and recycling of these new materials even though the disposal has been identified as a phase of the products' life cycle with a high risk of uncontrolled emissions of nanomaterials. In this study, we investigate if the carbon nanotubes (CNTs), when used as a filler in two types of polymers, are fully destructed in a pilot-scale combustion unit designed to mimic the combustion under waste incineration. The two polymer nanocomposites studied, polycarbonate (PC) with CNT and high-density polyethylene (HDPE) with CNT, were incinerated at two temperatures where the lower temperature just about fulfilled the European waste incineration directive while the upper was chosen to be on the safe side of fulfilling the directive. Particles in the flue gas were sampled and analysed with online and offline instrumentation along with samples of the bottom ash. CNTs could be identified in the flue gas in all experiments, although present to a greater extent when the CNTs were introduced in PC as compared to in HDPE. In the case of using PC as polymer matrix, CNTs were identified in 3–10% of the analysed SEM images while for HDPE in only ~0.5% of the images. In the case of PC, the presence of CNTs decreased with increasing bed temperature (from 10% to 3% of the images). The CNTs identified were always in bundles, often coated with remnants of the polymer, forming particles of ~1–4 μm in diameter. No CNTs were identified in the bottom ash, likely explained by the difference in time when the bottom ash and fly ash are exposed to high temperatures (~hours compared to seconds) in the pilot facility. The results suggest that the residence time of the fly ash in the combustion zone is not long enough to allow full oxidation of the CNTs. Thus, the current regulation on waste incineration (requiring a residence time of the flue gas >850 °C during at least 2 s) may not be enough to obtain complete destruction of CNTs in polymer composites. Since several types of CNTs are known to be toxic, we stress the need for further investigation of the fate and toxicity of CNTs in waste treatment processes.
  •  
2.
  • Petersson, Maria, et al. (författare)
  • Ageing of two petroleum waxes
  • 2008
  • Ingår i: Journal of Materials Science. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0022-2461 .- 1573-4803. ; 43:6, s. 1859-1868
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • The effect of ageing at different storage conditions on the microstructure and melting properties of two petroleum waxes, petrolatum and microcrystalline wax, were investigated. The two waxes were stored for a maximum of 50 weeks at different temperatures. Samples were analysed before storage and removed from storage and analysed after different storage times. The effect of storage time and temperature was analysed with confocal laser scanning microscopy and modulated differential scanning calorimetry. Some alteration in the microstructure occurred with longer storage time. The amount of fine and irregular structures seen in the initial petrolatum samples decreased with storage time, and some shadowy, grey areas appeared. The microstructure of the microcrystalline wax stored at 23 °C became more diffuse and more, shadowy, grey areas appeared with time compared to samples stored at 50 °C. These showed coarser crystalline structures and fewer shadowy, grey areas. The results of confocal laser scanning microscopy and modulated differential scanning calorimetry analyses indicated that recrystallization occurred in both waxes during storage. The proposed recrystallization processes taking place during storage were most likely the same in all samples, but the recrystallization occurred to a greater extent in the microcrystalline wax samples stored at 50 °C.
  •  
3.
  • Petersson, Maria, et al. (författare)
  • Comparison of microstructural and physical properties of two petroleum waxes
  • 2008
  • Ingår i: Journal of Materials Science. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0022-2461 .- 1573-4803. ; 43:6, s. 1869-1879
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Microstructural and physical properties of two petroleum waxes, petrolatum and microcrystalline wax, were characterized in this work. Petroleum waxes are known to be hydrophobic and can be used in applications where a good moisture barrier is needed. In order to achieve a better understanding of different inherent properties of a wax, the two waxes in this work were characterized with infrared spectroscopy, confocal laser scanning microscopy, differential scanning calorimetry, rheology and X-ray diffraction. It was concluded from the results of infrared spectroscopy that the two waxes consisted only of saturated alkanes. Confocal laser scanning microscopy showed that the petrolatum sample had a more open microstructure with coarse crystals separated from each other than the microcrystalline wax, which appeared to have a more network-like crystalline structure consisting of somewhat finer crystals. Both waxes crystallized over a broad temperature range. Their crystallization characteristics were quite different, however, probably owing to a different oil content. According to modulated differential scanning calorimetry and rheological measurements the microcrystalline wax crystallized through a two-step process, whereas the petrolatum crystallized through only one step. 
  •  
4.
  •  
5.
  •  
6.
  •  
7.
  •  
8.
  • Jidesjö, Anders, et al. (författare)
  • Samhällets utvecklings- och omställningsförmåga: Framgångsrik skolutveckling för lärares arbete med och elevers lärande i energi, resurs, klimat och hållbarhet : Rapportering av forskningsinsatseri skolutvecklingsprojektet ”KNUT”
  • 2014
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Skolutvecklingsprojektet ”KNUT” genomförs i fyra större regioner i Sverige, från Kalmar län och Östergötland i södra Sverige via Dalarna till region ”Biofuel” i norra delarna av landet. Det övergripande syftet med projektet är att arbeta med samhällets påbud om att undervisning i områdena energi, resurs, klimat och hållbarhetsperspektiv behöver ha en starkare position, som en del av den grundläggande utbildningen. Till utvecklingsdelarna har forskningsinsatser genomförts. I varje region finns en mängd olika aktiviteter. Forskningen har inriktat sig på några av dessa med ett följeforskningsupplägg. I Kalmar län har projektet ”Tjejresan” (Kapitel 2) studerats. I Östergötland har lärares arbete med lokala pedagogiska planeringar följts (Kapitel 3). I Dalarna har projekten ”Energijakten” (Kapitel 4), ”Energiutmaningen” (Kapitel 5) och ”Sommarlovsentreprenörerna” (Kapitel 6) beforskats. Längst i norr har lärares arbete med projektarbeten och lärares kollegiala nätverk studerats (Kapitel 7). Till detta har en metastudie genomförts (Kapitel 8), för att utveckla en modell som tydliggör framgångsfaktorer för skolutveckling. Modellen har sin empiriska grund i delprojekten och har utvecklats och testats gentemot dessa. Projektet ”Tjejresan” i Kalmar län har handlat om den problematik som rör bristen på kvinnliga sökande till utbildningar inom naturvetenskap och teknik. Projektet har involverat kvinnliga elever, som i gymnasieskolan valt sådana utbildningsinriktningar. I projektet har eleverna besökt aktörer utanför skolan som arbetar inom områdena energi, resurs, klimat och med hållbarhetsfrågor för att inspirera till kvarhållande samt framtida val inom dessa utbildningsområden. Positiva förebilder har utgjort ett viktigt inslag. Forskningen har handlat om att uppmärksamma elevernas perspektiv på dessa aktiviteter. Empiri har samlats genom enkätinsamling samt deltagande med observations- och intervjumetodik. Resultaten visar att lärare som eleverna mött tidigare och deras hantering av ämnesinnehållet var viktigt för elevernas val till gymnasieskolan, liksom andra viktiga personer i deras omgivning samt tron på en utbildning med stora valmöjligheter. Tjejerna i ”Tjejresan” resonerar också om att skolans sätt att framställa innehållet ofta saknar sammanhang och diskussion samt att de upplevt besöken utanför skolan som viktiga för att förstå något om kunskapens användning. Eleverna talar om att de fått en verklighetsanknytning. Eleverna knyter på så vis aktiviteterna till sitt lärande i skolan, men de talar även om inspiration inför vidare studier. Diskussionen om resultaten är knutna till frågor om utökat samarbete och medvetenhet mellan olika aktörer, betydelser av lärande i och utanför skolan samt läraruppdragets förändrade roll. I kapitel 3 redogörs för lärares arbete med långsiktiga pedagogiska planeringar (LPP). Samarbete mellan lärare i skolor samt mellan stadier för att skapa en förståelse för innehållets progression och vad som görs i olika delar av skolsystemet har studerats. Empiri har samlats från de lärare som arbetat med att upprätta LPP i form av enkäter i samband med att arbetet startade och implementerades. Resultaten visar två huvudinriktningar. En grupp lärare svarar att arbetet varit framgångsrikt i termer av att det funnits stöd och uppmuntran, att det skapar viktiga diskussioner i arbetslag och att det utvecklat undervisningen. Andra har varit mer tveksamma. Majoriteten av lärare var positiva inför möjligheten att sprida LPP till kollegor när arbetet startade, men många fler var tveksamma i samband med implementeringen. Eleverna har i princip inte varit involverade alls i dessa arbeten utan behandlas som mottagare av undervisning när arbetet med LPP är genomfört. Resultaten diskuteras gentemot betydelse av involvering, förhärskande skolkultur, kollegialt lärande och specifikt elevers involvering. Kvaliteter inom dessa områden är diskuterade som troliga för att ytterligare utveckla arbetet. I projektet ”Energijakten” har årkurs 8 elevers besök på ett science center, Framtidsmuséet i Borlänge, studerats. Empiri är samlad från lärare, som tidigare deltagit i dessa aktiviteter, deltagande observationer under energijaktsdagar samt intervjuer med lärare och personal från Framtidsmuséet. Resultaten visar att lärare uppfattar att deras elever blivit mer medvetna om och ökat sina kunskaper om energifrågor. Resultaten varierar dock mellan olika skolor. I vissa resultat beskrivs en skolkultur där schemabrytande aktiviteter välkomnas och uppmuntras. På dessa skolor tas inspiration och erfarenheter från besöken vidare. I andra delar av resultaten beskrivs en skolkultur där olika problem skapar hinder för utveckling. För att projektet ska få utökat genomslag skulle olika skolor behöva en variation av stöd och insatser, som är anpassade till olika förutsättningar. Resultaten diskuteras i relation till behov av projektkontextualisering.”Energiutmaningen” (Kapitel 5) handlar om att öka barns intresse för energi- och miljöfrågor samt stärka lärare i sådana arbeten. Forskningen har handlat om deltagande observationer och gruppintervjuer med elever och lärare. Resultaten visar att eleverna är positiva till materialet och att de fått ökade kunskaper om vad energieffektivisering innebär. Eleverna menar också att de har praktisk vardagsnytta av kunskaperna de lärt sig i skolan. Även lärarna är positiva till projektet och anser att det fungerar bra. Vissa lärare har dock svårigheter med att se hur områden, som energi, resurs, klimat och hållbarhet, ska kunna läggas in på befintliga skolämnen och talar om dessa som nya områden. Att projektet sätter avtryck och uppskattas av lärare och deras elever diskuteras i relation till betydelsen av involvering och delaktighet. Betydelse av förankring på en skola, lärargruppens förutsättningar samt respekt för omständigheter som finns i en lokal miljö med stöd från projektledning lyfts fram och diskuteras som viktiga kvaliteter. Sommarlovsentreprenörerna (Kapitel 6) är en aktivitet som pågår utanför skolan under sommarlovet. Elever i åldrarna 14-20 år arbetar med att starta och driva ett eget företag med miljö- och hållbarhetsfokus. Forskningen har samlat empiri genom intervjuer med konceptansvarig, handledare, coacher, deltagare i projektet, samt representant för Falu kommun. Resultaten visar att aktiviteterna lever upp till syftet med att lyfta in frågor om miljö och hållbarhet i arbetet. Resultaten indikerar att konceptet skapar ett engagemang hos ungdomarna. Diskussionen förs i relation till att redan befintliga verksamheter kan ta in nya frågor. Det behövs inte alltid nya projekt för att energi, resurs, klimat och hållbarhet ska bli en starkare del av ett lärande. Resultaten indikerar också att framgång i energiutmaningen rymmer kvaliteter som att deltagarna äger uppgiften samt att de förstår mening och relevans kopplat till vad de håller på med i aktiviteten. Kapitel 7 handlar om lärarnätverk och projektarbeten i gymnasieskolan. Särskilt energifrågor och energiomställning lyfts fram. Kring arbetet med projektarbeten finns ett etablerat lärarnätverk, som erbjuder stöd till elever. I arbetet ingår också en stipendietävling. I arbetet förekommer näringslivskontakter så projektet rymmer, precis som ”Tjejresan” (Kapitel 2), skolans relationer med aktörer i samhället. Forskningen har handlat om vilka avtryck dessa aktiviteter sätter i form av framtida studier och yrkesval. Empirin är samlad genom intervjuer med lärare, samt genom uppföljande intervjuer med tidigare elever. Vidare har en innehållsanalys genomförts av projektarbeten. Resultaten visar att lärarna är positiva till nätverket och upplever stöd från skolledning. Lärarna är positiva till den fortbildning de blivit erbjudna i nätverket. Resultaten indikerar att nätverket har betydelse för lärarnas långsiktiga engagemang för frågor om energiomställning, hållbar utveckling och miljöfrågor. De tidigare eleverna beskriver att skolans verksamhet med stipendier var något positivt. Däremot är de inte lika tydliga med att koppla dessa skolaktiviteter till val av framtida utbildning och yrkesliv. De beskriver istället att deras intresse för naturvetenskap och teknik grundlades tidigt. Aktiviteterna har haft en funktion i att uppmuntra och skapa stolthet. Resultaten diskuteras i relation till lärare som nyckelpersoner för att föra in kvaliteter i relationen mellan skola och omgivande samhälle. Lärarnas engagemang, samt långsiktigheten genom ett nätverk, borgar för att projektet övergår till en process och blir en del av skolans verksamhet. Involvering av lärare och deras elever i meningsfulla aktiviteter, diskuteras som en förutsättning för att energi-, miljö- och hållbarhetsfrågor ska bli en del av skolans genomförande.Kapitel 8 redovisar ett sätt att modellera frågor om skolutveckling, som tydliggör olika faktorsteg i de processer som uppstår. Modellen är utvecklad ifrån tidigare teoribildning och anpassad till skolans verksamhet. Faktorerna Visionen, Lokal organisation, Yttre aktörer, Nyckelpersoner, Produkt, Mottagare, Resultat, samt Andra faktorer har identifierats. Modellen testades på några av de olika delstudierna. Resultaten visar att modellen kan användas och att den strukturerar och identifierar kritiska steg i de processer som uppstår vid skolutveckling. Faktorerna är inte statiska utan har en dynamisk karaktär. De kan vara svåra att påverka, definiera och möta. Eftersom varje projekt är unikt kräver modellen en flexibel användning. Syftet har inte varit att identifiera en slutgiltig modell, som är det rätta sättet att uppfatta skolutveckling. Den har utvecklats för ett sätt att analy
  •  
9.
  • Petersson, Anna, et al. (författare)
  • Urban cemetery animals : An exploration of animals’ place in the human cemetery
  • 2017
  • Ingår i: Mortality. - : Taylor & Francis. - 1357-6275 .- 1469-9885. ; , s. 1-18
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • This paper investigates the place of animals in the contemporary Swedish human cemetery. It does this by looking at how animals are admitted to cemeteries – alive and dead, above and below ground, physically as well as symbolically. The aim is to shed light on the various ways that animals are experienced and treated in the cemetery, and to explore how this both reflects our changing attitudes to animals and our changing attitudes to death. The paper draws on the findings from a qualitative interview study carried out at the Eastern Cemetery in Malmö, Sweden, and a follow-up study of a turtle pond, in Malmö-Limhamn Cemetery. Two different perspectives relating to animals in the cemetery were common to these studies: (1) the liminal role of the companion animal; and (2) aesthetics and care in relation to wild and domesticated animals. The two perspectives, considered as findings in their own right, are used in this paper as a foundation for discussing questions relating to how urban cemetery animals can enrich the cemetery environment and increase the importance of urban cemeteries today and in the future.
  •  
10.
  • Agredo Chavez, Angelica Maria, et al. (författare)
  • Cracking and Fatigue of Heavy Loaded Prestressed Concrete Bridge in Sweden
  • 2022
  • Ingår i: IABSE Symposium Prague 2022: Challenges for Existing and Oncoming Structures - Report, International Association for Bridge and Structural Engineering. - Zürich : International Association for Bridge and Structural Engineering. ; , s. 792-799
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • A prestressed concrete bridge was built in 1963 with BBRV cables. It has three spans and a total length of 134.8 m. Due to mining activities the bridge was loaded with trucks with a total weight of 90 ton during 2012-2014 and from 2019. Crack development has been monitored manually and from 2020 with strain gauges and LVDTs.Cracks normally vary between 0.1 to 0.3 mm in width and grow in length with time. In November 2020 some of the strain gauges on the concrete showed alarming growth and the bridge was closed for traffic. Additional strain gauges were installed on vertical reinforcement bars and an assessment was carried out of the fatigue capacity of the bridge. It was found that the new strain gauges did not indicate any growth in strain and that the fatigue capacity was sufficient. The bridge could be opened again for traffic after being closed for five weeks. Monitoring drift in the strain gauges and fatigue are discussed.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 19
Typ av publikation
tidskriftsartikel (9)
konferensbidrag (4)
rapport (2)
forskningsöversikt (2)
doktorsavhandling (1)
licentiatavhandling (1)
visa fler...
visa färre...
Typ av innehåll
refereegranskat (14)
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (5)
Författare/redaktör
Griffiths, J. (3)
Hayashi, T. (3)
Jones, G. (3)
Li, Y. (3)
Nowak, S. (3)
Price, D. (3)
visa fler...
Silva, J. (3)
Spagnolo, S. (3)
Walker, R. (3)
Yang, Y. (3)
Gao, Y. (3)
Martin, A. J. (3)
Marshall, R. (3)
Clark, M. (3)
Oya, Y. (3)
Robinson, S. (3)
Nicassio, M. (3)
Seo, J. (3)
Schneider, M. (3)
Foley, S. (3)
Garcia, J. (3)
Zhang, W. (3)
West, A. (3)
Wheeler, S. (3)
Smith, P. (3)
Morris, J. (3)
Wood, R (3)
Bowden, M. (3)
Lewis, J (3)
Svoboda, J (3)
Ali, M (3)
Gorini, G (3)
Knight, M (3)
Davies, A (3)
Scott, M (3)
Sridhar, S. (3)
Rodrigues, P (3)
Young, R. (3)
Duran, I (3)
Mayer, M. (3)
Khan, K (3)
Lopez, J. M. (3)
Thomas, J. (3)
Hjalmarsson, A. (3)
Buckingham, R. (3)
Fowler, C. (3)
Wang, N. (3)
Belli, F. (3)
Nestoras, I. (3)
Pearce, M. (3)
visa färre...
Lärosäte
Chalmers tekniska högskola (11)
Kungliga Tekniska Högskolan (3)
Uppsala universitet (3)
RISE (3)
Linköpings universitet (2)
Högskolan Dalarna (2)
visa fler...
Luleå tekniska universitet (1)
Lunds universitet (1)
Linnéuniversitetet (1)
Blekinge Tekniska Högskola (1)
Sveriges Lantbruksuniversitet (1)
visa färre...
Språk
Engelska (17)
Svenska (2)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Naturvetenskap (7)
Samhällsvetenskap (3)
Lantbruksvetenskap (2)
Humaniora (1)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy