| 1. |
|
|
| 2. |
- Bergström, Hans, et al.
(författare)
-
Wind power in cold climates : Ice mapping methods
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In the Vindforsk V-313 project “Vindkraft i kallt klimat” the goal was to arrive at a methodology to construct a high resolution (1x1 km2) climatology of icing on wind power turbines. This is a very demanding task since observations of icing on instruments have only been routinely available in Sweden during three winter seasons and at a dozen locations. The term climatology in classical meteorology means statistics over 30 years of data, and usually in the form of direct or indirect measurements. Examples are mean temperatures (annual, monthly, maximum etc.), number of frost days, growing season, variability, number of days of precipitation, mean winds, cloudiness, solar radiation, to name a few.In the project researchers from Uppsala University, WeatherTech Scandinavia, and SMHI have been collaborating. Observations have been analysed and state-of-the-art numerical weather prediction models have been applied in case studies and tested in several sensitivity studies. Extensive model verification has been carried out. Modelled ice load and estimated production losses were also compared to measurements. The question of how to arrive at a method using only a few years to represent the long-term climatology was addressed and several methods were tested.The project has shed light on the uncertainties in modelling ice load and icing climate. The end results not only depend on which mesoscale model that is used but also on how the model is set up. In order to improve the models more accurate measurements of ice load is needed. Observations of liquid cloud water content and droplet size distributions could also be of significant value to better understand why the ice load models fail in capturing the observed ice load.
|
|
| 3. |
- Bergström, Hans, 1952-, et al.
(författare)
-
Wind power in forests : wind and effects on loads
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Within the project V-312, Wind power in forests, researchers and a PhD student at Uppsala University, WeatherTech Scandinavia, the Royal Institute of Technology (KTH), DTU Wind Energy in Denmark and Teknikgruppen have been cooperating. Within the project atmospheric turbulence measurements with high vertical resolution have been done, also down between the trees, to make it possible to give better theoretical descriptions of the observed properties. Several mesoscale models have also been used to model the above forest winds. The atmospheric measurements have been complemented by wind tunnel measurements using a wind tunnel floor designed with small cylindrical wooden sticks that should simulate the effect of the trees generating a known momentum sink able to affect the flow. The combined new knowledge about the forest boundary layer wind and turbulence properties have been used as input to a dynamical wind turbine computer model, used to simulate the turbine load response to the turbulent wind field.
|
|
| 4. |
- Hellström, Gustav, et al.
(författare)
-
Spawning migration behavior of salmon and sea trout in the Tornionjoki river system: Interim report 2018‒2019
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Tornionjoki salmon and sea trout are closely monitored annually with multiple methods. Despite extensive data collection, some fundamental knowledge of the Tornionjoki salmon and sea trout relevant for modern adaptive salmon management is still lacking. Specifically, the in-river migratory behavior and survival of both pre- and post-spawning salmon and sea trout, as well as the distribution of spawning sites, are not well known. In addition, recent observations of sick and dying salmon in the Tornionjoki system, and declining returns reported from many rivers in connection with these observations, are concerning. More knowledge about how the disease symptoms affect behavior and survival of the Tornionjoki salmon is therefore needed. In-river migrations of Tonionjoki salmon and sea trout have been studied in cooperation between Luke and Swedish University of Agricultural Science (SLU) by means of radio telemetry in 2018‒2019. Radiotagging of salmon was carried out at the estuary from June to July (n = 227) and in the river in spring (May-June, n = 10) and autumn (August-October, n = 38). Sea trout were tagged in the river in spring (May-June, n = 33) and autumn (August-October, n = 59). Samples for age and genetic analysis were taken from all tagged individual, and the visual condition of the fish was classified in conjunction with the tagging. In both study years, a majority (61% in 2018; 83% in 2019) of the salmon tagged at the estuary returned to the sea by the end of July, i.e before spawning. Of the salmon that entered and stayed in the river until spawning, most of them were located below the Kattilakoski echo sounding place (c. 100 km from the sea) during spawning time. The salmon caught and tagged in the river showed a highly varying post-release behavior. In both study years, all salmon tagged in the spring moved downstream and descended to the sea or died during downstream movement. In contrast, all salmon tagged in autumn stayed in the river over the spawning time. Most of them stayed near the tagging site during the autumn, but some of them moved a long distance upstream after release. The tagged sea trout can be divided into two groups based on their migration pattern: (1) immature trout which moved into the lowermost river for overwintering and returned back to the sea in next spring, and (2) mature trout which ascended the river for spawning. The second group can be further divided into trout which entered the lowermost river in autumn and overwinter there before continuing to the spawning areas next spring, and trout which entered the river in springtime and continued to the spawning areas within the same season. In spawning time, autumn 2019, tagged trout were located in the main stem Tornionjoki and Muonionjoki, as well as in the tributaries Naamijoki, Äkäsjoki, Parkajoki and Merasjoki.
|
|
| 5. |
- Lötstedt, Per, et al.
(författare)
-
Implicit solution of hyperbolic equations with space-time adaptivity
- 2000
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Adaptivity in space and time is introduced to control the error in the numerical solution of hyperbolic partial differential equations. The equations are discretised by a finite volume method in space and an implicit linear multistep method in time. The computational grid is refined in blocks. At the boundaries of the blocks, there may be jumps in the step size. Special treatment is needed there to ensure second order accuracy and stability. The local truncation error of the discretisation is estimated and is controlled by changing the step size and the time step. The global error is obtained by integration of the error equations. In the implicit scheme, the system of linear equations at each time step is solved iteratively by the GMRES method. Numerical examples executed on a parallel computer illustrate the method.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Mohr, Matthias, et al.
(författare)
-
Wind power in forests II : Forest wind
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sweden has good conditions for wind power. However, most of Sweden (ca. 70%) is covered by forest. Forests decrease wind speeds and create turbulence, something which is not favourable for wind power. Several Swedish wind maps have shown that forests in Nordic countries can be well suited for wind power (e.g. Bergström and Söderberg 2011, Byrkjedal and Åkervik 2009).At the same time, there is uncertainty over wind conditions over forests at very high altitudes (ca. 150 m above ground). How good do wind resource assessment models agree with measurements? How much energy is a wind turbine in forest going to produce and which loads will a wind turbine in forest experience?This project has investigated all these issues. Work was concentrated in the following work packages:Wind resource at very high heightsTurbulence- and wind measurements at very high heights above forestAnalysis of turbulence data from forestsModel simulations with wind flow modelsModel simulations with very-high-resolution weather forecast modelsModel simulations with Large Eddy Simulation (LES) modelsImproved specification of so-called “synthetic turbulence” over forestAnalysis of airborne laser altimeter measurements over forestForest’s effects on wind turbine energy productionLoad simulations for wind turbines over forestWP1 studies how wind speed and direction varies with height over forest (up to ca 150 m above ground and higher up). Several profile relations are studied here. Frequency distributions of wind shear and veer are presented. WP2 describes turbulence and wind measurements that have been carried out within the project at Hornamossen. Moreover, the measurement campaign that was carried out in a line over the Hornamossen-hill within the New European Wind Atlas project is described. WP3 analyses turbulence data from Hornamossen together with turbulence data from Ryningsnäs. Of special interest is how turbulence intensity decreases with height as well as if the IEC-standard class A, B or C for wind turbines is complied with at different heights. WP4 describes the newly developed linearised wind flow model ORFEUS with a dedicated forest module. WP5 describes model simulations with WRF and the MIUU model, their sensitivity for surface roughness and turbulence parameterisations. Mean wind profiles from the models are compared to Hornamossen. WP6 describes LES simulations with Chalmers LES model and WRF-LES. LES-resultats depend to a large degree on how the turbulent vortices are initialised at the inflow boundaries of the LES model. Several different methods for that are described. WP7 describes a new turbulence model (the Segalini & Arnqvist model) that includes atmospheric stability. This is a further development of the IEC turbulence model (=Mann model) for neutral stability. Coherence of turbulent winds as well as phase profiles are other improvements of the IEC model. WP8 describes a new method to compute leaf/needle/plant area density from laser scans of the Swedish forest and how one estimates surface roughness and zero plane displacement from that. The new method is compared with two other methods. Results are also compared with official forest data (“skoglig grunddata”). The effect on the wind profile is also shown. WP9 describes the new methods for estimating AEP from the Power Curve Working Group and the IEC standard for Power Performance Testing. Effects on estimated AEP are shown. A new simple model for calculating turbulence effects on energy production is developed and compared with data from a wind farm. Within WP10 a new generic open-source wind turbine is developed and used for load simulations with aero-elastic simulations. Results show that the new coherence model for turbulence gives much smaller loads than the turbulence model of the IEC standard.For more information on the different parts of the project the reader is referred to the report’s introduction, the ”Summary and Conclusions” of each chapter as well as the overall summary (”Executive Summary”) at the end of the report.
|
|
| 8. |
- Söderberg, Linda, et al.
(författare)
-
Fem års DNA-analys av avelsfisk - kompensationsodlad lax och havsöring från åtta älvar
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För att kompensera för kraftigt minskad naturlig reproduktion orsakad av vattenkraftsutbyggnad sker odling och utsättning av betydande mängder lax och havsöring i ett flertal av våra större vattendrag. Varje år tas nya avelsfiskar in för kramning (sea ranching). I Sverige ska all kompensationsodlad utsatt fisk vara fettfeneklippt. Tidigare märktes även en andel av lax- och havsöringsungarna (smolten) med yttre så kallade Carlinmärken, där inrapporterade återfynd har använts för olika studier och uppföljningar. Av flera olika anledningar har dock dessa märkningar i princip upphört. Som ett alternativ till yttre märkning har molekylärgenetiska analyser av återvändande avelsfisk börjat användas för att samla in information om de kompensationsodlade lax- och havsöringsstammarna. Genom att dra nytta av det faktum att samtliga individer bär på en unik genuppsättning, går det att baserat på data från återkommande DNA-analyser av avelsfisk göra diverse uppföljningar av odlingsverksamheten. De första DNA-analyserna genomfördes 2014. Därefter har antalet stammar som omfattas av analyserna gradvis ökat. Resultat från DNA-analyser av lax och havsöring erhållna till och med aveln 2018 har presenterats tidigare (Söderberg m.fl. 2019). I denna rapport ges en uppdaterad sammanställning av slutsatser och erfarenheter baserad på fortsatta analyser (t.o.m. aveln 2022) av totalt sju lax- och sex havsöringsstammar.Samtliga de undersökta lax- och havsöringsstammarna uppvisade jämförelsevis hög genetisk variationsgrad, vilket kan förklaras av att det genom åren ingått inslag av älvsfrämmande individer bland de kramade avelsfiskarna. För lax i Skellefteälven observerades dock en signifikant minskad variationsgrad (färre anlagsvarianter) från 2014 till 2022 vilken kan återspegla en relativt hög förekomst av sterila hanar i kombination med att man relativt nyligen övergått till att para en hona med endast en hane. Under samma tidsperiod uppvisade laxen i Ljusnan tecken på ökad genetisk variationsgrad, vilket sammanfaller med en kraftigt ökad andel identifierad älvsfrämmande avelsfisk (från 3-4 % 2014-2015 till drygt 50 % 2022, en extremt hög nivå). Med undantag för Ljusnan varierade den genomsnittliga andelen älvsfrämmande lax mellan 0,3 och 3,3 %. Även för havsöring var andelen älvsfrämmande avelsfisk identifierad via DNA låg och utan något exempel på en större förändring över tid. Hos båda arterna härstammade de flesta älvsfrämmande avelsfiskarna från geografiskt mer närliggande älvar.Hittills (t.o.m. 2022) har ca 25 % av de DNA-analyserade avelslaxarna identifierade föräldrar från tidigare år, där Skellefteälven och Lagan dominerar tack vare längst tidsserier. Inom några år förväntas föräldrar till samtliga odlade individer från de sju laxstammar som ingår i projektet att kunna identifieras. För havsöring, som analyserats under kortare tid, är andelen med identifierade föräldrar hittills endast 8 %. Även för denna art förväntas en snabbt ökande andel avelsfisk med identifierade föräldrar under de kommande åren. Andelen identifierade helsyskon som råkat bli parade med varandra varierade mellan noll och några få procent per år och stam, med tendens till något högre andelar hos havsöring jämfört med lax.Avslutningsvis ges några exempel där DNA-baserade föräldraskapsbestämningar (för lax) använts som utgångspunkt för storleksjämförelser av hanar och honor med olika antal år i havet, ursprungsidentifieringar av kustfångade odlade individer, konstruktion av stamträd (pedigree) samt beräkningar av genetiskt effektiv populationsstorlek (Ne). Baserat på antal återvändande avkommor per kramad förälder beräknades Ne för lax i Skellefteälven och Lagan till omkring 200 respektive 320 (per generation), vilket understiger det långsiktiga mål om Ne ≥ 500 som ofta refereras till i genetiska bevarandesammanhang. För att erhålla ökade effektiva populationsstorlekar krävs sannolikt fler avelslaxar i kombination med åtgärder som syftar till att ge en minskad variation i antalet avkommor per förälder.
|
|
| 9. |
- Söderberg, Linda, et al.
(författare)
-
Genetisk analys av avelsfisk, Lax och havsöring 2017-2018 från svenska kompensationsodlingar
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I flera av Sveriges stora älvar sker odling och utsättning av lax och havsöring som kompensation för minskad naturlig reproduktion orsakad av vattenkraften. All kompensationsodlad utsatt fisk ska vara fenklippt, och en mindre andel ska enligt vattendom även vara märkt på annat sätt. Länge har så kallade Carlin-märken använts för storskalig s.k. ”driftsmärkning” av laxungar (smolt). Av olika skäl har dock återrapporteringen av märkt fisk sjunkit, och Carlin-märkena har även visat sig kunna påverka fisken negativt. Som alternativ till yttre märken kan man dra nytta av att all fisk är ”genetiskt märkta” från födseln. Genom DNA-prov från avelsfisk kan man göra diverse uppföljningar av odlingsverksamheten som att identifiera felvandrare och familjegrupper, samt avgöra om avelspar är helsyskon. Med tiden går det även att identifiera den återvändande lekfiskens föräldrar från tidigare års avel. I denna rapport presenteras resultat efter DNA-analys av lax och havsöring från sex respektive fem kompensationsodlingar i Sverige. Målsättningen har varit att lägga grunden för ett ”genetiskt märkningsprogram” för dessa arter. Samtliga odlade stammar uppvisade jämförelsevis hög genetisk variation, vilket kan förklaras av att nya avelsfiskar fångas in till aveln varje år och att ”felvandring” mellan älvar förekommer (dvs. fisken simmar upp i annan älv än där den är född). Inom aveln 2017 och 2018 var det mest älvseget material som användes, men det förekom även en andel felvandrare. Den genetiska likheten var högre mellan fisk från olika år inom samma älv jämfört med andra älvar. Generellt var de odlade stammarna från närliggande älvar mer genetiskt lika, vilket är samma mönster som förekommer bland vilda bestånd av lax och havsöring. Havsöringen från Luleälven var dock genetiskt mest lik den från Dalälven och Ljusnan, trots det geografiska avståndet, vilket sannolikt återspeglar äldre omflyttningar av fisk (och därmed genetiskt material). Ett flertal helsyskongrupper av varierande storlek kunde identifieras bland lekfisken, och i några fall hade helsyskon av slumpen också parats med varandra. Skellefteälven har låtit DNA-analysera sina avelslaxar under flera år; bland avelsfisken 2018 från denna älv gick det därför att identifiera 89 (utav 100) laxar som avkomma till tidigare analyserade föräldrar från aveln 2014.
|
|
| 10. |
- Söderberg, Per, et al.
(författare)
-
GAF-skalans reliabilitet i kliniskt arbete
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom psykiatrin finns idag rutiner för att systematiskt följa upppatientarbetet och ett resultatmått som används är skalan GlobalAssessment of Functioning (GAF). I denna studie har vi undersöktskalans reliabilitet och analyserat faktorer som kan påverka skattningen när skalan används rutinmässigt inom kliniskt arbete.81 bedömare från olika psykiatriska öppenvårdsenheter fickbedöma 8 olika patientfall. Huvudresultatet visar att den personalsom ansvarar för diagnostik och bedömningar av nybesöken inomöppenvårdspsykiatrin använder GAF-skalan med tillfredställandereliabilitet, ICC (1,1) = 0.81. Den faktor som tydligast påverkadereliabiliteten var bedömarens subjektiva inställning till att användaGAF-skalan och andra mätinstrument inom psykiatrin. När bedömarna var positivt inställda till att använda mätinstrument var mätfelen färre och vice versa. Studien visar att GAF-skalan kan användas med relativt god tillförlitlighet för att uttala sig om förändringar och resultat på gruppnivå under förutsättning att grupperna är relativt lika.
|
|
