| 1. |
- Forsell, Karl, et al.
(författare)
-
Miljöhälsorapport barn i norr 2021 : Barns hälsa och miljö i norra Sverige
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport behandlar barns hälsa och miljöi Sveriges fyra nordligaste län, och baserasfrämst på nationella barnmiljöhälsoenkäter,särskilt den senaste från 2019. Dessa enkätundersökningarom tre åldersgrupper ger en bildav hur de som svarat upplevt barnens miljöochhälsoförhållanden, men har inte syftet attvetenskapligt fastställa samband mellan orsakoch verkan. Därför beskrivs enkätresultaten iljuset av bredare kunskaper, främst från forskningoch objektiva mätningar. Resultaten gerockså en viktig signal om hur läget och trendernaär i förhållandet till olika mål som berörmiljö och hälsa. De globala målen för hållbarutveckling som är grunden för Agenda 2030inrymmer i många fall de svenska miljö- ochfolkhälsomålen.Andelen barn i norra Sverige som rapporteratsha astma och/eller allergisk snuva har ökatfrån enkäten 2011 till enkäten 2019, och i denäldsta åldersgruppen (12-åringar) uppges astmavanligare i norra Sverige än i resten av landet.För besvär som upplevs bero på problem i inomhusmiljönses inga tydliga skillnader varkensedan förra enkäten eller mellan norra Sverigeoch övriga delar av landet. Trots att en ganskastor andel rapporterar att de har fuktskador ibostaden, så är det få som uppger att miljöni bostaden leder till besvär. Bland 12-åringarnaanges skolmiljön mer ofta orsaka besvär.Enligt enkäten utsätts nu endast cirka 1 % avbarnen för miljötobaksrök i bostaden, vilketkan jämföras med att drygt 6 % av de gravida inorra Sverige 2003 rökte under graviditeten .Var tionde tolvåring i norra Sverige lyssnardagligen på musik i hörlurar med hög volym.Fyra procent uppges ha tinnitus. Vidare uppgervar femte tolvåring att de blir mycket störda avljud när de är i skolan. I samma grupp har 12% svårt att somna på grund av trafikbuller.Luftkvaliteten utanför bostaden upplevs avsvarande från norra Sverige vara bättre jämförtmed övriga landet och skillnaden tycks haökat mellan 2011 och 2019. En lägre andel avtolvåringarna besväras ofta eller ibland av luktfrån bilavgaser i norra Sverige jämfört med iövriga landet, däremot förekommer hos en högreandel av barnen i norra Sverige vedeldningi bostaden. Andelen med vedeldande grannarhar dock tydligt minskat sedan 2011.Att ha sitt dricksvatten från egen brunn ärvanligast i Jämtland, övriga län ligger närmarelandet i övrigt. Samtidigt är andelen som testatsitt vatten från egen brunn lägst i Jämtland. Avde som testat uppgav dock ingen att vattnetbedömts otjänligt. Enkäten efterfrågade dockinte vad som testats, det är exempelvis oklartom testerna omfattat även arsenik och radon.Enligt enkäten uppnår knappt 40 % av barneni norra Sverige Livsmedelsverkets rekommenderadeintag av fisk (2-3 ggr/vecka). Närdet gäller fisk med risk för högt innehåll avmiljögifter så var det ovanligt med ett högreintag än Livsmedelsverkets rekommenderademaxintag.Rapporten berör utöver vad som ovannämnts ytterligare några områden av betydelse,t ex fysisk aktivitet och solskydd. Dendiskuterar också möjligheter till förbättringarav miljö-hälsosituationen i norra Sverige, ochutgör därmed ett underlag till det lokala ochregionala förändringsarbetet . Satsningar för attfå ner rökvanor i befolkningen är ett slåendeexempel på att man inom relativt kort tid kanfå effekter – och att miljöhälsoenkäter är ettbra verktyg för att följa ett förändringsarbete.Nästa enkät om barns hälsa och miljö i norraSverige beräknas genomföras 2027.
|
|
| 2. |
- Kriit, Hedi Katre, et al.
(författare)
-
Using Distributed Lag Non-Linear Models to Estimate Exposure Lag-Response Associations between Long-Term Air Pollution Exposure and Incidence of Cardiovascular Disease
- 2022
-
Ingår i: International Journal of Environmental Research and Public Health. - : MDPI AG. - 1661-7827 .- 1660-4601. ; 19:5
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Long-term air pollution exposure increases the risk for cardiovascular disease, but little is known about the temporal relationships between exposure and health outcomes. This study aims to estimate the exposure-lag response between air pollution exposure and risk for ischemic heart disease (IHD) and stroke incidence by applying distributed lag non-linear models (DLNMs). Annual mean concentrations of particles with aerodynamic diameter less than 2.5 µm (PM2.5 ) and black carbon (BC) were estimated for participants in five Swedish cohorts using dispersion models. Simultaneous estimates of exposure lags 1–10 years using DLNMs were compared with separate year specific (single lag) estimates and estimates for lag 1–5-and 6–10-years using moving average exposure. The DLNM estimated no exposure lag-response between PM2.5 total, BC, and IHD. However, for PM2.5 from local sources, a 20% risk increase per 1 µg/m3 for 1-year lag was estimated. A risk increase for stroke was suggested in relation to lags 2–4-year PM2.5 and BC, and also lags 8–9-years BC. No associations were shown in single lag models. Increased risk estimates for stroke in relation to lag 1–5-and 6–10-years BC moving averages were observed. Estimates generally supported a greater contribution to increased risk from exposure windows closer in time to incident IHD and incident stroke. © 2022 by the authors. Licensee MDPI, Basel, Switzerland.
|
|
| 3. |
- Nilsson Sommar, Johan, et al.
(författare)
-
Long-term exposure to particulate air pollution and black carbon in relation to natural and cause-specific mortality: a multicohort study in Sweden
- 2021
-
Ingår i: Bmj Open. - : BMJ. - 2044-6055. ; 11:9
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objectives To estimate concentration-response relationships for particulate matter (PM) and black carbon (BC) in relation to mortality in cohorts from three Swedish cities with comparatively low pollutant levels. Setting Cohorts from Gothenburg, Stockholm and Umea, Sweden. Design High-resolution dispersion models were used to estimate annual mean concentrations of PM with aerodynamic diameter <= 10 mu m (PM10) and <= 2.5 mu m (PM2.5), and BC, at individual addresses during each year of follow-up, 1990-2011. Moving averages were calculated for the time windows 1-5 years (lag1-5) and 6-10 years (lag6-10) preceding the outcome. Cause-specific mortality data were obtained from the national cause of death registry. Cohort-specific HRs were estimated using Cox regression models and then meta-analysed including a random effect of cohort. Participants During the study period, 7 340 cases of natural mortality, 2 755 cases of cardiovascular disease (CVD) mortality and 817 cases of respiratory and lung cancer mortality were observed among in total 68 679 individuals and 689 813 person-years of follow-up. Results Both PM10 (range: 6.3-41.9 mu g/m(3)) and BC (range: 0.2-6.8 mu g/m(3)) were associated with natural mortality showing 17% (95% CI 6% to 31%) and 9% (95% CI 0% to 18%) increased risks per 10 mu g/m(3) and 1 mu g/m(3) of lag1-5 exposure, respectively. For PM2.5 (range: 4.0-22.4 mu g/m(3)), the estimated increase was 13% per 5 mu g/m(3), but less precise (95% CI -9% to 40%). Estimates for CVD mortality appeared higher for both PM10 and PM2.5. No association was observed with respiratory mortality. Conclusion The results support an effect of long-term air pollution on natural mortality and mortality in CVD with high relative risks also at low exposure levels. These findings are relevant for future decisions concerning air quality policies.
|
|
| 4. |
- Stockfelt, Leo, 1981, et al.
(författare)
-
Long-Term Exposure to Particulate Air Pollution, Black Carbon, and Their Source Components in Relation to Ischemic Heart Disease and Stroke
- 2019
-
Ingår i: Journal of Environmental Health Perspectives. - Durham : National Institute of Environmental Health Sciences. - 0091-6765 .- 1552-9924. ; 127:10
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: Long-term exposure to particulate matter (PM) in ambient air has been associated with cardiovascular mortality, but few studies have considered incident disease in relation to PM from different sources.OBJECTIVES: We aimed to study associations between long-term exposure to different types of PM and sources, and incident ischemic heart disease (IHD) and stroke in three Swedish cities.METHODS: ), and black carbon (BC) from road wear, traffic exhaust, residential heating, and other sources in Gothenburg, Stockholm, and Umeå. Registry data for participants from four cohorts were used to obtain incidence of IHD and stroke for first hospitalization or death. We constructed time windows of exposure for same-year, 1- to 5-y, and 6- to 10-y averages preceding incidence from annual averages at residential addresses. Risk estimates were based on random effects meta-analyses of cohort-specific Cox proportional hazard models.RESULTS: exposure from residential heating.DISCUSSION: Few consistent associations were observed between different particulate components and IHD or stroke. However, long-term residential exposure to locally emitted BC from traffic exhaust was associated with stroke incidence. The comparatively low exposure levels may have contributed to the paucity of associations.
|
|
