| 1. |
- Andersson, Martin, et al.
(författare)
-
Smoking, occupational exposures, and idiopathic pulmonary fibrosis among Swedish construction workers
- 2021
-
Ingår i: American Journal of Industrial Medicine. - : Wiley. - 0271-3586 .- 1097-0274. ; 64:4, s. 251-257
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background Cigarette smoking and occupational exposures each have been reported to increase the risk of idiopathic pulmonary fibrosis (IPF), a disease previously considered of unknown origin. We investigated the risk of IPF mortality associated with combined smoking and occupational exposures. Methods A registry study of Swedish construction workers (N = 389,132), linked baseline smoking and occupational data with registry data on cause of death and hospital care diagnoses. Occupation was classified by the likelihood of exposure to vapors, gases, dusts, or fumes using a job-exposure matrix. Those likely exposed to asbestos or silica were excluded from the analysis. Age-adjusted relative risks [RRs] were calculated using Poisson regression. Follow-up observation began at age 40 and ended at age 89. Results Heavy smokers at baseline who were exposed to inorganic dusts during their working life had an increased risk of IPF mortality (RR 1.70; 95% confidence interval [CI] 1.11-2.60), while there was no statistically increased risk in the other exposure groups. There were dose-response relationships between smoking at baseline and IPF mortality among both unexposed and dust exposed workers, with similar risk for dust exposed and unexposed, except among baseline heavy smokers, where workers exposed to inorganic dust manifested the highest risk (RR 4.22; 95% CI 2.69-6.60). Excluding workers with chronic obstructive pulmonary disease or emphysema did not affect the results substantively. Conclusion A clear dose-response relationship was seen between smoking at baseline and IPF, supporting a causal relationship. Occupational exposure to inorganic dusts, excluding silica and asbestos, was associated with increased risk of IPF in baseline heavy current smokers.
|
|
| 2. |
- Blanc, P. D., et al.
(författare)
-
Prospective Risk of Rheumatologic Disease Associated with Occupational Exposure in a Cohort of Male Construction Workers
- 2015
-
Ingår i: American Journal of Medicine. - : Elsevier BV. - 0002-9343 .- 1555-7162. ; 128:10, s. 1094-1101
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: The association between occupational exposure and autoimmune disease is well recognized for silica, and suspected for other inhalants. We used a large cohort to estimate the risks of rheumatoid arthritis, systemic lupus erythematosus, systemic sclerosis, and dermatomyositis associated with silica and other occupational exposures. METHODS: We analyzed data for male Swedish construction industry employees. Exposure was defined by a job-exposure matrix for silica and for other inorganic dusts; those with other job-exposure matrix exposures but not to either of the 2 inorganic dust categories were excluded. National hospital treatment data were linked for International Classification of Diseases, 10th Revision-coded diagnoses of rheumatoid arthritis (seronegative and positive), systemic lupus erythematosus, systemic sclerosis, and dermatomyositis. The 2 occupational exposures were tested as independent predictors of prospective hospital-based treatment for these diagnoses using age-adjusted Poisson multivariable regression analyses to calculate relative risk (RR). RESULTS: We analyzed hospital-based treatment data (1997 through 2010) for 240,983 men aged 30 to 84 years. There were 713 incident cases of rheumatoid arthritis (467 seropositive, 195 seronegative, 51 not classified) and 128 cases combined for systemic lupus erythematosus, systemic sclerosis, and dermatomyositis. Adjusted for smoking and age, the 2 occupational exposures (silica and other inorganic dusts) were each associated with increased risk of rheumatoid arthritis, systemic lupus erythematosus, systemic sclerosis, and dermatomyositis combined: RR 1.39 (95% confidence interval [CI], 1.17-1.64) and RR 1.31 (95% CI, 1.11-1.53), respectively. Among ever smokers, both silica and other inorganic dust exposure were associated with increased risk of rheumatoid arthritis (RRs 1.36; 95% CI, 1.11-1.68 and 1.42; 95% CI, 1.17-1.73, respectively), while among never smokers, neither exposure was associated with statistically significant increased risk of rheumatoid arthritis. CONCLUSION: This analysis reaffirms the link between occupational silica and a range of autoimmune diseases, while also suggesting that other inorganic dusts may also impart excess risk of such disease. (C) 2015 Elsevier Inc. All rights reserved.
|
|
| 3. |
-
Försäkringsmedicin
- 2013. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Boken beskriver centrala försäkringsmedicinska begrepp ur ett både principiellt och kritiskt perspektiv samt ger en överblick över gällande regelverk. I boken framgår hur personförsäkringar utvecklats med tonvikt på svenska förhållanden men här finns även en jämförelse med andra närliggande länder. Försäkringsmedicinens medicinska och juridiska bedömningar belyses liksom dess kopplingar till juridiken och särskilt till skadeståndsrätten. Försäkringarnas innehåll och hur enskilda ärenden handläggs har förändrats varför flera områden, särskilt inom socialförsäkringen, är föremål för diskussion. Boken innehåller en kritisk analys av vissa sådana aspekter, bl.a. olika etiska perspektiv. Regelverken förändras i snabb takt och aktuella regler hämtas i dag framför allt via webben. Boken innehåller de viktigaste reglerna, framför allt inom socialförsäkringen, på en övergripande nivå.Syftet är att ge läsaren en fördjupad förståelse för de medicinska och juridiska principer som är centrala inom försäkringsmedicinen. Den innehåller också en övergripande beskrivning av gällande regelverk i Sverige och vissa andra länder.Boken vänder sig till personer som behöver en fördjupad förståelse för försäkringsmedicinska frågor, t.ex. läkare och annan sjukvårdspersonal, jurister och handläggare av personförsäkringar.
|
|
| 4. |
- Lillienberg, Linnea, 1942, et al.
(författare)
-
Respiratory Symptoms and Exposure-Response Relations in Workers exposed to Metalworking Fluid Aerosols
- 2010
-
Ingår i: Annals of Occupational Hygiene. - : Oxford University Press (OUP). - 0003-4878 .- 1475-3162. ; 54:4, s. 403-411
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of the study was to identify specific health risks and exposure-response relationships associated with exposure to metalworking fluid (MWF) aerosols. In a cross-sectional study of machine workers exposed to MWF aerosols in five companies in Sweden, a self-administered questionnaire about health symptoms, work tasks, and exposure situations was sent out to 2294 employees, 1632 exposed and 662 referents. Referents were office workers and metal workers not working with MWFs. In four of the companies, there were recent measurements of personal exposure to MWF aerosols. Log-binomial regression models were used to estimate prevalence ratios with 95% confidence intervals for different health outcomes in relation to different variables of exposure. The response rate after two reminders was 67% resulting in 1048 (923 male, 125 female) workers exposed to MWF aerosols and 451 (374 male, 77 female) referents. The study indicates that metal workers in Sweden currently exposed to a mean value of MWF aerosols of 0.4 mg m(-3) have a significantly higher prevalence of wheeze, chronic bronchitis, chronic rhinitis, and eye irritation compared to the referents. At a mean exposure of 0.4 mg m(-3), a level below the Swedish 8-h exposure limit value of 1 mg m(-3), machine operators showed increased prevalence of symptoms in eyes and airways. Thus, the current exposure limit value does not seem to protect the workers from such symptoms.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 7. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
| 8. |
- Schiöler, Linus, 1977, et al.
(författare)
-
Psychosocial work environment and risk of ischemic stroke and coronary heart disease: a prospective longitudinal study of 75 236 construction workers.
- 2015
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Work, Environment and Health. - : Scandinavian Journal of Work, Environment and Health. - 0355-3140 .- 1795-990X. ; 41:3
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- OBJECTIVES: The present study aimed to investigate whether different dimensions of psychosocial stress, as measured by the job demand-control model (JDC), were associated with increased risks of ischemic stroke and coronary heart disease (CHD). METHODS: A cohort of 75 236 male construction workers was followed from 1989-2004. Exposure to psychosocial stress was determined by a questionnaire answered in 1989-1993. Events of ischemic stroke and CHD were found by linkage to the Swedish Causes of Death and National Patient registers. Hazard ratios (HR) were obtained from Cox regression models, adjusted for age, smoking habits, body mass index and systolic blood pressure. RESULTS: There were 1884 cases of CHD and 739 cases of ischemic stroke. Regarding ischemic stroke, no association was found between job demands [HR 1.12, 95% confidence interval (95% CI) 0.89-1.40, highest versus lowest quintile] or job control (HR 1.04, 95% CI 0.82-1.32, lowest versus highest quintile). Regarding CHD, job demands were associated to CHD (HR 1.18, 95% CI 1.02-1.37, highest vs. lowest quintile), but no consistent trend was seen among quintiles. The results were inconsistent in relation to job control. The division of JDC into four categories showed no significant associations with either ischemic stroke or CHD. CONCLUSIONS: This exploratory study showed no significant associations between psychosocial work environment and ischemic stroke, and the associations between job demands and control and CHD were inconsistent and weak. The combination of job control and job demand showed no significant associations with either ischemic stroke or CHD.
|
|
| 9. |
- Sundström, Johan, Professor, 1971-, et al.
(författare)
-
Risk factors for subarachnoid haemorrhage : a nationwide cohort of 950 000 adults
- 2019
-
Ingår i: International Journal of Epidemiology. - : Oxford University Press. - 0300-5771 .- 1464-3685. ; 48:6, s. 2018-2025
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: Subarachnoid haemorrhage (SAH) is a devastating disease, with high mortality rate and substantial disability among survivors. Its causes are poorly understood. We aimed to investigate risk factors for SAH using a novel nationwide cohort consortium.METHODS: We obtained individual participant data of 949 683 persons (330 334 women) between 25 and 90 years old, with no history of SAH at baseline, from 21 population-based cohorts. Outcomes were obtained from the Swedish Patient and Causes of Death Registries.RESULTS: During 13 704 959 person-years of follow-up, 2659 cases of first-ever fatal or non-fatal SAH occurred, with an age-standardized incidence rate of 9.0 [95% confidence interval (CI) (7.4-10.6)/100 000 person-years] in men and 13.8 [(11.4-16.2)/100 000 person-years] in women. The incidence rate increased exponentially with higher age. In multivariable-adjusted Poisson models, marked sex interactions for current smoking and body mass index (BMI) were observed. Current smoking conferred a rate ratio (RR) of 2.24 (95% CI 1.95-2.57) in women and 1.62 (1.47-1.79) in men. One standard deviation higher BMI was associated with an RR of 0.86 (0.81-0.92) in women and 1.02 (0.96-1.08) in men. Higher blood pressure and lower education level were also associated with higher risk of SAH.CONCLUSIONS: The risk of SAH is 45% higher in women than in men, with substantial sex differences in risk factor strengths. In particular, a markedly stronger adverse effect of smoking in women may motivate targeted public health initiatives.
|
|
| 10. |
- Torén, Kjell, 1952, et al.
(författare)
-
Airflow limitation classified with the fixed ratio or the lower limit of normal and cause-specific mortality - A prospective study
- 2018
-
Ingår i: Respiratory Medicine. - : Elsevier BV. - 0954-6111 .- 1532-3064. ; 144, s. 36-41
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: There is controversy as to whether airflow limitation should be defined as forced expiratory volume in 1 s (FEV1)/vital capacity (VC) < 0.7 or as FEV1/VC < the lower limit of normal (LLN). The aim was to examine whether different definitions of airflow limitation differ in predicting mortality. Methods: Longitudinal prospective study of a national cohort of Swedish workers (199,408 men; 7988 women), aged 20-64 years with spirometry without bronchodilation at baseline followed from 1979 until death, or censorship at 2010. Airflow limitation (AL) by Global Obstructive Lung Disease criteria, AL(GOLD), was defined as FEV1/VC < 0.7; AL(LLN) as FEV1/VC < LLN. All all-cause, COPD and cardiovascular disease mortality was analyzed among men and women in relation to ALGOLD and ALLLN, adjusted for age and smoking. Results: Among men, all-cause mortality risks were similar by airflow limitation criteria: AL(GOLD) RR = 1.32, 95% CI 1.26-1.38; AL(LLN), RR = 1.37, 95% CI 1.31-1.44. The risk estimates were also similar by airflow limitation definition for cardiovascular mortality and for COPD mortality. Among women, all-cause mortality was also similar by airflow limitation criteria, but significantly higher as compared to men: AL(GOLD) RR = 2.10, 95% CI 1.66-2.66; AL(LLN), RR = 2.09, 95% CI 1.66-2.62. Also cardiovascular and COPD mortality by airflow limitation criteria was significantly higher among women as compared to men. Conclusions: Defined either as FEV1/VC < 0.7 or as FEV1/VC < LLN, airflow limitation predicted excess mortality risk of similar magnitude. Mortality in relation to airflow limitation was higher among women compared to men.
|
|
