| 1. |
- Ekbladh, Elin, et al.
(författare)
-
Perceptions of the work environment among people with experience of long term sick leave
- 2010
-
Ingår i: Work. - 1051-9815 .- 1875-9270. ; 35:2, s. 125-136
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purpose: The aims were to describe and analyze how people with experience of long term sick leave perceive that factors in their work environment support or interfere with work performance, satisfaction, and well-being. Method: The 53 participants were interviewed with the Work Environment Impact Scale (WEIS). The WEIS ratings and belonging notes were analyzed by descriptive statistics and qualitative analysis respectively. Differences in WEIS ratings between; women and men; participants with somatic and mental diseases; and participants working and on full-time sick leave were tested. Results: The most supportive factors concerned social interactions at work, and the value and meaning of work. The factors perceived as most interfering concerned work demands and rewards. The social relations at work were perceived as more supportive by the working group than by those on full-time sick leave. The participants with somatic diseases perceived physical work factors as more interfering than did participants with mental diseases, who in turn perceived the value and meaning of work as more interfering. Conclusion: Knowledge about the interaction between the worker and the work environment could reveal useful information about the complex phenomenon of reducing sick leave. The WEIS seems useful in providing information about how alterations and accommodations in the work environment could support individual workers.
|
|
| 2. |
- Ekbladh, Elin, 1974-
(författare)
-
Return to Work : Assessment of Subjective Psychosocial and Environmental Factors
- 2008
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Introduktion: Sjukfrånvaron i Sverige är hög och kunskap om vad som påverkar återgång i arbete efter sjukskrivning behöver utvecklas. I processen kring återgång i arbete är bedömning av arbetsförmåga en viktig del. Bristen på valida, reliabla och teoretiskt förankrade bedömningsinstrument inom området är dock ett bekymmer eftersom tillförlitliga bedömningar av arbetsförmåga är en förutsättning för utformning och genomförande av interventioner för att stödja återgång i arbete. Denna typ av interventioner kräver multidisciplinär kompetens där arbetsterapeuter utgör en viktig funktion. Vid bedömning av arbetsförmåga bör personens subjektiva uppfattning om sin situation beaktas, då den har betydelse för utfallet av återgång i arbete. Worker Role Interview (WRI) och Work Environment Impact Scale (WEIS) är två arbetsrelaterade intervjuinstrument, som har utvecklats i syfte att bedöma subjektiva psykosociala och miljömässiga faktorers påverkan på arbetsförmåga. Den teoretiska grunden till WRI och WEIS är Model of Human Occupation, som är en modell med fokus på aktivitetsutförande i relation till psykosociala faktorer. Inledande prövningar av WRI och WEIS reliabilitet och validitet har genomförts. Bedömningsinstrumenten har bearbetats och översatts till svenska och används främst av arbetsterapeuter, som arbetar med personer med arbetsrelaterad problematik.Syfte: Det övergripande syftet med avhandlingen är att undersöka användbarheten av bedömningsinstrumenten Worker Role Interview och Work Environment Impact Scale för identifiering av psykosociala och miljömässiga rehabiliteringsbehov av betydelse för återgång i arbete.Metod: Avhandlingen består av fem empiriska studier. I samtliga studier har erhållen information bearbetats kvantitativt. I studie IV har även kvalitativ bearbetning genomförts. Studie I, II och IV är tvärsnittsstudier och studie II och V är två års longitudinella studier. I studie I samlades information in via enkät. I studie II, III och V bestod den huvudsakliga informationen av skattningar utifrån WRI variabler och i studie IV var bedömningar utifrån WEIS i form av skattningar och nedskrivna kommentarer till skattningarna den huvudsakliga informationen.Resultat: I studie I undersöktes vilka teoretiska utgångspunkter och professionsspecifika modeller arbetsterapeuter i Sverige ansåg påverka den psykiatriska vården och den psykiatriska arbetsterapin. Det psykosociala perspektivet var den teoretiska utgångspunkt som hade störst påverkan både på psykiatrisk vård och på psykiatrisk arbetsterapi. Den arbetsterapeutiska modell som flest identifierade var Model of Human Occupation. Detta resultat indikerar att Model of Human Occupation verkar vara användbar inom arbetsterapi och motiverade vidare användning av modellen i denna avhandling. Det som dock också framkom i studie I var att arbetsterapeuter inom psykiatrisk vård använde professionsspecifika modeller i en relativt liten utsträckning. Ett sätt att öka tillämpningen av teori i praktik är att använda teoretiskt grundade bedömningsinstrument. I studie II, III, IV och V har endera av de Model of Human Occupation- baserade bedömningsinstrumenten WRI och WEIS använts och värderats.I studie II och V prövades WRI:s förmåga att predicera återgång i arbete efter långvarig sjukskrivning. Det område i WRI som uppvisade bäst prediktivitet var området ”Självuppfattning” vars variabler beaktar personens motivation för återgång i arbete i form av personens upplevelse av kompetens och effektivitet för att utföra arbetsuppgifter och hantera utmaningar i arbetet. De två WRI variabler som bäst kunde predicera vilka som skulle återgå respektive inte återgå i arbete vid uppföljning efter två år var: ”Tro på sin arbetsförmåga”, och ”Dagliga vanor och rutiner”. Resultaten tyder på att kunskap om hur tro på den egna förmågan stärks och kunskap om dagliga vanor och rutiners påverkan på utförande av arbete är central vid genomförande av interventioner i syfte att stödja personer att återgå till arbete efter sjukskrivning.I studie III prövades WRI:s konstrukturella validitet i en internationell studie. Samtliga variabler i WRI, förutom de som tillhör miljöområdet, uppvisade en god konstrukturell validitet dvs mätte psykosociala faktorers påverkan på arbetsförmågan. WRI:s skattningsskala verkar stabil och valid mellan olika länder och för personer med olika diagnoser. I analysen framkom att WRI kunde särskilja mellan personers psykosociala arbetsförmåga på tre olika nivåer.I studie IV undersöktes hur personer med erfarenhet av långtidssjukskrivning uppfattar att faktorer i arbetsmiljön stödjer respektive hindrar personens utförande av arbete och välbefinnande genom bedömningar utifrån WEIS. De faktorer som uppfattades som meststödjande var olika former av sociala interaktioner på arbetet samt uppfattningen om arbetets värde och mening. De faktorer som uppfattades som mest hindrande var olika krav i relation till arbetsgenomförandet samt den belöning som erhålls för arbetet.Konklusion: Sammanfattningsvis så kan WRI användas för bedömning av psykosociala faktorers påverkan på arbetsförmågan. I WRI ingår variabler som kan predicera återgång till arbete upp till två år efter genomförd bedömning. WEIS verkar användbart för att identifiera arbetsmiljöfaktorer som stödjer respektive hindrar personers välbefinnande och utförande av arbete. Att komplettera olika datainsamlingsmetoder är en förutsättning för att uppnå en så god bedömning av arbetsförmåga som möjligt. Den information som WRI- och WEISintervjuer genererar är värdefull, då den kan utgöra en viktig grund för planering av individspecifika rehabiliteringsinsatser. Bedömningsinstrumenten WRI och WEIS med sin teoretiska förankring i Model of Human Occupation kan anses vara användbara för att identifiera psykosociala och miljömässiga rehabiliteringsbehov i syfte att stödja personer i processen åter till arbete efter sjukskrivning.
|
|
| 3. |
- Ekbladh, Elin, et al.
(författare)
-
Return to work : the predictive value of the Worker Role Interview (WRI) over two years
- 2010
-
Ingår i: Work. - 1051-9815 .- 1875-9270. ; 35:2, s. 163-172
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Worker Role Interview (WRI) is an assessment tool designed to identify psychosocial and environmental factors which influence a persons ability to return to work. The purpose of this study was to investigate if the Worker Role Interview (WRI) can predict return to work over a period of two years. Fifty three long-term sick-listed people were interviewed and rated with the WRI. Differences in ratings and the ability of WRI to correctly predict whether these people would fall into the working or non-working groups at 6, 12 and 24 month follow-ups were tested by Mann-Whitney test and logistic regression respectively. Eight of 17 items in WRI were rated differently between the groups at one or more of the follow-ups. The regression models based on the WRI ratings had an overall correct prediction rate ranging from 81% to 96%. Expectation of job success which concerns the persons belief in abilities in relation to return to work emerged as an important predictive factor for return to work in all statistical analyses. The WRI assessment contains items that could predict return to work. This implies that the WRI could be a useful tool in vocational rehabilitation for identifying individual rehabilitation needs.
|
|
| 4. |
- Ekbladh, Elin, et al.
(författare)
-
The Worker Role Interview : Preliminary data on the predictive validity of return to work of clients after an insurance medicine investigation
- 2004
-
Ingår i: Journal of Occupational Rehabilitation. - 1053-0487 .- 1573-3688. ; 14:2, s. 131-141
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim was to investigate the predictive validity of the Worker Role Interview (WRI) for return to work at a 2-year follow-up of clients who attended an insurance medicine investigation center. The WRI identifies psychosocial and environmental factors that influence a person's abilities to return to work. Forty-eight of 202 consecutively selected clients constituted the study group. The Mann–Whitney U test was used to test the statistically significant differences in WRI ratings between those who were working (n=6) and those who were not (n=42) 2 years after their investigations. Five of the 17 items in WRI had a tentative predictive validity of return to work. The content area personal causation in WRI, had the best predictive validity. The results emphasize the importance of considering the unique individual's beliefs and expectations of his/her effectiveness at work when assessing clients' work ability and planning for further rehabilitation.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Haglund, Lena, et al.
(författare)
-
Clinical perspective on the Swedish version of the Assessment of Communication and Interaction Skills : Stability of assessments
- 2004
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences. - : Wiley. - 0283-9318 .- 1471-6712. ; 18:4, s. 417-423
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The purpose of the present study was to investigate whether ratings according to the Assessment of Communication and Interaction Skills, Swedish version (ACIS-S) are related to the settings in which the skills are assessed, and whether the client's comprehension of the setting is related to the ACIS-S rating scores. The ACIS-S is an observation rating scale applied immediately after each of two to six different social sessions that the client takes part in. The selection of settings relies on the client's judgement of them as being meaningful. In total, nine occupational therapists and 16 clients participated in the study. A total of 71 ratings were made in a mean of 4.4 settings per client. The results indicate that the client's rated comprehension of the settings is not significantly related, in general, to the ACIS-S rating scores given by the occupational therapist. However, the clients ACIS-S scores may vary a lot over settings. In the present study, 13- of the 20-items showed ratings of both the existence and the absence of problems in the same skill - but in different settings - in half or more of the client group. This may rise questions for the practitioners how to implement the ACIS-S in clinical practice, for example, how many and which kind of settings and how many times? Further research in the field is recommended. © 2004 Nordic College of Caring Sciences.
|
|
| 7. |
- Haglund, Lena, et al.
(författare)
-
Occupational functioning in relation to psychiatric diagnoses: schizophrenia and mood disorders.
- 1998
-
Ingår i: Nordic Journal of Psychiatry. - : Taylor & Francis. - 0803-9488 .- 1502-4725. ; 52:3, s. 223-29
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The purposeof the study was to investigate whether a patient's adaptive occupational functioning is related to diagnoses of schizophrenia or mood disorders. The Occupational Case Analysis Interview and Rating Scale (OCAIRS) was used to examine the patient's adaptation in everyday occupation. Three groups of patients were studied: patients with schizophrenia (n=18), major depression (n=20), and bipolar disorders (n=22). The adaptive occupational functioning of patients with schizophrenia and those with bipolar disorders was significantly reduced, to the same levels as that of patients with major depression. Thus, a patient's adaptive occupational functioning seems to be related to the studied psychiatric diagnoses. This observation may be used as a first step when screen patients for occupational therapy.
|
|
| 8. |
- Haglund, Lena, et al.
(författare)
-
Practice models in Swedish psychiatric occupational therapy
- 2000
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Occupational Therapy. - : Informa UK Limited. - 1103-8128 .- 1651-2014. ; 7:3, s. 107-113
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In clinical settings, occupational therapists need models both from their own field, occupational therapy, and from other fields in order to offer the clients adequate treatment. It is unknown which theoretical approaches and practice models influence Swedish occupational therapists' daily work. In this study a questionnaire (n=334) was used to investigate approaches and models used in Swedish psychiatric care service and in psychiatric occupational therapy service. The results showed that the psychosocial approach influenced both psychiatric care and psychiatric occupational therapy most. The most frequently used practice model was the Model of Human Occupation. However, 75% of the respondents did not identify theoretical thinking based on models from their own field behind their actions. Many practitioners seemed to use knowledge developed by other disciplines more often. Years of clinical experience in the profession or education did not seem to have any impact on the ability to identify the practice models that were used. The results indicate that education in occupational therapy must emphasize knowledge in its own field more than has been done up to now.
|
|
