| 1. |
- Kehoe, Laura, et al.
(författare)
-
Make EU trade with Brazil sustainable
- 2019
-
Ingår i: Science. - : American Association for the Advancement of Science (AAAS). - 0036-8075 .- 1095-9203. ; 364:6438, s. 341-
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Santangelo, James S., et al.
(författare)
-
Global urban environmental change drives adaptation in white clover
- 2022
-
Ingår i: Science. - : American Association for the Advancement of Science (AAAS). - 0036-8075 .- 1095-9203. ; 375
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Urbanization transforms environments in ways that alter biological evolution. We examined whether urban environmental change drives parallel evolution by sampling 110,019 white clover plants from 6169 populations in 160 cities globally. Plants were assayed for a Mendelian antiherbivore defense that also affects tolerance to abiotic stressors. Urban-rural gradients were associated with the evolution of clines in defense in 47% of cities throughout the world. Variation in the strength of clines was explained by environmental changes in drought stress and vegetation cover that varied among cities. Sequencing 2074 genomes from 26 cities revealed that the evolution of urban-rural dines was best explained by adaptive evolution, but the degree of parallel adaptation varied among cities. Our results demonstrate that urbanization leads to adaptation at a global scale.
|
|
| 4. |
- Jansson, Märit, et al.
(författare)
-
Hur står det till med Sveriges lekplatser?
- 2023
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Allmänna, kommunalt förvaltade lekplatser är viktiga platser för barns utomhuslek. Men hur många sådana lekplatser finns det idag och hur såg det ut tidigare? Vilken kvalitet har de och hur kan kvalitet undersökas? I detta faktablad redovisas resultat av ett nyligen avslutat miljöanalysprojekt.
|
|
| 5. |
- Jansson, Märit, et al.
(författare)
-
Rum för skolans utemiljö – Fördjupad analys kring yta för förskolegård och skolgård
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Forskningen visar att skolgårdar och förskolegårdar fyller många viktiga funktioner, där tillräcklig yta är en grundförutsättning för att kunna skapa och bibehålla kvalitet. Den här rapporten undersöker vilken forskningslitteratur som finns om storlek på friytor kopplat till barns lek, lärande och hälsa, om måtten kan preciseras beroende på barns ålder, könstillhörighet eller funktionsvariation, samt placeringens och gestaltningens roll i säkerställandet av utemiljöers kvalitet. Mycket behöver rymmas för att dessa ytor ska kunna främja barns hälsosamma utveckling, samt bidra till skolverksamhet och lokalsamhälle. Men varje skolgårds kontext är också unik, där många olika faktorer spelar roll. Trots omfattande forskning om skolgårdar har studier ofta svårt att få med komplexiteten kring hur yta som grundförutsättning kan kopplas till olika funktioner. Forskning pekar ut ytstorlekens betydelse för fysisk aktivitet hos barn, ibland kopplat till andra funktioner eller kvaliteter, men sällan till barns möjlighet att interagera med och uppleva vegetation och gröna miljöer, här förstått som naturkontakt, eller till skolgårdslandskapet som helhet med dess gestaltning, innehåll och verksamhet.Det finns gott forskningsstöd för skolgårdens stora betydelse för barns hälsosamma utveckling, samt till stor del dess värde för skolverksamhet och lokalsamhälle, men inte tillräckligt mycket systematiska rön för att tydliga gränsvärden för ytstorlekar ska kunna sättas. En sammantagen bild av forskningen visar dock att ytstorlekar har stor betydelse, eftersom de krävs för att rymma en gestaltning med en mängd olika typer av platser och element som tillsammans skapar god funktion. Tre grundläggande kvaliteter i skolgårdens landskap är i det som främjar barns fysiska aktivitet (bland annat ytstorlek, lösa lekobjekt, fast lekutrustning, dynamik i gestaltningen, slingrande gångar, hårdgjorda ytor, sportytor, varierad topografi, vegetation), det som främjar naturkontakt kopplat till lärande, lek och återhämtning (bland annat träd, natur, vegetation, odling) samt det som stödjer socialt liv (bland annat gröna, varierade miljöer, lösa lekobjekt, fasta lekutrustning, inkluderande gestaltningsinslag).Skolgårdar på över 10 000 kvm och förskolegårdar på över 6 000 kvm tycks ha särskilt goda förutsättningar att rymma alla dessa funktioner. Alltför små ytor begränsar leken och aktiviteten och kan ge upphov till problem såsom aggressivt eller undvikande beteende hos barn, låg fysisk aktivitet och fetma. Trängsel gör det dessutom svårt att uppnå god social samvaro, med plats för barn med olika ålder, könstillhörighet och funktionsvariation. Små ytor riskerar dessutom att innebära slitage som försämrar utemiljöns kvalitet och minskar barns naturkontakt. Yngre barn, i förskola och skolans yngre årskurser, är särskilt beroende av både stora ytor och naturkontakt, medan äldre barn dessutom är beroende av att ytor för möten, fysisk aktivitet och naturkontakt bildar en välfungerande helhet genom en god gestaltning.
|
|
| 6. |
- Jansson, Märit, et al.
(författare)
-
The Welfare Landscape and Densification—Residents’ Relations to Local Outdoor Environments Affected by Infill Development
- 2023
-
Ingår i: Land. - 2073-445X. ; 12
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Densification through infill developments is a common planning strategy where both advantages and problems have been brought forward. However, the knowledge on how such developments affect residents and their relations to local outdoor environments is limited. Also, modernist areas have been highlighted as planning heritage with specific values. We studied the case of a multi-family housing area in Uppsala, Sweden, originally planned in the 1960s as part of the Swedish modernist welfare era and later affected by densification through infill development. The mixed-methods approach included document analysis and observations followed by an online survey focused on the use of, perceived qualities of and satisfaction with outdoor environments among residents. The results revealed the heritage of careful planning during the 1960s concerning green space availability and solutions limiting car traffic, with recent densification affecting different sub-areas to various degrees. Respondents living in non-densified sub-areas reported higher levels of satisfaction, more qualities and a more varied use of the outdoor environment compared to in densified sub-areas. However, the management level was considered too low in mainly one of the non-densified sub-areas. Many respondents brought up the loss of qualities in their local outdoor environment through the infill development, both during the construction work and in the result, with less green spaces and increased car traffic. This study revealed large negative effects for residents of densification that focuses on density without securing sufficient qualities in the outdoor environment but also of neglected open space management.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Jansson, Märit, et al.
(författare)
-
Yta och kvalitet på skolgård och förskolegård
- 2021
-
Ingår i: Movium Fakta. - 2001-2357.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Vad vet man idag om relationen mellan yta och kvalitet i förskolors och skolors utemiljö? Frågan har stått i fokus för en litteraturstudie initierad av Boverket. Här presenteras resultaten.
|
|
| 9. |
- Kattge, Jens, et al.
(författare)
-
TRY plant trait database - enhanced coverage and open access
- 2020
-
Ingår i: Global Change Biology. - : Wiley-Blackwell. - 1354-1013 .- 1365-2486. ; 26:1, s. 119-188
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Plant traits-the morphological, anatomical, physiological, biochemical and phenological characteristics of plants-determine how plants respond to environmental factors, affect other trophic levels, and influence ecosystem properties and their benefits and detriments to people. Plant trait data thus represent the basis for a vast area of research spanning from evolutionary biology, community and functional ecology, to biodiversity conservation, ecosystem and landscape management, restoration, biogeography and earth system modelling. Since its foundation in 2007, the TRY database of plant traits has grown continuously. It now provides unprecedented data coverage under an open access data policy and is the main plant trait database used by the research community worldwide. Increasingly, the TRY database also supports new frontiers of trait-based plant research, including the identification of data gaps and the subsequent mobilization or measurement of new data. To support this development, in this article we evaluate the extent of the trait data compiled in TRY and analyse emerging patterns of data coverage and representativeness. Best species coverage is achieved for categorical traits-almost complete coverage for 'plant growth form'. However, most traits relevant for ecology and vegetation modelling are characterized by continuous intraspecific variation and trait-environmental relationships. These traits have to be measured on individual plants in their respective environment. Despite unprecedented data coverage, we observe a humbling lack of completeness and representativeness of these continuous traits in many aspects. We, therefore, conclude that reducing data gaps and biases in the TRY database remains a key challenge and requires a coordinated approach to data mobilization and trait measurements. This can only be achieved in collaboration with other initiatives.
|
|
| 10. |
- Pilotto, Francesca, et al.
(författare)
-
Meta-analysis of multidecadal biodiversity trends in Europe
- 2020
-
Ingår i: Nature Communications. - : Springer Nature. - 2041-1723. ; 11:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Local biodiversity trends over time are likely to be decoupled from global trends, as local processes may compensate or counteract global change. We analyze 161 long-term biological time series (15-91 years) collected across Europe, using a comprehensive dataset comprising ~6,200 marine, freshwater and terrestrial taxa. We test whether (i) local long-term biodiversity trends are consistent among biogeoregions, realms and taxonomic groups, and (ii) changes in biodiversity correlate with regional climate and local conditions. Our results reveal that local trends of abundance, richness and diversity differ among biogeoregions, realms and taxonomic groups, demonstrating that biodiversity changes at local scale are often complex and cannot be easily generalized. However, we find increases in richness and abundance with increasing temperature and naturalness as well as a clear spatial pattern in changes in community composition (i.e. temporal taxonomic turnover) in most biogeoregions of Northern and Eastern Europe. The global biodiversity decline might conceal complex local and group-specific trends. Here the authors report a quantitative synthesis of longterm biodiversity trends across Europe, showing how, despite overall increase in biodiversity metric and stability in abundance, trends differ between regions, ecosystem types, and taxa.
|
|
