| 1. |
- Dahlström, Anna, et al.
(author)
-
Remnant habitats for grassland species in an abandoned Swedish agricultural landscape
- 2010
-
In: Applied Vegetation Science. - 1402-2001 .- 1654-109X. ; 13:3, s. 305-314
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Questions: Which factors influence the persistence of vascular grassland plants in long-abandoned (at least 50 yr) arable fields and meadows? What might be the implications of current levels of species richness on abandoned arable fields and meadows for future restoration? Location: Forested highlands of Kilsbergen, south central Sweden. Methods: The abundance of all vascular plant species was investigated in three habitat types: former arable fields, hay meadows and outlands (pastures) at 27 farms, abandoned for either approximately 50 yr or 90 yr. Time since abandonment, tree cover, soil depth, degree of soil podsol development, size of the infield area and two measures of connectivity were used as predictors for species richness and species composition. Results: Former outland had denser tree cover, fewer species and fewer grassland species than former arable fields and hay meadows, irrespective of time since abandonment. Former hay meadows and arable fields with a longer time since abandonment were less rich in species, more wooded and had greater podsolization than meadows and fields abandoned at a later stage. Species richness was higher in hay meadows and arable fields at farms with larger infield area and deeper soils compared with farms with smaller infield area and shallower soils. The greatest richness of species and most open habitat were former arable fields at larger farms abandoned 50 yr before the study. Former arable fields had the highest number of grassland species. Conclusion: After 50 yr of abandonment, former arable fields were the most important remnant habitats for grassland species and may be a more promising target for restoration than formerly managed grasslands.
|
|
| 2. |
- Axelsson Linkowski, Weronika, et al.
(author)
-
Shifting Strategies between Generations in Sami Reindeer Husbandry : the Challenges of Maintaining Traditions while Adapting to a Changing Context
- 2020
-
In: Human Ecology. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0300-7839 .- 1572-9915. ; 48, s. 481-490
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Many traditional pastoralist systems are greatly impacted by cumulative encroachments of other land users and by climate change. Understanding land degradation and the adaptive capacity of people who are dependent on the rangelands is an urgent priority for many areas in the world. In this research we explore how changing environmental conditions affect herding strategies on winter pastures and the role of indigenous and local traditional knowledge (ILK) in Sami reindeer husbandry. Our results indicate that traditional Sami reindeer herding strategies are still practiced, but that rapidly changing environmental circumstances are forcing herders into uncharted territories where these traditional strategies and the transmission of knowledge between generations may be of limited use. For example, rotational grazing is no longer possible as all pastures are being used, and changes in climate result in unpredictable weather patterns unknown to earlier generations.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Lennartsson, Tommy, et al.
(author)
-
Skötselplanering i skogsbetesmarker : vägledning
- 2021
-
Book (other academic/artistic)abstract
- För endast ett sekel sedan täckte skogsbetesmarker och andra naturbeten mycket stora arealer och utgjorde en grundförutsättning för landets försörjning och livsmedelsproduktion. Formade av århundraden av bete och lokalt mångbruk fanns en bred palett av skogsbetesmarker. Idag är det svårt att föreställa sig hur ett visst skogsbete kan ha sett ut och nyttjats, men det är ändå det vi behöver veta så mycket som möjligt om, för att förstå vad som har gett upphov till de natur- och kulturmiljövärden som finns kvar idag.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Ebenhard, Torbjörn, et al.
(author)
-
Lågskogsbruk – biobränsleproduktion i samklang med miljömål
- 2013
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Lågskogsbruk går ut på att återkommande hugga lövträd som slår skott från en gemensam stubb-bas eller sockel. Lågskogens två huvudtyper, skottskogar och hamlingsskogar, kan ses som halvnaturliga biotoper med lång historia och egna utvecklade organismsamhällen, däribland många naturvårdsintressanta arter, som ursprungligen levde i naturliga biotoper som inte längre existerar. Lågskogen erbjuder gamla strukturer och substrat utan att miljön blir kontinuerligt skuggig som i högskog. Det är både möjligt och önskvärt att bedriva ett modernt lågskogsbruk för biomassaproduktion, i synnerhet på marker som idag inte används för skogsbruk eller jordbruksproduktion. Vi bedömer att det finns totalt ca en halv miljon hektar av skyddade områden, restmarker i jordbrukslandskapet, ängs- och hagmarker, väg- och järnvägsområden, kraftledningsgator, samt tätortsnära parker och friluftsområden där lågskogsbruk skulle vara lämpligt. Med en produktion av 2-5 ton biomassa per hektar och år skulle detta kunna ge 10-24 MWh energi per hektar och år, sammanlagt för landet 5-12 TWh per år. Jämfört med de bästa biomassagrödorna (Salix, Miscanthus) har lågskogen inte samma potential som bränsleproducent, men den står sig väl mot raps. Lågskogen är dock mer effektiv än vanliga biomassagrödor med avseende på utsläpp av växthusgaser per producerad energienhet, snabbheten i återinlagring av kol, och gynnandet av biologisk mångfald.
|
|
| 9. |
- Westin, Anna
(author)
-
Historiska kartor – en kort översikt
- 2010
-
In: Nycklar till kunskap: Om människans bruk av naturen. - 9789185205936 ; :34, s. 225-232
-
Book chapter (pop. science, debate, etc.)
|
|
| 10. |
|
|
