SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Priebe Gunilla) ;pers:(Miao Jonasson Junmei)"

Sökning: WFRF:(Priebe Gunilla) > Miao Jonasson Junmei

  • Resultat 1-2 av 2
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Priebe, Gunilla, 1965, et al. (författare)
  • Kan Hälsostöd främja en positiv utveckling av psykisk hälsa och hälsolitteracitet hos asylsökande och nyanlända? Utvärdering av effekter och processer
  • 2019
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Sedan 2015 har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) genomfört ett omfattande arbete för att identifiera, sprida och stötta implementeringen av metoder som kan stödja en positiv hälsoutveckling hos asylsökande och nyanlända. I Västra Götalandsregionen (VGR) har HiS spridits utifrån beslut i Hälso-och sjukvårdsstyrelsen september 2016. Som en del av HiS-programmet ges Hälsoinformation vid ett tillfälle och Hälsostödets vid fem gruppträffar. Hälsoinformationen omfattar främst information om det svenska hälso- och sjukvårdssystemet, medan Hälsostödet har ett mer långtgående syfte i att förstärka en positiv utveckling av den psykiska hälsan genom öka begripligheten över den situation gruppdeltagarna befinner sig i, ge dem redskap att i vardagen hantera vissa svårigheter samt också få kunskap om hjälp som finns att få. Föreliggande utvärderings specifika mål har varit (a) att utvärdera effekter på psykisk hälsa och hälsolitteracitet före-och-efter deltagande i HiS-programmets Hälsostöd, samt (b) att utvärdera deltagarnas egen upplevelse av Hälsoinformationens och Hälsostödets genomförande och godtagbarhet. Effektutvärderingen visar på en positiv association mellan deltagande i Hälsostöd och förbättring av nyanländas psykiska hälsa och hälsolitteracitet. Processutvärderingen indikerar att denna kan öka ytterligare efter förbättringar i genomförande. Utvärderingens slutsats är därför att: • satsningen på Hälsostöd fortsätter då den kan anses vara positiv både på individ- och samhällsnivå, för mottagande och integration av asylsökande och nyanlända. Specifikt kan Hälsostöd erbjudas som en dokumenterat fungerande åtgärd för att främja nyanländas psykiska hälsa och hälsolitteracitet. • man överväger om gruppen asylsökande ska erbjudas mer eller annan hjälp. Innehållet och deltagandet i Hälsostöd kan enligt föreliggande utvärdering inte fullt ut hjälpa personer i den mycket påfrestande och utdragna asylprocessen. • åtgärder vidtas för att klargöra prioriteringar mellan uppdragets målsättningar och medel för att nå dessa. • ökade resurser och fokus läggs på att stärka stödjande kultur med syfte att öka projektets effektivitet liksom att motverka hälsorisker för teamledare och Hälsokommunikatörer.
  •  
2.
  • Wrede, Olof, 1984, et al. (författare)
  • Promoting mental health in migrants: a GHQ12-evaluation of a community health program in Sweden
  • 2021
  • Ingår i: BMC Public Health. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1471-2458. ; 21
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Background Research increasingly highlight post-migration factors for migrants’ mental health status. We investigated the association between participation in a health promotion program and changes in migrants’ mental health, and if socio-demographic factors and length of time in the new home country, Sweden, influenced a potential association. Methods A five-week health promotion program named ‘Hälsostöd’ [Health Support], led by community health workers, was offered to migrants, primarily asylum seekers and newly arrived immigrants (N = 202). The framework for the program was salutogenic psycho-education, which focused on health effects of migration experiences, lifestyle and health, and the health care system. Mental health was measured at the start and end of the program. We analysed this follow up by using the recommended clinical cut off (i.e. > 11 of maximum 36, with higher scores indicating possible mental illness) in the 12- item version of the General Health Questionnaire (GHQ12). Chi Square test was used to analyse statistical significance of changes, and multinomial logistic regression to analyse associations to sociodemographic factors and length of stay in Sweden. Results The number of participants scoring above the clinical cut off after participation in the program (N = 79, 39.1%) was lower compared to the corresponding number before participation (N = 111, 55.0%), Chi Square = 10.17, p < .001. The majority of the participants had no change 72.3 (N = 146), 21.8% (N = 44) had a positive change, yet 5.9% (N = 12) had a negative change, compared to before participation in the program. None of the investigated sociodemographic factors showed to significantly influence the association. Length of stay in Sweden was trending, with participants with longer stay being more likely to have possible mental illness. Conclusion We conclude that psycho-educative programs, similar to ‘Hälsostöd’, have potential for promoting asylum seekers’ and newly arrived immigrants’ mental health as the evaluation showed a considerable number of positive changes in participants. The result suggests the importance of offering immigrants health promotive programs in close connection with arrival to the new home country. Future research should clarify under what circumstances sociodemographic factors influence the effects of such programs.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-2 av 2

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy