| 1. |
- Olofsdotter, Gunilla, et al.
(författare)
-
Kvinnor+arbetsmiljö=sant?
- 2015
-
Ingår i: Sprickor, öppningar och krackeleringar. - Östersund/Sundsvall : Mittuniversitetet. - 9789188025425 ; , s. 143-155
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
- Sjöstedt Landén, Angelika, 1979-, et al.
(författare)
-
Inledning : Nya perspektiv på arbetsmiljö
- 2015
-
Ingår i: Sprickor, öppningar och krackeleringar. - Östersund/Sundsvall : Mittuniversitetet. - 9789188025425 ; , s. 5-16
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
-
Genus, risk och kris
- 2020. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Genus, risk och kris riktar fokus mot strukturer, normer och värderingar som kännetecknar det svenska samhällets syn på risk- och krishantering. Bokens olika kapitel ger exempel på och lyfter fram vikten av att kritiskt granska hur maktordningar arbetats in i processer av risk- och krishantering i nutida såväl som historisk kontext. Därtill ges förslag på teoretisk och metodologisk utveckling av forskning och praktik avseende genus och dess multipla maktordningarför risker och kriser.Risker och kriser drabbar samhället återkommande, i olika form ochmed olika konsekvenser. Arbetet med riskanalyser, beredskap och krishantering har traditionellt associerats med män och maskulinitet medan sårbarhet och utsatthet setts i förhållande till kvinnor. Författarna ger exempel på och lyfter fram hur maktordningar arbetas in i processer av risk- och krishantering.'Bland de områden som diskuteras utifrån empiriska exempel finns hemberedskap, arbetet med samhällets risker och sårbarhet, hälsorisker samt särskilda krishändelser, som den stora skogsbranden iVästmanland 2014 och den så kallade flyktingkrisen.I bokens teoriutvecklande kapitel diskuteras intersektionell riskteori samt relationen mellan maskuliniteter och klimatkrisen. Denna variation ger ett brett användningsområde i såväl teoretiska kurser som i tillämpad utbildning.Boken vänder sig till studenter på universitet och högskolor i samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga ämnen med inslag av frågor som rör risker och krishändelser samt yrkesverksamma inom risk- och krishantering.
|
|
| 5. |
- Olofsdotter, Gunilla, et al.
(författare)
-
Gender as headline and subtext : Problematizing the gender perspective in an occupational health project.
- 2014
-
Ingår i: Vulnerable Groups & Inclusion. - : Informa UK Limited. - 2000-8023. ; 5
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The focus of this article is on how a “gender perspective” becomes lifted to the headlines as a solution to an organizational problem. The purpose of this article is to problematize how a gender perspective was employed in the everyday practices of an occupational health project in a Swedish municipality. The project’s stated aim was to construct and implement a new model for occupational health, targeting the municipality’s employees, and gender equality was seen as one means of reducing sick leave among the staff. Our focus was the participants’ perceptions of their participation and their reflections on the content and practices of the program. The information was gathered from focus-group interviews with participants in a management training program (MTP) and a rehabilitation program (RP) and from documents produced within the project. Drawing from feminist writings on gender subtexts defined as a set of concealed power based processes (re)producing gender distinctions in organizations, we have explored how power structures are created based on socially constructed differences. Our results demonstrate how gender knowledge could reproduce inequality and hierarchical distinctions between people in different positions in working life.
|
|
| 6. |
- Wall, Erika, Docent, 1978-, et al.
(författare)
-
A narrative about risk management, a narrative about gender
- 2014
-
Ingår i: Tidskrift för Genusvetenskap. - 1654-5443 .- 2001-1377. ; 35:4, s. 59-74
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- During the winter of 2010/2011 the town of Östersund with 60 000 inhabitants was struck by a water crisis. High levels of the parasite Cryptosporidium were discovered in the drinking water. The water delivered by the municipality suddenly constituted a risk for the populations’ health. To consume the infected water could lead to long term stomach illness. This article explores sense-making of risk in everyday life during the time of the Cryptosporidium. The field of risk management constitutes a large part of the risk research conducted within the social sciences. Gender analysis in this body of research is often understood as a background variable among other variables. This article contributes to the field by connecting sociological perspectives on risk theory and performative narrative gender analysis. We think that this is important for illuminating and understanding more about how sense-making of risk is articulated as a gendered narrative. Our analysis shows that intertwined in a narrative about water as a new risk in everyday life, storylines constituting femininity were articulated.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Danielsson, Erna, 1954-, et al.
(författare)
-
Leader Normativity in Crisis Management : Tales From a School Fire
- 2020
-
Ingår i: Risk, Hazards & Crisis in Public Policy. - : Wiley. - 1944-4079. ; 11:2, s. 139-165
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study examines the handling of a school fire in a rural Swedish community and the role of the normalized narratives of leaders in crisis management. The article claims that leader normativity legitimizes certain positions and actions in a crisis management narrative and marginalizes others. The study uses theories on gender, boundary work and space to illuminate this claim. To explore such processes in narratives, we use feminist theory and critical management studies. The study shows that leader normativity creates gendered differences that result in both inequalities and the marginalization of any parts of crisis management that do not apply to leader normativity. The study shows that there is a strong norm of crisis management as an individualistic perspective that focuses on heroes and higher-level management as the people managing a crisis. Support for describing crisis management as a collective achievement and caring perspectives become marginalized.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Hoppstadius, Helena, 1970-
(författare)
-
Mäns våld mot kvinnor : Diskurser och kunskap i det sociala arbetets praktik
- 2020
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I avhandlingen analyseras vilken kunskap och diskurser som vägleder socialtjänstens arbete med mäns våld mot kvinnor. Avhandlingens övergripande frågeställningar fokuserar på: diskurser om mäns våld i Socialstyrelsens utbildningsmaterial, socialarbetares kunskapsbehov och hur dessa tillgodoses, samt socialarbetares uppfattningar om mäns våld mot kvinnor. Avhandlingen har ett feministiskt och intersektionellt perspektiv och bygger på två delstudier. I den första delstudien används kvalitativa metoder, och empirin består av fem utbildningsmaterial om mäns våld mot kvinnor som publicerats av Socialstyrelsen. Empirin analyserats med hjälp av Carol Bacchis policy approach What’s the Problem Represented to be?, och Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. Empirin i den andra delstudien utgörs av enkätdata som inhämtats bland 153 socialarbetare verksamma i socialtjänsten i tre svenska kommuner med olika demografi och geografisk placering. Avhandlingen visar tre centrala resultat. För det första framställs mäns våld i könsneutrala termer och våldet beskrivs som ett relationsvåld och/eller familjevåld. För det andra problematiserar utbildningsmaterialens texter inte mäns överordning, de fäster inte heller någon särskild vikt vid strukturella orsakssammanhang. För det tredje centreras kunskapen och diskurserna kring individuella behov och orsaker. Främst fokuseras behoven hos de grupper av kvinnor som Regeringen menar är särskilt sårbara för våld. Det senare leder till att kvinnor kollektiviseras och att mäns ansvar för våldet, i synnerhet svenska män, och sambandet mellan våld, jämlikhet och andra sociala strukturer förbises. Professionell erfarenhet i ärenden där våld förekommer och utbildning inom området är faktorer som socialarbetarna anser bidragit till att öka deras kunskap. Trots detta uppger respondenter med lång arbetslivserfarenhet, hög utbildning, och fortbildning att de saknar kunskap om mäns våld mot kvinnor. Även fast att socialarbetarna upplever kunskapsbrist, visar resultatet att socialarbetarna endast tagit del stöddokument i begränsad omfattning. Den här avhandlingen bidrar med kunskap om vikten av språkanvändning och hur vi förstår mäns våld mot kvinnor. Resultatet kan användas för att ifrågasätta och utmana rådande normer om mäns våld i samhället.
|
|
