| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Hoppstadius, Helena, 1970-
(författare)
-
Mäns våld mot kvinnor : Diskurser och kunskap i det sociala arbetets praktik
- 2020
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I avhandlingen analyseras vilken kunskap och diskurser som vägleder socialtjänstens arbete med mäns våld mot kvinnor. Avhandlingens övergripande frågeställningar fokuserar på: diskurser om mäns våld i Socialstyrelsens utbildningsmaterial, socialarbetares kunskapsbehov och hur dessa tillgodoses, samt socialarbetares uppfattningar om mäns våld mot kvinnor. Avhandlingen har ett feministiskt och intersektionellt perspektiv och bygger på två delstudier. I den första delstudien används kvalitativa metoder, och empirin består av fem utbildningsmaterial om mäns våld mot kvinnor som publicerats av Socialstyrelsen. Empirin analyserats med hjälp av Carol Bacchis policy approach What’s the Problem Represented to be?, och Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. Empirin i den andra delstudien utgörs av enkätdata som inhämtats bland 153 socialarbetare verksamma i socialtjänsten i tre svenska kommuner med olika demografi och geografisk placering. Avhandlingen visar tre centrala resultat. För det första framställs mäns våld i könsneutrala termer och våldet beskrivs som ett relationsvåld och/eller familjevåld. För det andra problematiserar utbildningsmaterialens texter inte mäns överordning, de fäster inte heller någon särskild vikt vid strukturella orsakssammanhang. För det tredje centreras kunskapen och diskurserna kring individuella behov och orsaker. Främst fokuseras behoven hos de grupper av kvinnor som Regeringen menar är särskilt sårbara för våld. Det senare leder till att kvinnor kollektiviseras och att mäns ansvar för våldet, i synnerhet svenska män, och sambandet mellan våld, jämlikhet och andra sociala strukturer förbises. Professionell erfarenhet i ärenden där våld förekommer och utbildning inom området är faktorer som socialarbetarna anser bidragit till att öka deras kunskap. Trots detta uppger respondenter med lång arbetslivserfarenhet, hög utbildning, och fortbildning att de saknar kunskap om mäns våld mot kvinnor. Även fast att socialarbetarna upplever kunskapsbrist, visar resultatet att socialarbetarna endast tagit del stöddokument i begränsad omfattning. Den här avhandlingen bidrar med kunskap om vikten av språkanvändning och hur vi förstår mäns våld mot kvinnor. Resultatet kan användas för att ifrågasätta och utmana rådande normer om mäns våld i samhället.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Olofsdotter, Gunilla, et al.
(författare)
-
Kvinnor+arbetsmiljö=sant?
- 2015
-
Ingår i: Sprickor, öppningar och krackeleringar. - Östersund/Sundsvall : Mittuniversitetet. - 9789188025425 ; , s. 143-155
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
- Olovsdotter Lööv, Anna, 1977-, et al.
(författare)
-
Inledning
- 2022
-
Ingår i: Aktivism. - Östersund/Sundsvall : Mittuniversitetet. - 9789189341531 ; , s. 3-7
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
- Sjöstedt Landén, Angelika, 1979-, et al.
(författare)
-
A female problem in welfare policy? : Gender mainstreaming in neoliberal times
- 2013
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This paper researches gender mainstreaming practices and its intertwinements with growing emphasis on neoliberal forms of governance. It is a pressing research area since it has shown that increased emphasis on work continuously neglect intersections of gender and other social inequalities in the labour market (MacLeavy 2007:736). We untangle how gender mainstreaming practices in an EU funded project in Sweden became intertwined with current workfarist reforms in the public health insurance policy. The increase of long periods of sick leave in Sweden has been constructed as an acute problem for public economy, labor market and for individuals on sick leave. It has become a ‘gendered’ issue in debate and policy where men and women’s sick leave rates follow different patterns. In the current context, women have become viewed as particularly problematic. Women in the public sector answer to the largest increase in reporting in sick since the late 1990s and their sick-leave periods are longer than for men. We followed an EU funded project set up to construct a new model for occupational health service for reducing sick leave rates among employees in a Swedish municipality. We took part in activities, conducted interviews with participants and analyzed project documents. Our results coincide with current research that points to that EU gender mainstreaming does not challenge market forces and power relations underlying structural inequalities (Mósesdóttir, 2011). How could we critically comprehend this formulation of a ‘female problem’ of workfarist regimes framed by enhanced focus on gender mainstreaming forged in EU legislation and policy?
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
