| 1. |
|
|
| 2. |
- Benbow, Emma, et al.
(författare)
-
Toolbox, review of functional triggers : Selection of maintenance candidates
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- ToolBox aims at developing a “concept for proper maintenance planning” to assure the selection of adequate maintenance works (“schemes” or “objects”) to make effective use of the maintenance budget, based on available road condition data, to give minimal negative effects on road users, safety for road workers and the environment. This report covers the first phase of the ToolBox findings and development. In chapter 2 there are a discussion on technical parameters and the use of them. This is followed with a listing of available technical parameters in the partner countries, chapter 4. A state of the art covering how selections of maintenance candidates are done in the respective countries follows including a comprehensive reporting of indicators and parameters available. Finally the chapter 6 covers the selection of models that will be used to evaluate the functional performances decided.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Lang, Johan, et al.
(författare)
-
Förslag till index för att beskriva belagda vägytors tillstånd
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Historiskt har tillståndet på det svenska statliga vägnätet redovisats med mått på ojämnheter i tvär- och längsled (Spårdjup max respektive IRI (International Roughness Index). Successivt har dock nya mått och flera mått utvecklats för att beskriva tillståndet, samtidigt som detaljeringsgraden ökat. Det innebär att komplexiteten ökar och att det blir svårare att få en överskådlig och lättfattlig bild av tillståndet. Graden av detalj beror ju på till vilket ändamål beskrivningen ska användas till. Det finns ett behov att kunna redovisa tillståndet på ett överskådligt sätt. Syftet med detta projekt är att med hjälp av index beskriva vägnätets tillstånd på ett enkelt och översiktlig sätt.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Sjögren, Leif, 1953-, et al.
(författare)
-
Toolbox, current status and review of practise : Selcetion of maintenance candidates
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This overall project aims to advance the development and implementation of practical strategies andtools to assist road authorities in optimising the maintenance of their road networks, whilststill addressing the key interests and expectations of road users.ToolBox will develop a “concept for proper maintenance planning” to assure the selection ofadequate maintenance works (“schemes” or “objects”) to make effective use of themaintenance budget, based on available road condition data, to give minimal negativeeffects on road users, safety for road workers and the environment. This report presents an overview of the project.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Törneman, Niklas, et al.
(författare)
-
Litteraturstudie om kemiska ämnen och nanopartiklar i produkter inför screening 2007
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SWECO VIAK har på uppdrag av Naturvårdsverket genomfört en litteraturstudie av ett 80 tal ämnen som kan bli aktuella för screening inom den nationella miljöövervakningen. Dessutom har en litteraturstudie om nanopartiklar genomförts.Litteraturstudierna omfattade fysiokemisk information, begränsningar och förbud som berör ämnena, toxikologiska och ekotoxikologiska data, hantering och emissioner av ämnena, spridning och omvandling i naturen, förekomst i miljö och människa, en PBT bedömning (dvs. en bedömning av ämnenas motstånd mot nedbrytning, ämnenas bioackumulationspotential och ämnenas toxicitet), en bedömning av möjliga matriser där ämnena kan återfinnas samt möjliga metoder för analys av ämnena.För att förbättra överskådligheten presenteras detaljerad information om de olika ämnena i ämnesrapporter som bifogas huvudrapporten. I själva rapporten redovisas varje ämnesgrupp i översiktliga tabeller där en del av informationen om varje ämne återfinns.En rad olika informationskällor har använts. Dessa innefattar olika ämnesdatabaser, rapporter från statliga och överstatliga organ, vetenskapliga databaser där nyare information återfinns och olika tillverkares/importörers/exportörers information om de olika ämnena.De studerade ämnesgrupperna är, med en kortfattad beskrivning:Aminer är en grupp alifatiska eller aromatiska ämnen där minst en amingrupp ingår. Alla ämnen i gruppen är faroklassificerade och tillgången på toxikologiska och ekotoxikologisk data är förhållandevis god. Ämnena inom gruppen används bl.a. som smörjmedelstillsatser och tre ämnen i gruppen är högvolymsprodukter. Några av ämnena bedöms vara något intressanta för screening pga. de påträffats i miljön och kan ha negativa hälso- och miljöeffekter.Biocider är en liten grupp ämnen som bl.a. används i färger. Alla ämnena i gruppen är faroklassificerade som mycket giftiga för vattenlevande organismer och tillgången på toxikologiska och ekotoxikologisk data är förhållandevis god. Ett av ämnena i gruppen bedöms vara något intressant för screening pga. de förhållandevis låga ekotoxikologiska effekthalterna och den icke försumbara mängden som registreras.Estrar innefattar både estrar med enkla och polyaromatiska substituenter och alifatiska estrar. Två ämnen i gruppen är faroklassificerade som mycket giftiga för vattenlevande organismer och tillgången på ekotoxikologiska data är förhållandevis god. Ämnena ingår i olika industriella kemikalieprodukter och de flesta är högvolymskemikalier i EU. Två av ämnena i gruppen bedöms vara något intressanta för screening pga. de förhållandevis låga ekotoxikologiska effekthalterna och den icke försumbara mängden som registreras.Heterocykliska ämnen innefattar fyra ämnen vars enda strukturella likhet är att de innehåller minst en aromatisk ring. Flera ämnen i gruppen är faroklassificerade som mycket giftiga för vattenlevande organismer och tillgången på ekotoxikologisk data är begränsad. Ämnena ingår i olika industriella kemikalieprodukter och inga är högvolymskemikalier i EU. Ämnena i gruppen bedöms vara mindre intressanta för screening. Framförallt för att förhållandevis små mängder registreras årligen.Organiska fosfater och svavelföreningar innefattar tre ämnen utan strukturella likheter. Alla tre ämnen är högvolymsprodukter i EU och används som tillsatsämnen i kemikalie/plast -industrin. Ett av ämnena i gruppen är något intressant för screening eftersom registreringen ökar samtidigt som ämnet är misstänkt cancerframkallande. Dock är registreringen av detta ämne i Sverige förhållandevis låg (20 ton/år).Organiska halogener innefattar åtta ämnen. Samtliga är faroklassificerade som mycket giftiga för vattenlevande organismer och tillgången på ekotoxikologiska data är god. Fyra ämnen är dessutom misstänkt cancerogena. De flesta ämnen i gruppen är bekämpningsmedel och fyra ämnen är högvolymsprodukter. Flera ämnena i gruppen bedöms vara intressanta för screening pga. mycket hög giftighet gentemot vattenlevande organismer. Extra intressant i denna grupp är cypermetrin vars användning förväntas öka för att skydda timmerupplag mot skadedjurangrepp.Organiska jonföreningar innefattar sexton anjoniska ämnen som alla innehåller minst en bensenring. Flera av ämnena är alkylbensensulfonater och några av dessa har linjära alkylgrupper vilket innebär att de är s.k. linjära alkylbensensulfonater (LAS). Inga av ämnena i gruppen är faroklassificerade. Ämnen förekommer främst i olika rengörings- och ytbehandlingsprodukter och elva ämnen i gruppen är högvolymsprodukter i EU. Tillgången på ekotoxikologiska data är varierande men flera av ämnena tycks vara relativt giftiga för vattenlevande organismer. Flera ämnen i denna grupp bedöms vara intressanta för screening främst för att stora mängder registreras årligen samtidigt som den huvudsakliga användningen är i sådana produkter där en spridning till omgivningen via t.ex. reningsverk är möjlig.Pigmentämnen innefattar 10 gula, 3 orange, 13 röda, 3 lila, 1 blå och 2 gröna pigmentämnen. Hela gruppen är mycket heterogen vad gäller molekylstruktur, egenskaper, farlighet förr människa och miljö samt registrerade mängder. I denna studie är detta den grupp av ämnen som det finns minst information om i förhållande till den mängd som registreras. Trots bristen på information bör inte denna grupp uteslutas från screening. Däremot kan det viktigaste kriteriet för urval av pigmentämnen till screening tänkas vara den registrerade mängden. Ur detta hänseende framstår det enda blå pigmentämnet som en lämplig kandidat med en registrerad mängd av 1250 ton år 2004 samtidigt som det finns förhållandevis mycket information om detta ämne.Betongtillsatser innefattar 7 ämnen vars enda gemensamma nämnare är att de alla används som tillsatsämnen vid betongtillblandning. Flertalet av dessa ämnen är faroklassificeradeoch alla ämnen är högvolymsprodukter inom EU samtidigt som mycket stora mängder registreras i Sverige årligen (100 – 12000 ton). Tillgången på ekotoxikologisk data är varierande men flera av ämnena tycks vara relativt giftiga för vattenlevande organismer. Flera ämnen i denna grupp bedöms vara intressanta för screening främst för att mycket stora mängder registreras årligen samtidigt som deras miljöfarlighet inte är obetydlig.Nanopartiklar är inte en ämnesgrupp i egentlig mening. Istället är detta en materialkategori som kännetecknas av rymdstrukturer på en skala < 100 nm. I denna rapport behandlas främst nanopartiklar vilket innefattar både linjära och partikulära nanomaterial men inte nanoytor (ytbeläggningar). Nanopartiklar kemiska sammansättning varierar mellan helt oorganiska nanopartiklar, kolnanopartiklar och nanokompositer. Pga. av sin storlek kan nanopartiklar passera en rad biologiska barriärer inklusive cellmembran och blod-hjärn barriären. Nanopartiklars speciella egenskaperna (t.ex. hög reaktivitet) beror bl.a. på den extremt stora ytan i förhållande till volymen vilket innebär att en stor andel av alla atomer befinner sig på ytan av strukturer, där de har en större möjlighet till att interagera med andra abiotiska eller biologiska material. Nanopartiklar har i laboratorieförsök visat sig kunna ha negativa hälsoeffekter. Trots detta finns det endast begränsad kunskap om i vilken grad som exponering för nanopartiklar leder till faktiska hälsoeffekter. Det går inte i nuläget att kvantifiera varken import, export eller mängden nanopartiklar som används i Sverige. Orsakerna är att det i nuläget inte finns några krav på att material eller produkter som innehåller nanopartiklar skall rapporteras till någon myndighet, varken i Sverige eller på EU-nivå. Dessutom finns det en mycket lång rad användningsområden för nanopartiklar, vilket gör att det kan vara besvärligt att sammanställa statistik som på ett tillförlitligt sätt kvantifierar användning, export och import. Det faktum att mycket stora mängder nanopartiklar (framförallt kolpulverbaserade nanopartiklar) använts i en lång rad år före begreppet nanopartiklar uppmärksammades, försvårar statistiksammanställningen ytterligare.
|
|
