| 1. |
|
|
| 2. |
- Sundin, Peter, et al.
(författare)
-
Mätning av organiska ämnen i sediment
- 2000
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Av 100 provtagna ytsediment har hittills 80 analyserats. De 20 sjöar som i denna studie tillsvidare har bortprioriterats ligger främst i södra Sverige och i områden där det finns flera närliggande sjöar av samma typ. Grunden för prioriteringen har varit att inte välja bort närliggande sjöar med liknande vattenkemi och morfometri eller sjöar som ingår i i olika intensivprogram inom miljöövervakningen. Detta för att få ett så bra underlag som möjligt för fortsatta studier på området. Ytsedimentproven analyserades med avseende på 19 polycykliska aromatiska kolväten (PAH), med högupplösande GC-MS (se Bilaga 2). Koncentrationerna av S16PAH varierade mellan 0.1 och 39 µg/g på torrviktsbas. Medelvärdet var 4.6 µg/g ts ± 1.3% RSD, medianvärdet var 2.2 µg/g ts. PAH-profilerna domineras av osubstituerade PAH med en förskjutning mot högre molekylvikter, dvs de indikerar en anrikning av högmolekylära pyrolytiskt bildade ämnen. Det relativt kraftiga inslaget av koronen gör det troligt att stoft från bilavgaser utgör en väsentliga källa. Perylen följer ej samma mönster som övriga PAH i denna undersökning, sannolikt beroende på att förekomsten av denna förening i sediment kan förklaras av naturliga källor. En tydlig geografisk trend med lägre halter i norr jämfört med söder, såväl på torrviktsbasis som på glödförlustbasis, kunde påvisas. Samtliga sjöar i undersökningen är att betrakta som bakgrundssjöar, utan kända lokala källor av de undersökta miljöföroreningarna. Vad gäller PAH utgör dock trafiken en diffus källa med regional spridning. Halterna av både sPCB och sDDT var ca 10 gånger högre i ytsediment från sjöar i de mest påverkade länen i södra Sverige än i sedimentprover från de minst påverkade delarna av norra Sverige (se Bilaga 1). Medelhalten av sPCB låg på 9,5 ng/g ts ± 62 % RSD i södra Sverige jämfört med 4,7 ng/g ts ± 121% RSD i norra Sverige. Mängden organiskt material mätt som glödförlust (Gf) verkade inte skilja mellan norra och södra Sverige. Därför utjämnade inte normering mot Gf nämnvärt de geografiska skillnaderna och inte heller de regionala skillnaderna. PCB profilerna varierade mycket ute i landet. Det fanns dock antydan till global fraktionering av de mest lättflyktiga kongenerna (CB-28 och CB-52) som ökade svagt från söder mot norr (som andel av sPCB). Detta gällde även hexaklorbensen (HCB), som har visat sig vara en relativt stabil omvandlingsprodukt av andra klorerade organiska föreningar. DDT-mönstret dominerades av p,p’-DDD och p,p’-DDE i de flesta av sjösedimenten. Endast i 7 av sjöarna kunde p,p’-DDT med säkerhet påvisas. I en av sjöarna dominerade p,p’-DDT vilket antydde en lokal och sentida källa.
|
|
| 3. |
- Sundin, Peter, et al.
(författare)
-
Undersökning av bekämpningsmedel i sediment i jordbruksbäckar år 2001
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För bekämpning av ogräs, svampar och insekter inom jordbruk och trädgårdsodling finns i Sverige idag ca 220 olika preparat med ett 100-tal olika kemiska aktiva substanser. Under senare delen av odlingssäsongen 2001 mättes flera av dessa substanser i sedimentprover från nio bäckar i jordbruksområden. Mätningarna omfattade totalt 51 substanser, varav 32 var registrerade för försäljning år 2001. Dessa substanser motsvarade 54% av mängden som såldes år 2000. De övriga 19 substanserna har tidigare varit registrerade eller var nedbrytningsprodukter eller biprodukter.Totalt kunde 21 olika substanser detekteras, varav 9 var godkända för användning år 2000. Övriga substanser var ej längre godkända bekämpningsmedel eller var nedbrytningsproduktereller biprodukter.Glyfosat och dess nedbrytningsprodukt AMPA återfanns i alla prover som analyserades, i halter upp till 1850 μg/kg. Ingen annan substans hittades vid halter överstigande 140 μg/kg.I sex av de nio områdena kunde DDE detekteras (en DDT-metabolit), och lindan (γ-HCH) i tre. Övriga substanser detekterades i ett eller två områden.I ett område i Norra Götaland påträffades 14 av de totalt 21 funna substanserna i sediment, inklusive spår av DDT och dess nedbrytningsprodukter samt fyra hexaklorcyklohexanisomerer (HCH). I ett område i Södra Götaland påträffades 11 av de 21 substanserna, inklusive spår av DDT och lindan.Sju av substanserna som hittades i sedimentproverna återfanns också i vattenproverna från samma område. Fem av dessa substanser var godkända för användning år 2000, och en var en nedbrytningsprodukt av ett godkänt ämne. Dessutom påträffades lindan (förbjuden sedan 1989), både i sedimentprover (maxhalt 140 μg/kg torrt sediment), och vattenprover från ettområde i Södra Götaland.Gränsvärden för skydd av vattenlevande organismer har tagits fram för endast 10 av de 21 påträffade substanserna. Fem av substanserna med sådana effektgränser, varav isoproturon är godkänt för användning, översteg dessa vid sammanlagt sju tillfällen.I EUs ramdirektiv för vatten (2000/60/EC) anges ett trettiotal prioriterade farliga ämnen. Av dessa påträffades i sediment, isoproturon (godkänd för användning), samt diuron (ej godkänd efter 1992) and lindan (ej godkänd efter 1989).
|
|
| 4. |
- Ulén, Barbro, et al.
(författare)
-
Undersökning av bekämpningsmedel i vatten från jordbruk och samhällen år 2001
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För bekämpning av ogräs, svampar och insekter inom jordbruk och trädgårdsodling finns i Sverige idag ca 220 olika preparat med ett 100-tal olika kemiska aktiva substanser. Under odlingssäsongen 2001 mättes flera av dessa substanser i vattenprover från nio jordbruksbäckar, två större skånska åar och intilliggande samhällen samt en golfbana. Mätningarna omfattade totalt 69 substanser, varav 49 var registrerade för försäljning. Dessa substanser motsvarade 90% av mängden som såldes år 2000. De övriga 20 substanserna har tidigare varit registrerade eller var nedbrytningsprodukter till vanliga ogräsmedel.I nio jordbruksbäckar återfanns sammanlagt 34 bekämpningsmedel och 5 nedbrytningsprodukter vid ett eller flera tillfällen. I de två skånska åarna återfanns 21 bekämpningsmedel och 4 nedbrytningsprodukter.Det var vanligen rester av de mest sålda ogräsmedlen som påträffades. Bentazon och MCPA hittades i samtliga bäckar och i flertalet prov från åarna. Även andra fenoxisyror samt glyfosat återfanns ofta.Enstaka fynd av ogräsmedel som nu har försvunnit från den svenska marknaden hittades (atrazin, 2,4-D och simazin) samt några nedbrytningsprodukter av nya och gamla substanser.I enstaka fall återfanns halter som kan inverka negativt på organismer i vattenmiljön. Det gällde framför allt ogräsmedlet cyanazin.Halterna i bäckvatten från tre lerjordsområden i Götalands norra slättbygder var högre än i tre bäckar i södra Götaland. I norr och på Gotland var fynden få och halterna lägst.Resultaten av en jämförelse mellan momentan och tidsintegrerad provtagning tydde på att transporten av bekämpningsmedelsrester kan underskattas utifrån momentan provtagning, särskilt under perioder med höga flöden.Avloppsvatten från samhällena hade ofta förhöjda koncentrationer av bl. a. ogrässubstanserna glyfosat och terbutylazin samt av nedbrytningsprodukterna AMPA (från glyfosat) och BAM (från diklobenil, ej godkänd efter 1990).I dräneringsvatten från en golf-green återfanns svampmedlen iprodion och bitertanol.Resultaten visar på behovet av en långsiktig miljöövervakning som följer upp samhällets åtgärder för att minska miljöriskerna med bekämpningsmedelsanvändningen.
|
|
