| 1. |
- Hansson, Gert-Åke, et al.
(författare)
-
Questionnaire versus direct technical measurements in assessing postures and movements of the head, upper back, arms and hands
- 2001
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Work, Environment and Health. - 0355-3140. ; 27:1, s. 30-40
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- OBJECTIVES: This study compares questionnaire-assessed exposure data on work postures and movements with direct technical measurements. METHODS: Inclinometers and goniometers were used to make full workday measurements of 41 office workers and 41 cleaners, stratified for such factors as musculoskeletal complaints. The subjects answered a questionnaire on work postures of the head, back, and upper arms and repeated movements of the arms and hands (3-point scales). The questionnaire had been developed on the basis of a previously validated one. For assessing worktasks and their durations, the subjects kept a 2-week worktask diary. Job exposure was individually calculated by time-weighting the task exposure measurements according to the diary. RESULTS: The agreement between the self-assessed and measured postures and movements was low (kappa = 0.06 for the mean within the occupational groups and kappa = 0.27 for the whole group). Cleaners had a higher measured workload than office workers giving the same questionnaire response. Moreover, the subjects with neck-shoulder complaints rated their exposure to movements as higher than those without complaints but with the same measured mechanical exposure. In addition, these subjects also showed a general tendency to rate their postural exposure as higher. The women rated their exposure higher than the men did. CONCLUSIONS: The questionnaire-assessed exposure data had low validity. For the various response categories the measured exposure depended on occupation. Furthermore, there was a differential misclassification due to musculoskeletal complaints and gender. Thus it seems difficult to construct valid questionnaires on mechanical exposure for establishing generic exposure-response relations in epidemiologic studies, especially cross-sectional ones. Direct technical measurements may be preferable.
|
|
| 2. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 3. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
| 4. |
- Nordander, Catarina, et al.
(författare)
-
Fish processing work: the impact of two sex dependent exposure profiles on musculoskeletal health
- 1999
-
Ingår i: Occupational and Environmental Medicine. - 1470-7926. ; 56:4, s. 256-264
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- OBJECTIVES: To evaluate the impact of work tasks, physical exposure, and psychosocial factors on the risk of musculoskeletal disorders in men and women, in a defined industrial setting. METHODS: 116 male and 206 female fish industry workers were compared with 129 men and 208 women with more varied work. Physical and psychosocial work load as well as musculoskeletal complaints were recorded by a questionnaire. A physical examination was performed and an observation method was used for work evaluation. 196 male and 322 female former fish processing workers received a postal questionnaire. RESULTS: The women workers in the fish industry had worse working conditions than the men for repetitiveness, constrained neck postures, and psychosocial work environment. They also had higher prevalences of complaints of the neck and shoulder (prevalence odds ratio (POR) 1.9; 95% confidence interval (95% CI) 1.1 to 3.2), neck and shoulder and elbow and hand complaints (POR 2.9; 95% CI 1.8 to 4.7 and POR 2.8; 95% CI 1.6 to 4.7, respectively). The women more often than the men left the industry because of neck and upper limb complaints. Also, women in other work had a higher prevalence of complaints of the neck and shoulder (POR 2.3; 95% CI 1.1 to 5.1) than the men. The men in the fish processing industry had a higher prevalence of complaints of the neck and shoulder than the men in other work (POR 3.6; 95% CI 1.6 to 8.0). This difference was not shown up by the questionnaire. CONCLUSIONS: Despite superficially similar work, there were clear sex differences in physical exposure and psychosocial work environment. Work in the fish processing industry was associated with a high risk of neck and upper limb disorders in women, which was probably mainly due to their extremely repetitive work tasks; the corresponding men had less repetitive work and less disorders. Also, a healthy worker effect on neck and upper limb disorders was found. The advantage of a physical examination compared with a questionnaire is clearly shown.
|
|
| 5. |
- Nordander, Catarina, et al.
(författare)
-
Muscular rest and gap frequency as EMG measures of physical exposure: the impact of work tasks and individual related factors
- 2000
-
Ingår i: Ergonomics. - : Informa UK Limited. - 0014-0139 .- 1366-5847. ; 43:11, s. 1904-1919
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Owing to an orderly recruitment of motor units, low threshold type I fibres are presumed to be vulnerable in contractions of long duration. To study load on these fibres muscular rest was registered as the time fraction of electromyographic (EMG) activity below a threshold. Moreover, the frequency of periods with muscular rest, EMG gaps, was derived, since a low gap frequency has been shown to be a risk factor for musculoskeletal disorders. Trapezius EMG was registered in 24 female hospital cleaners, 21 female office workers and 13 male office workers during one working day. Cleaners have a high risk of neck/shoulder pain and had much less muscular rest than office workers measured as a percentage of total registered time (median value = 1.5%, range = 0.2-13% vs. median value = 12%, range = 0.0-32%, respectively). Gap frequency showed no difference between the two occupational groups. Both measures displayed a wide inter-individual variation. For the cleaners, some of the variance was explained by body mass index (BMI) and age, with lower values of muscular rest for older subjects with a high BMI. Among the office workers, low values of muscular rest and a high gap frequency were registered in subjects with a low subjective muscular tension tendency. Gender, strength, smoking, job strain, employment time and musculoskeletal symptoms had no impact on either EMG measure.
|
|
| 6. |
- Ohlsson, Kerstina, et al.
(författare)
-
Disorders of the neck and upper limbs in women in the fish processing industry
- 1994
-
Ingår i: Occupational and Environmental Medicine. - 1470-7926. ; 51:12, s. 826-832
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- OBJECTIVE--The aim was to study the association between personal factors and physical and psychosocial work environment factors and disorders of the neck or upper limbs among women in the fish processing industry. METHODS--A cross sectional study was performed on 206 women in the fish processing industry and 208 control women. Several physical and psychosocial work environment factors were evaluated. Subjective complaints about the neck or upper limbs were assessed by questionnaire and by a clinical examination. RESULTS--The study showed a high prevalence (35%) of diagnoses in the neck or shoulders of the exposed women. All prevalence odds ratios (POR's) were substantially higher in young women. There was a pronounced dose-response relation between disorders of the neck or shoulders and duration of employment for women < 45 years old. When studying 322 former workers, the proportion who claimed musculoskeletal complaints as the reason for leaving was highest among the older women. Muscular tension, stress or worry, work strain, and the largest fraction of the work time spent with highly repetitive work tasks were clearly associated with disorders of the neck or shoulders. The measurements of the wrist movements also showed that the work was performed almost without any pauses and that the median flexion and extension velocity was high (41 degree/s). The results of observation showed good agreement with the measurements of wrist motion. CONCLUSION--Work in the fish processing industry is a risk factor for disorders of the neck and upper limbs. Due to the homogenity of the physical work load in the exposed group, we could not show any associations between the objective measurements and disorders. In cross sectional studies the risk may be underestimated due to a healthy worker effect.
|
|
