| 1. |
- Bonde, J. P. E., et al.
(författare)
-
Occupational risk of COVID-19 across pandemic waves: a two-year national follow-up study of hospital admissions
- 2022
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Work Environment & Health. - : Scandinavian Journal of Work, Environment and Health. - 0355-3140 .- 1795-990X. ; 48:8, s. 672-677
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objective Assuming that preventive measures to mitigate viral transmission of SARS-CoV-2 at the workplace may have been improved in the course of the COVID-19 pandemic, we examined the occupational risk of COVID-19 related hospital admission across the four pandemic waves in Denmark between week 8, 2020, and week 50, 2021. Methods The study included 4416 cases of COVID-19 related hospital admissions among 2.4 million Danish employees aged 20-69 with follow-up in 2020 through 2021. At-risk industrial sectors and a reference population were defined a priory by a job-exposure matrix on occupational risk for COVID-19. Incidence rate ratios (IRR) and potential effect modification by pandemic wave were computed with Poisson regression adjusted for demographic, social and health factors including completed COVID-19 vaccination. Results We observed an overall elevated relative risk in four of six at-risk industrial sectors, but the pandemic wave only modified the risk among healthcare employees, where the excess risk from a high initial level declined to background levels during the latest waves in models not adjusting for COVID-19 vaccination. In social care, education and transport, the elevated risk was not modified by pandemic wave. Conclusion Danish healthcare employees were to some extent protected against occupational transmission of SARS-CoV-2 during the two last pandemic waves even though the absolute risk conferred by occupation may not have been eliminated. Early vaccination of this group seems not to be the only explanation. The risk in other sectors remained elevated indicating a need to revisit preventive measures.
|
|
| 2. |
- Bonde, J. P. E., et al.
(författare)
-
COVID-19-related hospital admission in spouses of partners in at-risk occupations
- 2023
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Work Environment & Health. - : Scandinavian Journal of Work, Environment and Health. - 0355-3140 .- 1795-990X. ; 49:3, s. 193-200
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objective This study aimed to quantify the risk of COVID-19-related hospital admission in spouses living with partners in at-risk occupations in Denmark during 2020-21.Methods Within a registry-based cohort of all Danish employees (N=2 451 542), we identified cohabiting couples, in which at least one member (spouse) held a job that according to a job exposure matrix entailed low risk of occupational exposure to SARS-CoV-2 (N=192 807 employees, 316 COVID-19 hospital admissions). Risk of COVID-19-related hospital admission in such spouses was assessed according to whether their partners were in jobs with low, intermediate or high risk for infection. Overall and sex-specific incidence rate ratios (IRR) of COVID-19-related hospital admission were computed by Poisson regression with adjustment for relevant covariates.Results The risk of COVID-19-related hospital admission was increased among spouses with partners in highrisk occupations [adjusted IRR (IRRadj)1.59, 95% confidence interval (CI) 1.1-2.2], but not intermediate-risk occupations (IRRadj 0.97 95% 0.8-1.3). IRR for having a partner in a high-risk job was elevated during the first three pandemic waves but not in the fourth (IRRadj 0.48 95% CI 0.2-1.5). Sex did not modify the risk of hospital admission.Conclusions SARS-CoV-2 transmission at the workplace may pose an increased risk of severe COVID-19 among spouses in low-risk jobs living with partners in high-risk jobs, which emphasizes the need for preventive measures at the workplace in future outbreaks of epidemic contagious disease. When available, effective vaccines seem essential.
|
|
| 3. |
- Bonde, J. P. E., et al.
(författare)
-
Occupational risk of SARS-CoV-2 infection: a nationwide register-based study of the Danish workforce during the COVID-19 pandemic, 2020-2021
- 2023
-
Ingår i: Occupational and Environmental Medicine. - : BMJ. - 1351-0711 .- 1470-7926. ; 80:4, s. 202-208
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- ObjectiveMost earlier studies on occupational risk of COVID-19 covering the entire workforce are based on relatively rare outcomes such as hospital admission and mortality. This study examines the incidence of SARS-CoV-2 infection by occupational group based on real-time PCR (RT-PCR) tests. MethodsThe cohort includes 2.4 million Danish employees, 20-69 years of age. All data were retrieved from public registries. The incidence rate ratios (IRRs) of first-occurring positive RT-PCR test from week 8 of 2020 to week 50 of 2021 were computed by Poisson regression for each four-digit Danish Version of the International Standard Classification of Occupations job code with more than 100 male and 100 female employees (n=205). Occupational groups with low risk of workplace infection according to a job exposure matrix constituted the reference group. Risk estimates were adjusted by demographic, social and health characteristics including household size, completed COVID-19 vaccination, pandemic wave and occupation-specific frequency of testing. ResultsIRRs of SARS-CoV-2 infection were elevated in seven healthcare occupations and 42 occupations in other sectors, mainly social work activities, residential care, education, defence and security, accommodation and transportation. No IRRs exceeded 2.0. The relative risk in healthcare, residential care and defence/security declined across pandemic waves. Decreased IRRs were observed in 12 occupations. DiscussionWe observed a modestly increased risk of SARS-CoV-2 infection among employees in numerous occupations, indicating a large potential for preventive actions. Cautious interpretation of observed risk in specific occupations is needed because of methodological issues inherent in analyses of RT-PCR test results and because of multiple statistical tests.
|
|
| 4. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 5. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
