| 1. |
|
|
| 2. |
- Jansson, Märit, et al.
(författare)
-
Rum för skolans utemiljö – Fördjupad analys kring yta för förskolegård och skolgård
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Forskningen visar att skolgårdar och förskolegårdar fyller många viktiga funktioner, där tillräcklig yta är en grundförutsättning för att kunna skapa och bibehålla kvalitet. Den här rapporten undersöker vilken forskningslitteratur som finns om storlek på friytor kopplat till barns lek, lärande och hälsa, om måtten kan preciseras beroende på barns ålder, könstillhörighet eller funktionsvariation, samt placeringens och gestaltningens roll i säkerställandet av utemiljöers kvalitet. Mycket behöver rymmas för att dessa ytor ska kunna främja barns hälsosamma utveckling, samt bidra till skolverksamhet och lokalsamhälle. Men varje skolgårds kontext är också unik, där många olika faktorer spelar roll. Trots omfattande forskning om skolgårdar har studier ofta svårt att få med komplexiteten kring hur yta som grundförutsättning kan kopplas till olika funktioner. Forskning pekar ut ytstorlekens betydelse för fysisk aktivitet hos barn, ibland kopplat till andra funktioner eller kvaliteter, men sällan till barns möjlighet att interagera med och uppleva vegetation och gröna miljöer, här förstått som naturkontakt, eller till skolgårdslandskapet som helhet med dess gestaltning, innehåll och verksamhet.Det finns gott forskningsstöd för skolgårdens stora betydelse för barns hälsosamma utveckling, samt till stor del dess värde för skolverksamhet och lokalsamhälle, men inte tillräckligt mycket systematiska rön för att tydliga gränsvärden för ytstorlekar ska kunna sättas. En sammantagen bild av forskningen visar dock att ytstorlekar har stor betydelse, eftersom de krävs för att rymma en gestaltning med en mängd olika typer av platser och element som tillsammans skapar god funktion. Tre grundläggande kvaliteter i skolgårdens landskap är i det som främjar barns fysiska aktivitet (bland annat ytstorlek, lösa lekobjekt, fast lekutrustning, dynamik i gestaltningen, slingrande gångar, hårdgjorda ytor, sportytor, varierad topografi, vegetation), det som främjar naturkontakt kopplat till lärande, lek och återhämtning (bland annat träd, natur, vegetation, odling) samt det som stödjer socialt liv (bland annat gröna, varierade miljöer, lösa lekobjekt, fasta lekutrustning, inkluderande gestaltningsinslag).Skolgårdar på över 10 000 kvm och förskolegårdar på över 6 000 kvm tycks ha särskilt goda förutsättningar att rymma alla dessa funktioner. Alltför små ytor begränsar leken och aktiviteten och kan ge upphov till problem såsom aggressivt eller undvikande beteende hos barn, låg fysisk aktivitet och fetma. Trängsel gör det dessutom svårt att uppnå god social samvaro, med plats för barn med olika ålder, könstillhörighet och funktionsvariation. Små ytor riskerar dessutom att innebära slitage som försämrar utemiljöns kvalitet och minskar barns naturkontakt. Yngre barn, i förskola och skolans yngre årskurser, är särskilt beroende av både stora ytor och naturkontakt, medan äldre barn dessutom är beroende av att ytor för möten, fysisk aktivitet och naturkontakt bildar en välfungerande helhet genom en god gestaltning.
|
|
| 3. |
- Kovaceva, Jordanka, 1980, et al.
(författare)
-
Assessment of the PROSPECT safety systems including socio-economic evaluation
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report provides a new methodology for safety benefit assessment of real-world benefit of the Advanced Driver Assistance Systems (ADAS) in terms of saved lives and prevented injuries as well as the resulting monetary benefit for society. This methodology is demonstrated and applied to PROSPECT systems that address potential crashes of passenger cars with vulnerable road users (VRUs) such as pedestrians and cyclists.
|
|
| 4. |
- Schneider, Julia, et al.
(författare)
-
Förtätning av välfärdslandskap : En enkätstudie om upplevelse och användning av bostadsnära utemiljöer
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Många av våra bostadsnära utemiljöer har planerats under 1960- och 70-talen för rekreation och hälsa, med tankar om rättvisa, som ett välfärdslandskap. Dessa miljöer blir idag ofta föremål för förtätning med ny bebyggelse. En sådan utveckling kan vara ett sätt att arbeta för hållbarhet, men riskerar att få negativa konsekvenser, bland annat för boende i olika åldrar. I Kvarngärdet och Kapellgärdet, nordöst om Uppsalas stadskärna, har förtätning påverkat olika delar av området olika mycket. Där har knappt 600 boende besvarat en digital enkät under våren 2022. De frågades om trivsel, kvaliteter, användning och barnvänlighet kopplat till utemiljön nära sitt hem.Boendes användning och upplevelse av bostadsnära utemiljöer skiljer sig på flera sätt åt mellan förtätade områden och icke förtätade områden. Boende uttryckte ledsamhet, oro och ibland ilska över förtätningen, dels på grund av långdragna byggprocesser i närområdet som skapat miljö- och trafikolägenheter, men framförallt för att befintliga, ofta gröna, friytor bebyggs och vegetation tas bort. Utemiljöerna i icke förtätade delområden upplevdes mer trivsamma, användes mer för sociala aktiviteter och kunde i högre utsträckning ge återhämtning, naturkontakt och utsikt. Däremot påverkade inte förtätningen hur ofta utemiljön användes. Utemiljöerna i icke förtätade delområden ansågs även ha rikare växt- och djurliv samt vara vackrare och mer varierade. Utemiljöns funktion för barn kunde inte kopplas direkt till om området var förtätat eller inte. Däremot märktes att de delar av Kapellgärdet som har kvar strukturen från välfärdseran, med öppna ytor och trafikseparering, ansågs vara bäst för barn i alla åldrar. Bristen på trafikseparering i andra delar av Kvarn- och Kapellgärdet skapade otrygghet och minskade barnens rörelsefrihet.Miljöer från välfärdseran har värdefulla strukturer för de boende, som väl tilltagna friytor, uppvuxen vegetation och trafikseparering, men om dessa inte förvaltas väl uppkommer problem med nedskräpning, otrygghet samt slitage. Förtätade områden upplevdes ofta ha för trånga och ibland skuggiga bostadsgårdar och generell brist på grönytor.Förtätning av befintliga stadsmiljöer kan vara av stor betydelse för att utveckla bebyggd miljö på ett hållbart sätt och därigenom spara åkermark från att bebyggas. Att förtäta genom att bebygga friytor av värde för boende och skapa boendemiljöer där biltrafik dominerar allt m
|
|
| 5. |
- Schneider, Julia, et al.
(författare)
-
Lekplatsers kvalitet och kvantitet över tid - Ett projekt inom fortlöpande miljöanalys
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Offentliga lekplatser är viktiga för barns lek och hälsa som en del av en barnvänlig bebyggd miljö. Det har tidigare saknats en nationell överblick över svenska lekplatsers kvalitet och kvantitet. I detta miljöanalysprojekt har antalet allmänna, kommunala lekplatser i Sverige beräknats och jämförts med tidigare insamlade data om antal i ett urval kommuner för att se förändring över tid. Ett forskningsbaserat verktyg för att analysera lekplatsers kvalitet har också testats och utvärderats. Antalet lekplatser i Sverige som är öppna för allmänheten utan inskränkning i tid samt förvaltas av kommuner har sammanställts med hjälp av kommunhemsidor och e-post eller telefonkontakt med tjänstepersoner. Antalet uppskattas vara 9590 stycken hösten 2022. Tre grupper av tidigare insamlad data möjliggör att se förändring i antal lekplatser i ett urval kommuner under två decennier. Från 2001 till 2022 beräknas antalet lekplatser i de norrländska kommunerna ha minskat med 48 %. Från 2005 till 2022 har antalet lekplatser i 20 andra kommuner minskat med 32 %, och från 2017 till 2022 har antalet hos totalt 52 kommuner minskat med 8 %. Även om vissa lekplatser kan ha tagits över av annan förvaltning, tyder sammanställningen på en tydlig minskning av antalet lekplatser förvaltade av svenska kommuner under 2000-talet, möjligen med hälften. Vad minskningen beror på har inte undersökts närmare i studien, men kommentarer från tjänstepersoner vittnar om en kombination av besparingar, eftersatt underhåll och nya krav på säkerhet och tillgänglighet. Det har ofta lett fram till lokala strategier som främjar färre lekplatser. Verktyget för att bedöma lekplatsers kvalitet är baserat på en sammanställning av forskning från 2010 och har vidareutvecklats i flera steg. I projektet har det testats av tjänstepersoner på 28 lekplatser i 11 kommuner, där spridningen i resultat var stor. Detta ger också grund för fortlöpande analys av kvalitet på just dessa 28 lekplatser. Med utgångspunkt i återkoppling från tjänstepersoner som har testat verktyget, har det justerats och presenteras här i sin senaste version, kallad Analysverktyg för lekmiljöer, ALM. Verktyget har visat sig vara användbart i flera faser. Dock kan användningen av verktyg för att analysera kvalitet hos lekplatser problematiseras då det riskerar att bland annat främja likformighet. Resultaten och diskussioner med projektets referensgrupp samt inspel från tjänstepersoner har stakat ut flera möjliga vägar framåt för fortsatta studier om lekplatser. Dessa kan omfatta mer detaljerade studier av olika typer och storlekar, av olika förvaltningsformer eller av de analyser som ligger bakom förändringar hos olika kommuner.
|
|
| 6. |
- Schneider, Julia, et al.
(författare)
-
Tillgänglighet och upplevelser vid blågröna dagvattenlösningar : metodutveckling och utvärdering av befintliga platser ur ett breddat tillgänglighetsperspektiv
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Cities' stormwater management is an issue that increasingly concerns the use of land, which means that social values need to be taken into account in planning and design. Creating multifunctional and inclusive open stormwater solutions requires cross-sectoral collaboration and a strong user perspective, especially from marginalized groups. New methods are also required to understand a place from a broader perspective of accessibility, where the experience of a place from a cognitive, sensual and physical accessibility can be included. This pilot study was carried out within the innovation project TINK (Accessibility, Inclusion, Norm Criticism). The purpose is to learn from existing storm water solutions and to show a method to evaluate existing sites from a broader accessibility perspective. In the study, we have tested a more inclusive method for site analysis in urban, public or semi-public Scanian green areas with blue-green stormwater solutions, through observations and interviews. Conclusions include that context, needs and resources should be examined before a decision is made on a specific stormwater solution. Many improvements can be made regarding integrating the technology / function of stormwater solutions with outdoor environment design, especially in terms of accessibility and experiental aspects, where many of the obstacles are often easily remedied. When evaluating existing, or planning and design of new, blue-green stormwater solutions, a question of whether the stormwater system has contributed, or will contribute, with more values and functions than just effectively solving the flood problem, should be asked. Multifunctional stormwater solutions have the potential to contribute with many values that support increased social and ecological sustainability in the future city.
|
|
| 7. |
- Stroh, Emilie, et al.
(författare)
-
Grönskans kvaliteter och barns hälsa : Kunskapsunderlag om barns hälsa och utveckling vid vistelse i gröna miljöer med fokus på ekosystemtjänster
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport är en del av Folkhälsomyndighetens uppdrag om att sprida kunskapinom miljörelaterad hälsa för att främja en miljö som bidrar till en god och jämlikhälsa i befolkningen. Rapporten riktar sig främst till beslutsfattare och handläggaresom arbetar med miljörelaterad hälsa på nationell, regional och lokal nivå. Denutgör ett viktigt beslutsunderlag för prioriteringar och åtgärder inom detmiljörelaterade folkhälsoarbetet, i synnerhet inom hälsoskyddsområdet och imiljömålsarbetet.I februari 2021 publicerade Folkhälsomyndigheten Miljöhälsorapport för barn.Miljöhälsorapporten beskriver olika miljöfaktorers betydelse för barns hälsa, samthur hälsan har utvecklats över tid och är fördelad bland barn i olika grupper ibefolkningen. I Miljöhälsorapporten konstaterades bland annat att barn tillvårdnadshavare som har grundskola som högsta utbildning, eller är utrikesfödda,oftare har sämre tillgång till grönområden i sin boendemiljö jämfört med barn tillvårdnadshavare som har högre utbildning eller är inrikesfödda. Det återspeglasockså i hur ofta barn vistas i grönområden. Barn med utrikesfödda vårdnadshavareoch barn som bor trångt vistas mer sällan i grönområden jämfört med andra barn.Grönska och grönområden främjar hälsan, bland annat genom att minska stress,exponering för UV-strålning och uppmuntra till fysisk aktivitet. UtifrånMiljöhälsorapportens sammanställning av utvecklingen kopplat till barn och derastillgång till och vistelse i grönområden såg myndigheten ett behov av ett aktuelltkunskapsunderlag om grönskans kvaliteter och betydelse för barns hälsa.Rapporten utgör en sammanställning av den vetenskapliga litteraturen när detgäller relationen mellan grönskans kvaliteter och barns hälsa. Den har tagits framav Emilie Stroh, forskare vid Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet, FredrikaMårtensson, docent i miljöpsykologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet, JuliaSchneider, forskningsassistent vid Sveriges Lantbruksuniversitet, samt MäritJansson, docent i landskapsplanering vid Sveriges Lantbruksuniversitet, på uppdragav Folkhälsomyndigheten. Projektledare på Folkhälsomyndigheten har varitutredare Emma Franzén, och ansvarig enhetschef har varit Karin Ljung Björklund.
|
|
