| 1. |
- Fearnley, Nils, et al.
(författare)
-
Best practices and recommendations on policy packaging
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report, which is the final deliverable of the Optic project (Optimal Policies for Transport In Combination), summarises two years of collaborative research into the policy process of combining individual measures into policy packages.Six stages of the policy process are identified. This report gives practical and general advice for each of these stages:Define objectives and targetsCreate an inventory of measures, identify potential primary measures and detect causal relationshipsAssess policy packageModify packagePackage implementationEvaluate effects, introduce remedial actionsIn addition, this report explores in further detail indicators and tools for the assessment of policy packages; the management of barriers; and issues of transferability.
|
|
| 2. |
- Givoni, Moshe, et al.
(författare)
-
Inventory of measures, typology of non-intentional effects and a framework for policy packaging
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This document represents the conceptual foundations of the EU-FP7 OPTIC project. As such, it seeks to provide a range of theoretical resources with which to develop an informed and pragmatic understanding of the complex causal processes involved in contemporary transport policy-making at the European level. Specifically, this deliverable aims to further methodological advancement with respect to the identification, classification, ex-ante prevention and ex-post mitigation of policies' unintended effects, and the systematic manner in which individual policy measures may be combined so as to improve their effectiveness, acceptability and feasibility. Overall, we argue that policy packaging can offer a far greater potential for achieving policy targets and objectives than single policy measures deployed in isolation. Yet, a careful and relatively well designed process must be undertaken for such packages to be effective.
|
|
| 3. |
- Gudmundsson, Henrik, et al.
(författare)
-
A covenant of halflings? : developing a roadmap for the european urban transport goal
- 2015
-
Ingår i: Proceedings of WCTR SIG G3.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- In the 2011 Transport Policy White Paper, the European Commission introduced ten goals for a more competitive and resource efficient transport system. One of the goal concerns urban transport, with the dual targets: “To halve the use of ‘conventionally-fuelled’ cars in urban transport by 2030; and to phase them out by 2050; and “To achieve ‘essentially CO2- free city logistics’ in major urban centres by 2030.” This paper describes how the EU FP7 project TRANSFORUM conducted a stakeholder-driven process to produce a roadmap for the urban transport goal.A main conclusion was that the implementation of a roadmap for urban transport needs to adopt a broad and open approach, given the diversity among member states and cities across Europe. Also it was found that replacing conventional vehicles and fuels is an important but not sufficient strategy to reach the goal. A roadmap to reach towards the ‘halving’ goal would need to engage many cities in shared political commitments to generate a stronger momentum for change. The notion of a ‘Covenant of Halflings’ would be one way to express this need.
|
|
| 4. |
- Gudmundsson, Henrik, et al.
(författare)
-
A roadmap for the EU White Paper goal on Urban Transport
- 2015
-
Ingår i: Urban Transport XXI. - : WIT Press. - 9781845648985 ; , s. 53-64
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- In its 2011 Transport Policy White Paper, the European Commission introduced ten targets to be met in order to reach a more competitive and resource efficient transport system. The following dual goal focused on urban transport and commuting: “To halve the use of ‘conventionally-fuelled’ cars in urban transport by 2030; and to phase them out by 2050; and to achieve “essentially CO2-free city logistics in major urban centres by 2030.” The question driving the research behind this paper is how to realise this dual urban transport goal for 2030, taking into consideration existing trends, available policy options, the diverse interests of stakeholders involved in urban mobility in Europe.The paper draws on data gathered in the EU FP7 TRANSFORuM project, including workshop dialogues with stakeholders representing different interests in and perspectives on urban transport and mobility. The main result is a roadmap that proposes a broad strategy to answer the question “Who has to do what, by when” to achieve the urban transport goal. The roadmap includes detailed proposals for action and milestones at different levels of decision making. This paper will describe the process of consultations and the outcomes of the roadmap process and will also discuss the perspectives for implementation.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Hedegaard Sørensen, Claus, et al.
(författare)
-
The Roadmap to achieve EU goals on urban mobility
- 2015
-
Ingår i: Eurotransport. - 1478-8217. ; 13:3, s. 54-57
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Is it possible to change urban mobility in Europe to achieve ambitious sustainability goals? If so, who should do what by when? These questions are answered in a new Roadmap on urban mobility prepared as part of the European FP7 research project TRANSFORuM.
|
|
| 7. |
- Hultén, John, et al.
(författare)
-
Att styra det nya : Samhällets styrning av och med smart mobilitet
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Självkörande bilar och digitalt förmedlad samåkning, delningscyklar och kombinerade mobilitetstjänster diskuteras idag vitt och brett inom transportbranschen men också i samhället mer generellt. De nya lösningar som digital teknik för med sig för resor och transporter brukar kallas ”smart mobilitet”. Smart mobilitet skapar möjligheter för en mer hållbar och effektiv mobilitet, men innebär också risker för oönskade konsekvenser. För att uppnå fördelarna och undvika nackdelarna kan smart mobilitet inte enbart betraktas ur tekniska perspektiv. Den smarta mobiliteten behöver förankras i demokratiska principer och styras utifrån samhällets målsättningar. Syftet med denna rapport är att bidra till en diskussion om offentliga aktörers styrning av och med smart mobilitet. I rapporten argumenterar vi för att varje kommun, region och statlig myndighet kommer att påverkas av smart mobilitet, men att de också har möjlighet att påverka utvecklingen. För att kunna göra det behöver de dels reflektera över sin roll och vilka resurser de har eller inte har till förfogande; dels utarbeta ett medvetet förhållningssätt till smart mobilitet, oavsett om strategin präglas av ett proaktivt eller reaktivt fokus. Forskningsprojektet som sammanfattas i denna rapport har haft ambitionen att konkretisera hur offentliga aktörer kan stärka sin förmåga att styra utvecklingen. Det finns inga färdiga recept att följa. Istället för ett färdigt recept, lyfts i rapporten ett antal frågor som vi anser att kommuner, regioner och statliga myndigheter bör ställa sig själva. Frågorna behandlar 1) vikten av att säkerställa grundläggande värden, 2) behovet av en tydlig spelplan, 3) samverkan mellan olika aktörer, 4) medborgarnas inblandning på andra sätt än bara som kunder, 5) vikten av organisatoriskt lärande, 6) att många av dagens styrmedel kommer vara relevanta även i en framtid med smart mobilitet, 7) att de också kan uppstå möjligheter till nya styrmedel, samt 8) att grundläggande styrprinciper kan komma att behöva ifrågasättas.I rapporten presenteras också tre scenarier för samhällsutveckling med smart mobilitet samt en analys av hur smart mobilitet förändrar förutsättningarna att styra mot samhällets mål. Dessutom utvecklar vi ett sätt att analysera politiska styrmedel utifrån fyra olika typer av resurser som offentliga aktörer förfogar. Rapporten har tagits fram inom ramen för projektet ”Smart mobilitet kräver smart governance” som har genomförts under åren 2018–2020 med finansiering från Vinnova. Projektet har utförts av forskare från Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Lunds universitet samt en strateg från Trafikverket. Projektet har genomförts med koppling till det nationella kunskapscentret för kollektivtrafik (K2).
|
|
| 8. |
- Hultén, John, et al.
(författare)
-
Public transport funding under pressure : Challenges, opportunities, and new pathways caused by the Covid-19 pandemic in Sweden
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Covid-19 has affected the supply, demand, and image of public transport in unprecedented ways. This report aims to investigate the short- and long-term effects of Covid-19 on public transport and its funding models, with specific focus on the Swedish context. Three research questions are in focus: How does Covid-19 impact on revenues and costs for public transport? What measures have public transport agencies made in response to these challenges? How does changes or stability in public transport due to Covid-19, in the longer run impact on the possibility to reach regional political aims of sustainable transport? The research questions are approached with both quantitative and qualitative methods, including interviews and a scenario workshop with mobility actors in Sweden. The three Swedish metropolitan regions, Stockholm, Västra Götaland and Skåne, are used as cases. The report shows very clearly how farebox revenues drastically decreased in all three regions, as many people listened to the recommendations from authorities to avoid public transport. At the same time, costs remained largely unchanged. This resulted in a widened gap between costs for operating the system, and revenues that could finance those costs. To compensate for the loss of ticket revenues, earmarked state contributions were introduced on several occasions on an ad-hoc basis. Even with state contributions, regional subsidies to public transport increased. The so-called cost-recovery ratio declined in unprecedented ways. Thus, the share of public subsidies coming from tax-money, both regional and national, increased. The three regions responded in similar ways to the funding challenge, but with some variations. Region Skåne was the only region that downsized operations at an early stage to reduce costs, which caused some political turmoil. Stockholm and Västra Götaland decided to maintain operations unchanged. Increased problems with fare evasion added to the problem of reduced revenues. To meet changes in demand, with more people working from home, new tickets were introduced. Several other measures were implemented to reduce congestion and transmission of disease, such as dispersed school start and improved traffic information. Such measures can impact costs in the longer-term perspective if adopted at larger scale and over longer time. Future implications of the pandemic on public transport and its funding are difficult to assess. The report includes an analysis based on four different scenarios developed within the project – “Downward spiral”, “Return”, “New mobility systems” and “Public transport as backbone”. The analysis indicates that he public transport actors in particular should try to avoid and be prepared to handle the scenario of “Downward spiral”, but also “Return” and “New mobility systems”, since these scenarios are judged to include difficulties. Based on institutional theory, three more general reflections are made concerning the impact on future funding models. A first reflection is that the national level has stepped in as an important funder of public transport in Sweden. If demand for public transport remain on a significantly lower level compared to the pre-pandemic situation, continued national funding might be needed to prevent a development in line with the “Downward spiral” scenario. If so, national funding may be part of a new institutional equilibrium that influence power relations and actor’s behavior in the future. A second observation is that the pandemic might change ideas about public transport’s role in society in ways that transform the existing institutions from within. A larger focus on individual, demand responsive solutions, and measures to reduce crowding will impact funding models. Increased working from home change the basic idea of a public transport system serving a rather fixed commuting behavior. More flexibility will be needed for public transport to remain relevant. We have already seen examples of institutional adjustments in ticket regimes, which is something that may continue at a larger scale. A third reflection is that the widened funding gap change the cost-benefit equation in public transport. This may have repercussions for the institutional frameworks. In the “Downward spiral” scenario institutions may change mainly from within, with a shift from a focus on societal development and sustainability towards a more budget oriented way of thinking, with cost reductions, revenue maximization, increased ticket prices, and similar measures. To avoid such a development, the national level may need to take a more active role in funding, but also take a more active role as a “meta-governor” that steer the direction of public transport actors. The scenarios, “New mobility systems” and “Public transport as backbone” will require larger institutional makeovers where new funding models are needed to support other forms of shared transport modes. This may in more fundamental ways change the perception of what public transport is and how it should be funded.
|
|
| 9. |
- Kessler, Florian, et al.
(författare)
-
Best Practice in Policy Package Design
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This deliverable focuses on the identification and analysis of best practice examples of policy package design. For this purpose a methodology is developed that allows the systematic analysis of both national and EU policy packages. Eight packages were selected and analysed, highlighting the factors which supported the design and implementation process in each case. The results of the analysis show which factors led to these cases to be considered best practice. In addition, factors are identified which are not yet part of the generic policy packaging framework presented in earlier OPTIC Deliverables. The consideration of these factors will help to further improve the framework in the subsequent work packages.
|
|
| 10. |
- Portinson Hylander, Jens, et al.
(författare)
-
Hållbart deltagande : kan medborgares involvering öka legitimiteten för kontroversiella åtgärder i transportsystem?
- 2024
-
Ingår i: Sammanställning av referat från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 174-175
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En växande insikt är att de främsta hindren för en hållbar omställning är sociala och politiska, inte tekniska eller ekonomiska. En central aspekt för att implementera nya hållbara sociala praktiker och tekniska system, är att bygga och upprätthålla deras legitimitet. Ju kraftigare åtgärder för att minska växthusgasutsläpp, desto kraftigare blir reaktionerna. Studien utförs som en jämförande kvalitativ fallstudie, där tre städer som har implementerat (potentiellt) kontroversiella åtgärder utforskas: Helsingborg i Sverige där införandet av en s.k. ’superbuss’ omfördelat utrymmet för bilar och buss på gatorna, Sandnes i Norge där ett centrumtorg med parkering har omvandlats till en kultur- och aktivitetszon, och Köpenhamn i Danmark där processer pågår för att drastiskt minska antalet parkeringsplatser i den medeltida stadskärnan.Studiens huvudsakliga data utgörs av intervjuer med individer som i olika roller har deltagit i planeringen av, besluten om, eller dialogerna om åtgärderna i de olika fallen. Två viktiga urvalskriterium för fallen är: 1) att de metoder och verktyg genom vilka deltagande och dialog med medborgare och andra intressenter har skett under planeringens gång har varit nyskapande i den kontext där de använts, och 2) att projektet i någon mån kan anses vara exempel på framgångsrikt genomförande av åtgärder. Syftet med detta urval är att dra lärdomar från framgång, och för att utforska om det finns något värdefullt i sig i innovativa grepp för medborgardeltagande. Baserat på en operationalisering av de teoretiska begreppen legitimitet, medborgardeltagande och processinnovation analyseras data för att identifiera lärdomar om faktorer som påverkar genomförandet av de kontroversiella åtgärderna. Preliminära resultat berör frågor som inkludering, representation, och rättvisa, men även maktfaktorer som fastighetsägande.
|
|
