| 1. |
- Askander, Mikael, et al.
(författare)
-
Diktaren i medieåldern: Om relationen mellan film och lyrik i Bruno K. Öijers verk
- 2005
-
Ingår i: Linköping Electronic Conference Proceedings. - 1650-3740 .- 1650-3686. ; , s. 1-9
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- ag arbetar för närvarande på ett projekt om relationer mellan film och lyrik. Detta är ett tämligen outforskat område, inte minst vad gäller fenomenet ”den filmatiserade diktsamlingen”. vanligtvis diskuteras och undersöks prosaberättelsens relation till filmmediet, och mer sällan lyrikens dito. I mitt paper kommer jag att behandla två aspekter: poesi på/i film, samt filmanknytningar i lyrik. Mitt exempel begränsas för detta föredrag till Bruno K. Öijer: dels hans film Från en demons båge, dels nedslag i några av hans lyriska texter. Jag för en estetisk diskussion om hur samspelet mellan medierna fungerar, samt en diskussion om vad detta samspel är ett resultat av, med tanke på mediesamhället som kontext. Teoretiskt förankras mina resonemang i dels intermedialitetsforskning, dels bourdieuskt präglad kultursociologi.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Bergman, Kerstin, et al.
(författare)
-
Mänsklig kloning och individualitet: Fiktion och vetenskap
- 2005
-
Ingår i: Kulturstudier i Sverige. Nationell forskarkonferens. - 1650-3740 .- 1650-3686. ; , s. 1-10
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Om mänsklig kloning och individualitet i samtida fiktion (film och prosa) och vetenskap, samt reflektioner kring samspelet mellan fiktion och vetenskap idag.
|
|
| 5. |
- Cabak Rédei, Anna, et al.
(författare)
-
Mme de Staël’s självbiografisk reseskildring från Tyskland: En ‘jagets’ genre?
- 2005
-
Ingår i: Kulturstudier i Sverige. Nationell forskarkonferens.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Kultursemiotiken per se analyserar mötet mellan kulturer. Begrepp som ego-kultur, extrakultur och icke-kultur är centrala i undersökningar som syftar till att blottlägga den självbild en kultur gör av sig själv i mötet med en annan. Dessa begrepp har paralleller på individnivå med de personliga pronomina i språket. I den uppsats jag ämnar presentera kommer jag därför att koncentrera mig på en diskussion inom ramen för kultursemiotiken om ”jagets” tillblivelse, genom ett intersektionellt prisma bestående av främst religion, nationalitet och kön, i relation till en pilotstudie av Mme de Staëls självbiografiska reseskildring från Tyskland, där hon vistades ett par månader mellan 1803 och 1804. Frågor som berörs är: Skiftar Mme de Staëls självförståelse som kvinna, protestant och intellektuell i de olika sammanträffanden hon gör i Tyskland? Hur uppfattar hon sin egen komplicerade nationella tillhörighet i dessa möten? Mme de Staëls komplexa bakgrund gör hennes självbiografiska reseskildring särskilt intressant för en kultursemiotisk analys, som syftar till att förklara hennes mångskiftande självrepresentation.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Egeland, Helene, 1973-
(författare)
-
Det ekte, det gode og det coole : Södra teatern og den dialogiske formasjonen av mangfoldsdiskursen
- 2007
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The thesis analyses the continuously changing discourse of cultural diversity. The focus of this study is the ways in which this discourse is shaped within contemporary Swedish cultural politics in general, and how it unfolds and further changes through the specific activities performed by a cultural institution in Stockholm – Södra teatern.Where as the cultural diversity inspired cultural politics seems to be caught in the tension between defending the autonomous position of culture in society and arguing for the supposed positive integrative consequences of such a perspective the Södra teatern mirrors a similar complexity in their ways of performing cultural diversity. This complexity is expressed through the three aspects of cultural diversity the thesis analyses – the real, the good and the cool cultural diversity. Each of the three aspects expresses a search for authenticity as well as a resistance towards the very same notion; a belief in the enlightenment of knowledge at the same time as the content of the very same knowledge is questioned; and finally that ethnic differences some times is enforced through utterances that stresses tradition where as the supposed hybrid forms in other situations is celebrated.The three aspects of cultural diversity analysed here all express how cultural diversity works as a hyper complex concept within cultural policy where no single possible meaning erases other potential meanings. On the contrary: different and even contradictory meanings of the concept exist side by side. Thus the thesis argues that the discourse of cultural diversity expresses a hyper complex problem.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
