| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Fredriksson, Sofie, 1983, et al.
(författare)
-
Preschool teachers have an increased risk of hearing-related symptoms and report more occupational noise exposure compared to randomly selected women
- 2016
-
Ingår i: Occupational Health: Think Globally, Act Locally, EPICOH 2016, September 4–7, 2016, Barcelona, Spain. Occupational & Environmental Medicine. ; 73:A191
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Noise-induced hearing disorder has been thoroughly studied among workers in industry-like settings, but less so in female-dominated occupations. In Sweden, noise-related occupational disease among women are reported most frequently in the education sector. We analysed questionnaires from 4,932 women with preschool teacher’s degree who have worked in preschool compared to 5,065 randomly selected women without preschool work-history (response rate 51% vs. 38%). The age range was 24–71 in both cohorts (mean 46 [SD 11] among preschool teachers and 51 [11] among controls). Prevalence and prevalence ratio in age-strata and Mantel-Haenszel pooled risk were calculated for hearing-related symptoms. Noise exposure was compared between the cohorts. A 5% level of significance was applied. Occupational noise exposure and noise annoyance were significantly more common among teachers than controls: 75% vs.31% and 69% vs.26%, respectively. Still, significantly fewer teachers used hearing protection: 3% vs. 4%. Prevalence of hearing-related symptoms was much higher among teachers than controls: sound-induced auditory fatigue (71% [95% CI: 70–72] vs. 31% [30–32]), difficulty perceiving speech (46% [45–47] vs. 26% [25–27] and hyperacusis (38% [37–39] vs. 18% [17–19] and slightly higher for hearing loss (19% [18–20] vs. 17% [6–18] and tinnitus (19% [18–20] vs. 15% [14–16]. Teachers had a twofold risk of sound-induced auditory fatigue (PR-MH 2.2 [95% CI: 2.1–2.3] and hyperacusis (PR-MH 2.1 [1.9–2.2] compared to controls, when adjusted for age. The risk was also increased for difficulty perceiving speech (PR-MH 1.8 [1.7–1.9], tinnitus (PR-MH 1.4 [1.3–1.6] and hearing loss (PR-MH 1.4 [1.3–1.5]. Mean age of onset was significantly lower among teachers for all symptoms, except for hyperacusis (p = 0.902). Leisure-noise was significantly more common among controls. Family history of hearing loss did not differ (p = 0.411). The study is the first to show that preschool teachers have an increased risk of hearing-related symptoms, which may be caused by the work environment.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Persson Waye, Kerstin, et al.
(författare)
-
Genusperspektiv på arbetsskada vid bullerexponering och hörselskada
- 2016
-
Ingår i: Book of abstracts. - : Mittuniversitetet. ; , s. 27-27
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett inkluderande och hållbart arbetsliv bör vara könsneutralt och genusmedvetet vid bedömning av riskexponeringar och hälsorisker. Forskning inom Arbets- och miljömedicin, Göteborgs universitet, indikerar att personal inom kvinnodominerade yrken såsom skola, hälso- och sjukvård rapporterar hörselskador av annan karaktär än vad som kan förväntas. En möjlig orsak är att ljudmiljön inom dessa kvinnodominerade yrken till skillnad från t ex industribuller orsakas av mänsklig aktivitet, är kommunikationsintensiv och mycket oregelbunden med plötsliga starka ljud. Pågående analyser visar att rapportering av hyperakusis är fördubblad för förskollärare jämfört med en kontrollgrupp. Vetenskaplig evidens för samband mellan buller och hörselskada är till stor del baserad på forskning inom mansdominerade yrken. Det är troligt att den typ av bullerexponering som återfinns inom traditionellt manliga yrken och de symptom som rapporteras av exponerade i dessa miljöer utgör normen för hur en bullerskada bedöms. Det föranleder frågeställningen om bedömning av arbetsskadeanmälningar som rör hörselskada skiljer sig åt mellan kvinnodominerade och mansdominerade yrken. Projektet utgår från tesen att beviljande av arbetsskada utgör en viktig signal om skadans betydelse och kostnader för individ och samhälle. En låg beviljningsgrad leder till negativ återkoppling för individen och på sikt berörda yrkeskategorier som minskar incitament till att anmäla. Vi tror även att förekomst av anmälningar är en viktig påverkansfaktor för intensitet av det systematiska arbetsmiljöarbetet och tillsynen. Hypotesen är att beviljande av arbetsskada påverkas av kunskap men även av informella strukturer. Vi planerar undersöka om och i sådant fall vilka skillnader i beviljandegrad för hörselrelaterade sjukdomar och symptom som finns mellan kvinnor och män, med hänsyn tagen till yrke. Kvaliteten i bedömningsunderlaget från arbetsplatsinspektioner och medicinskt underlag granskas med avseende på underlagets omfattning och grad av vetenskaplig evidens. Vidare undersöks om det i huvudsak är exponeringsbedömning, symptombedömning eller samband däremellan som föranleder avslag på arbetsskadeanmälan.
|
|
