| 1. |
- Hansson, Jörgen, et al.
(författare)
-
Clearance of Flight Control Laws for Time-Varying Parameters
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In this article exponential stability of the closed loop for the Saab AB VEGAS model controlled by a gain-scheduled linear fractional transformation controller is investigated for time-varying Mach-number. The analysis is based on parameter-dependent Lyapunov-functions which are obtained by investigating feasibility of linear matrix inequalities.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Ejhed, Helene, et al.
(författare)
-
Bruttobelastning på vatten av metaller från punktkällor och diffusa källor - slutrapport
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport omfattar redovisningar av beräkningar av bruttobelastning av metallerna Zn, Cd, Cu, Ni, Pb och Hg från diffusa källor och punktkällor geografiskt fördelat för hela Sverige. De diffusa källor som ingår är läckage från all markanvändning med klasserna: skog, hygge, övrig mark, fjäll, våtmark, vatten (öppen sjöyta) och tätort. Punktkällor som ingår är: samtliga i EMIR registrerade utsläpp till vatten och grundvatten gällande år 2007, kommunala reningsverk (KARV) utsläpp gällande år 2008 eller senast tillgängligt år, utsläpp enligt E-PRTR utgör en delmängd av EMIR utsläpp, nedlagda gruvdeponier (ej i EMIR) har sammanställts från länsstryrelse rapporter samt beräknade utsläpp från enskilda avlopp. Rapporten omfattar utförlig beskrivning av underlag till beräkningarna och svagheter i underlagen, diskussioner om skillnader mot uppmätt transport i flodmynningarna och förslag till vidareutveckling och förbättring av underlag. Resultaten för industrier, som presenteras nedan, avser samtliga punktkällor utom KARV och enskilda avlopp. Resultaten har tagits fram för internationell rapportering till EEA (Europeiska miljöbyrån) sammanställt per vattendistrikt. Det har varit uppenbart liksom i tidigare sammanställningar att det saknas dataunderlag för många källor och att osäkerheterna därför blir mycket stora i det sammanlagda resultatet. Rapporten inkluderar förslag till vidareutveckling och förbättring av underlag för att förbättra resultaten och inkludera, till exempel, avskiljning av metaller under transport från källan till havet.Modellerade bruttobelastningen har gett resultat som är av samma storleksordning som uppmätt transport i flodmynningarna, vilket innebär att de största källorna troligen finns inkluderade i datamaterialet. Det finns dock konstaterade mörkertal för ett flertal källor, varav avfallsdeponier, utlakning från båtbottenfärger, färg och rostskydd, utsläpp från icke-rapporterande verksamheter samt återcirkulation från sediment kan vara stora.Följande resultat i urval har beräknats i detta projekt:· För samtliga metaller står de diffusa källorna för merparten av den totala bruttobelastningen, för Cd, Cu och Hg mer än 80 % och för Pb och Ni mer än 90 %.· För Cd, Pb och Hg har läckage från skog och hygge samt depositionen på sjöyta beräknats vara de dominerande källorna.· För Hg är bidragen från övrig mark och dagvatten i tätort också betydande.· För Cu är skog och hygge den största källan, men övriga diffusa källor fördelas ungefär lika.· Ni har störst belastning från skog och hygge samt från jordbruksmark.· Zn har något lägre bidrag från diffusa källor, ca 77 % av totala bruttobelastningen relativt jämnt fördelat mellan de diffusa källorna.· 20 % av den totala bruttobelastningen av Zn har beräknats komma från industrier.· Av punktkällorna är industri den klart största källan till Cd och Pb (mer än 90 %) medan för Cu fördelas punktkällorna mer jämt mellan KARV och industri (cirka 30 respektive 60 %).Det finns skillnader mellan uppmätta transporter och beräknade resultat, både totalt och mellan de olika metallerna. Följande skillnader i urval har konstaterats:· Bruttobelastningen har beräknats vara generellt högre i förhållande till medelvärde av flodmynningstransporten i södra Sverige med några undantag, vilket kan bero på att metaller kan avskiljas vid transport från källorna till flodmynningarna (retention).· Bruttobelastningen har beräknats vara generellt låg i förhållande till medelvärde av flodmynningstransporten i norra Sverige, vilket kan bero på för låga beräknade läckagehalter.· Cu och Ni belastningarna har beräknats vara låga speciellt i norra Sverige, vilket kan bero på låga beräknade läckagehalter för markanvändningen skog, hygge och övrig mark eller på låga beräknade halter av jordbruksmark.Fördelning mellan bakgrund och antropogent har inte vara möjlig att beräkna med tillgängliga underlag i projektet. På grund av processer som kan äga rum i de antropogent påverkade markanvändningarna, jordbruksmark och skog samt hygge och påverkan av deposition av metaller och surt regn på samtlig markanvändning, så är den antropogena påverkan svår att tolka. Ytterligare utredning är nödvändig innan resultat kan presenteras för alla källor. Dock har samtliga punktkällor och diffus belastning från tätorter och väg samt deposition konstaterats domineras av antropogent ursprung i denna rapport.Förslag till vidareutveckling och förbättring av underlag:· Utredning av avvikelser jämfört med uppmätt transport.· Utveckling av beräkningar av retention för metaller.· Tillägg av saknade källor, till exempel Cu i båtbottenfärg.· Utredning av fördelning mellan antropogen belastning och bakgrund för de diffusa källorna till metaller.· Förbättring av underlagsmaterialet för läckagehalter (mätningar i jordbruks-, fjäll- och våtmarksområden) och deposition.
|
|
| 5. |
- Garulli, Andrea, et al.
(författare)
-
Robust Finite-Frequency H2 Analysis of Uncertain Systems
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In many applications, design or analysis is performed over a finite frequency range of interest. The importance of the H2/robust H2 norm highlights the necessity of computing this norm accordingly. This paper provides different methods for computing upper bounds on the robust finite-frequency H2 norm for systems with structured uncertainties. An application of the robust finite-frequency H2 norm for a comfort analysis problem of an aero-elastic model of an aircraft is also presented.
|
|
| 6. |
- Hansson, Anders, et al.
(författare)
-
Maximum Likelihood Estimation of Gaussian Models with Missing Data : Eight Equivalent Formulations
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In this paper we derive the maximum likelihood problem for missing data from a Gaussian model. We present in total eight different equivalent formulations of the resulting optimization problem, four out of which are nonlinear least squares formulations. Among these formulations are also formulations based on the expectation-maximization algorithm. Expressions for the derivatives needed in order to solve the optimization problems are presented. We also present numerical comparisons for two of the formulations for an ARMAX model.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Karlsson, Mats Lennart, et al.
(författare)
-
Emissioner från biobränsleeldade anläggningar mellan 0,5 och 10 MW.
- 1992
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Emissions from Heating Plant burning Biomass in the interval 0.5 - 10 MW The emissions from the heating plants in the interval 0.5 - 10 MW, burning biomass, have been investigated. The measurements have included carbon monoxide, carbon dioxide, nitrogen oxides, a number of volatile organic compounds (VOC) and polyaromatic hydrocarbons (PAH). Wood chips, wood briquettes, straw, bark, wood pellets, wood powder and peat are the fuel quantities included in the survey. The measurements were made at existing operating conditions for each plant. No adjustments to the combustion equipment were made. The measurements showed that biomass combustion can give rise to high emissions of unburnt hydrocarbons. In six out of thirteen tests, significant VOC emissions with methande, ethylene, propene and acetlyene in the interval 5 - 500 mg/MJ were recorded. In all these cases the CO emissions exceeded 1000 mg/MJ. A correlation between increasing CO content and increasing VOC content was indicated in these cases. This is most apparent for methane, which is the most abundant VOC species. In the other cases, where the CO emissions were below 500 mg/MJ, no significant VOC emissions were recorded. NOx, emissions varied for all cases between 35 and 256 mg NO2/MJ. No clear correlation between low levels of unburnt hydrocarbons and high levels of NOx could be established.
|
|
