| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Aspenberg, Per, 1949-, et al.
(författare)
-
Artrosskolan : evidensen måste stärkas
- 2018
-
Ingår i: Läkartidningen. - : Läkartidningen Förlag AB. - 0023-7205 .- 1652-7518. ; 115
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 4. |
- Bergström, Ulrica, et al.
(författare)
-
Fracture panorama in Umeå
- 2006
-
Ingår i: Läkartidningen. - 0023-7205. ; 103:40, s. 2967-8
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Hallgren Larsson, Eva, et al.
(författare)
-
Luftföroreningar i skogliga provytor - Resultat till och med september 2002
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På uppdrag av luftvårdsförbund, länsstyrelser, kommuner och skogsvårdsstyrelser mäter IVL nedfall av luftföroreningar och markvattnets sammansättning på 109 lokaler i hela Sverige och lufthalter på vissa av dessa. Metoder har varit desamma under hela mätperioden, vilket gör data från slutet av 1980-talet jämförbara med senaste årets data. Syftet med mätningarna är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av landet och hur förhållandena ändras med tiden. Flertalet provytor ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att data avseende luftföroreningar kan jämföras med skogliga uppgifter. Undersökningarna sedan slutet av 1980-talet har visat att nedfallet av svavel och kväve är störst i sydvästra Sverige och avtar åt nordost. Längre norrut finns en gradient med större deposition i Stockholmsområdet och längs Norrlandskusten än inåt i landet. Nedfallet av svavel har minskat, liksom skillnaderna mellan olika regioner i Sverige, och nederbörden har blivit mindre sur. Till stor del förklaras det av minskade utsläpp av svavel i Europa. För kväve är det svårt att se trender. Det är viktigt att internationellt avtalade utsläppsminskningar genomförs för att nå förväntad belastning av försurande och gödande ämnen år 2010. Trots markant minskad försurningsbelastning är det svårt att se någon tydlig minskning av markvattnets surhetsgrad. Främsta orsaken är sannolikt att återhämtningen i skogsmark är långsam och att kritiska belastningsgränser fortfarande överskrids i vissa områden, speciellt i södra Sverige. Störst nedfall av antropogent svavel noterades i fyra granytor i Skåne och Halland, 8-8,7 kg per hektar under hydrologiska året 2001/02. Som genomsnitt för 27 lokaler med varierande trädslag i hela Götaland noterades 3,8 kg svavel per hektar under samma period. Motsvarande från elva lokaler i Svealand var 2,0 kg/ha och 1,1 kg/ha från sju lokaler i de fyra norrlandslänen. När det gäller kväve fanns toppnoteringarna i Halland, 16,9 kg kväve per hektar via nederbörden (varav 14,4 kg oorganiskt och 2,5 kg organiskt kväve). Motsvarande för de två nordliga lokaler var 2 kg per hektar. Speciellt i Hallands län har en risk för utlakning av kväve från områden med växande skog noterats. Lufthalter av svavel och kväve i bakgrundsmiljö visar en tydlig gradient över Sverige. Under 2001/02 noterades tre gånger högre halter av svaveldioxid på lokalerna i södra Sverige (genomsnitt 1 mg/m3) jämfört med i norra Sverige (genomsnitt 0,3 mg/m3). För kvävedioxid var gradienten ännu tydligare med tio gånger högre halter i söder jämfört med i norr; 5 mg/m3 i södra Sverige och 0,5 mg/m3 i norra Sverige. Bakgrundsvärden av svavel- och kvävedioxid är långt under gällande gränsvärden. Däremot indikerar halterna av marknära ozon risk för minskad tillväxt inom både jord- och skogsbruk
|
|
| 8. |
- Johansson, Helena, et al.
(författare)
-
10-årsrisken för fraktur. Stöd i behandlingen av osteoporos, enligt preliminära svenska riktlinjer.
- 2011
-
Ingår i: Läkartidningen. - : Läkartidningen Förlag AB. - 0023-7205 .- 1652-7518. ; 108:7, s. 336-339
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Risken för fraktur beräknas med FRAX för män och kvinnor, för olika åldrar, för olika BMI och med följande riskvariabler: tidigare osteoporotisk fraktur, höftfraktur hos föräldrar, aktuell rökning, längre tids peroral behandling med kortison någon gång i livet, förekomst av reumatoid artrit, förekomst av andra sjukdomstillstånd som orsakar osteoporos, aktuell alkoholkonsumtion ≥3 enheter och bentäthetsmätning.FRAX finns fritt tillgängligt på Internet.I denna artikel beskrivs bakgrunden till FRAX och dess användning vid diagnostik och behandling av osteoporos.
|
|
| 9. |
- Johansson, Helena, 1981, et al.
(författare)
-
FRAX model for 10year fracture risk assessment. Support in the treatment of osteoporosis, according to preliminary Swedish guidelines : FRAX modell för att beräkna 10årsrisken för fraktur. Stöd i behandlingen av osteoporos, enligt preliminära svenska riktlinjer
- 2011
-
Ingår i: Läkartidningen. - 0023-7205. ; 108:7, s. 336-9
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Risken för fraktur beräknas med FRAX för män och kvinnor, för olika åldrar, för olika BMI och med följande riskvariabler: tidigare osteoporotisk fraktur, höftfraktur hos föräldrar, aktuell rökning, längre tids peroral behandling med kortison någon gång i livet, förekomst av reumatoid artrit, förekomst av andra sjukdomstillstånd som orsakar osteoporos, aktuell alkoholkonsumtion ≥3 enheter och bentäthetsmätning. FRAX finns fritt tillgängligt på Internet. I denna artikel beskrivs bakgrunden till FRAX och dess användning vid diagnostik och behandling av osteoporos.
|
|
| 10. |
- Jönsson, Anna Maria, et al.
(författare)
-
Modellering av klimatets påverkan på produktion och risk för skadegörare inom jordbruket.
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den här kunskapssammanställningen tar vi upp frågor som rör hur ett förändrat klimat kan komma att påverka tillväxt och skörd av olika jordbruksgrödor, samt hur klimatet kan påverka risken för angrepp av nya och redan etablerade skadegörare och växtsjukdomar i Sverige. Ökad temperatur leder till förlängning av växtsäsongen och utrymme för produktionsökning. I takt med att klimatet blir varmare kan nya grödor odlas. Men ett ändrat klimat kommer också att medföra en ändrad risk för skador, och ökande kostnader för skadebekämpning kan påverka ekonomin inom jordbruket negativt. Modellering är ett verktyg för att uttrycka kunskap kring komplexa processer och skeenden. Empiriska (statistiska) modeller kan användas för att kvantifiera samvariation, och processbaserade effektmodeller för att göra framtidssimuleringar. Utifrån den till synes enkla frågan om hur en temperaturökning kan komma att påverka en gröda kan man ta flera processbaserade modelleringssteg, från en fenologisk beskrivning av grödan, via en ekosystemmodelleringsansats där man inkluderar effekter av viktiga skadegörare, till frågor som rör anpassning av brukningsmetod, ekonomi och hantering av klimatrelaterade osäkerheter. För hantering av skadegörare kan det sista steget vara väl så viktigt som de två tidigare, då beslutsfattare är i behov av information för att kunna vidta lämpliga åtgärder i relation till begränsade resurser. Vid varje modelleringsansats behöver man fundera igenom hur resultaten ska användas. Givet studiens avgränsning, vilka ekosysteminteraktioner behöver studeras för att ge en rimligt bra bild av utfallet? Hur pass detaljerad behöver modellens tidsmässiga och rumsliga upplösning vara för att kunna ge ett bra beslutsstöd? Genom en litteraturstudie av internationella vetenskapliga publikationer drar vi slutsatserna att: - det finns både empiriska och processbaserade modeller för flertalet grödor och de ekonomiskt viktigaste skadegörarna - för skadegörare är modellering av klimatrelaterad fenologi och utbredning vanligare än modellering av populationsdynamik och skaderisk - endast ett fåtal modelleringsstudier belyser interaktionen mellan gröda och skadegörare, och det saknas ofta information om hur skaderisken påverkas av anpassning till lokala förhållanden, väderleksextremer, predatorer och parasiter - endast ett fåtal studier analyserar beslutssituationer, och hitintills har ingen studie använt den kunskap kring sannolikhet och osäkerhet i utfallet som följer med klimatprojektionerna - samlad och likvärdig information för potentiellt viktiga grödor och skadegörare i Sverige behövs för att kommunicera kunskap kring klimatförändringseffekter och för att få en helhetsbild av anpassningsutrymmet - modellutveckling bör bedrivas i dialog mellan forskare och olika aktörer inom jordbrukssektorn för att öka användbarheten av den information som tas fram.
|
|
