| 1. |
- Frisk, Sylva, 1964
(författare)
-
Gendered dimensions of Islamization: the Case of IMAN
- 2015
-
Ingår i: Women and the Politics of Representations in Southeast Asia: Engendering discourse in Singapore and Malaysia. Redaktörer: Adeline Koh och Yu-Mei Balasingamchow. - London : Routledge. - 9781138786479 ; , s. 139-154
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 2. |
- Frisk, Sylva, 1964, et al.
(författare)
-
Lokala och globala mediala berättelser om sexuella övergrepp i det offentliga rummet
- 2017
-
Ingår i: The Swedish Anthropological Association Conference (SANT): 6-8 April, Stockholm.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På nyårsnatten 2016 anmäldes över 500 sexuella övergrepp på kvinnor till polisen i Köln. Under de första dagarna på det nya året spreds nyheten som en löpeld i svenska media såväl som internationella. I rapporteringen av händelsen beskrevs övergreppen vara organiserade av grupper av män med ursprung i Mellanöstern och Nordafrika eller med ”oklar identitet”. Kopplingar till den ökade migrationen under 2015 gjordes. Ytterligare rapporteringar om övergrepp under nyårsnatten i andra tyska städer under dagarna som följde spädde på föreställningen att övergreppen varit organiserade och att det var ett nytt fenomen som hade med flyktingströmmen till Tyskland att göra. Lite senare under 2016 skrevs det också i svenska media om organiserade sexuella övergrepp mot unga kvinnor under festivaler med hänvisning till händelserna i Tyskland som ett slags gemensamt fenomen där ”patriarkalisk ’annan’ kultur” framställdes ut som drivkraften för övergreppen. Händelserna på svenska festivaler relaterades även till de övergrepp som hamnade på löpsedlar i samband med protesterna på Tahrirtorget i Kairo under våren 2013. En diskussion där kultur ställs mot struktur är ingenting som är nytt, varken i samhällsdebatt eller i antropologiska frågeställningar och analys. Debatten som utlöstes av anmälda sexuella övergrepp nyårsnatten 2016 påminner t.ex. på många sätt om slöjdebatten där kvinnors påkläddhet ställdes i fokus. Här kopplade rasifierade, nationaliserade föreställningar om kön och jämlikhet ett kulturellt och religiöst uttryck, i form av ett stycke tyg, till ett identitetsskapande i termer av ”oss” och ”de andra”. I det här projektet undersöker vi den svenska mediala rapporteringen och debatten om sexuella övergrepp på kvinnor i offentliga rum. Vilka meningsbärande symboler, bilder och begrepp används, formar och förhandlar förståelsen av dessa övergrepp och hur ser relationen ut mellan den lokala debatten och global rapportering?
|
|
| 3. |
- Frisk, Sylva, 1964, et al.
(författare)
-
Sweden's Burka Ban: Policy Proposals, Problematisations, and the Production of Swedishness
- 2019
-
Ingår i: NORA - Nordic Journal of Feminist and Gender Research. - : Informa UK Limited. - 0803-8740 .- 1502-394X. ; 27:4, s. 271-284
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Between February 2002 and November 2018, Swedish politicians from the Centre, Christian Democrat, Moderate, Liberal and Sweden Democrat parties proposed policies to ban clothing variously referred to as the “burka,” “full-covering veil,” “face veil” and “niqab” (Arabic for face veil) at least 38 times, six at the national level and thirty-two at the municipal. Research suggests that circa 100 women in Sweden wear a “burka”; clearly these policy proposals have little to do with the burka’s prevalence. What, then, do these policy proposals attempt to govern? In this text we adopt feminist political scientist Carol Bacchi’s “what is the problem represented to be?” approach to analyse Swedish bills to regulate the burka. These policy proposals, we contend, have more to do with conceptualizing Swedishness than addressing an existing “problem” of women who wear burka.
|
|
| 4. |
- Frisk, Sylva, 1964, et al.
(författare)
-
Älskade föreläsning: En dominerande undervisningstradition i utveckling?
- 2016
-
Ingår i: NU2016, 15-17 juni 2016, Malmö, Sverige.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Nr 4.4.2 ÄLSKADE FÖRELÄSNING. EN DOMINERANDE UNDERVISNINGSTRADITION I UTVECKLING? Sylva Frisk, Ninni Carlsson Projektet som presenteras är en pågående kvalitativ studie av föreställningar om kunskap, lärande och undervisning som genomsyrar föreläsningen som didaktisk form inom det samhällsvetenskapliga utbildningsområdet, och syftar till att belysa svårigheter och möjligheter för högskolepedagogisk utveckling. Bakgrunden till projektet är att föreläsning som undervisande lärarmonolog i allt högre grad ifrågasatts till förmån för undervisning som stimulerar till studenters deltagande aktivitet och interaktion. Ett sådant ifrågasättande har funnits länge men på senare år drivits av högskolepedagogisk forskning och konstruktivistisk teori som menar att lärande är en subjektivt meningsskapande process i sociala och praktiska sammanhang där vi aktivt omkonstruerar våra förståelser och färdigheter. Tillsammans med allt växande och heterogena studentgrupper i ett förändrat universitet har det påkallat ett behov av att möta studenters lärandestrategier genom ett studentcentrerat förhållningsätt i undervisning och blandade läraktiviteter. Samtidigt har föreläsningen en fortsatt stark och självklar ställning i de undervisningstraditioner som dominerar samhällsvetenskaperna. Den är också en av de vanligaste formerna för undervisning som universitetsstudenter möter. Hur kan vi förstå disciplinernas och lärares förkärlek för en didaktisk form som inte självklart tränar studenter i centrala samhällsvetenskapliga färdigheter såsom problematisering, analys och kritisk g ranskning av sociala fenomen och frågor? Projektet ställer frågor kring hur föreläsningsformen relaterar till nutida pedagogiska perspektiv och villkor. Vilken implicit och explicit mening tillskriver lärare i olika samhällsvetenskapliga ämnen denna dominerande undervisningsform när de utvecklar kurser? Hur konstruerar de sin förståelse av kunskap, lärande och undervisning i arbetet med utformning av, och argumentation för - och emot sina val? Det empiriska materialet utgörs av examinationsarbeten 2012 - 2015 i en behörighetsgivande kurs i högskolepedagogik, HPE102. Den ges i områdesspecifika varianter vid Göteborgs universitet och utbildar anställda i kursutveckling. Den samhällsvetenskapliga varianten är starkt influerad av nutida perspektiv på lärande. Deltagarna arbetar därför själva aktivt med att utveckla sina kompetenser i att problematisera, analysera, planera, kritisk granska och kommunicera överväganden kring utveckling av kursplaner, undervisning och examination. De utvecklar samtidigt en generell kompetens att förhålla sig friare, mera kreativt och ändamålsenligt till sitt eget lärar- och kursansvarsuppdrag. Föreläsningsformen har däremot visat vara särskilt svår att problematisera och utveckla. Trots att kursstruktur och innehåll i HPE102 exemplifierar hur kollaborativa arbetsformer kan användas i olika stora undervisningssalar, skriver deltagarna själva implicit och explicit in sig i ett lärarcentrerat förhållningssätt när de planerar föreläsningar, där läraren i en roll som auktoritet och expert förväntas överföra kunskap i form av information till studenter. Hur går detta att förstå? Universitetslärares pedagogiska val ser ut att, på ett mera komplext sätt, vara formade av diskursiva praktiker, professionella positioner och implicit förståelse av kunskap och lärande. I föredraget presenteras preliminära resultat.
|
|
| 5. |
- Sandoff, Mette, 1968, et al.
(författare)
-
Reflecting on and Articulating Teaching Experiences: Academics Learning to Teach in Practice
- 2018
-
Ingår i: International Journal of Higher Education. - 1927-6044 .- 1927-6052. ; 7:6, s. 139-149
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Higher education teaching demands theoretical and practical knowledge. It goes without saying, a strong knowledge of one’s subject is essential. But while teaching principles are generally gleaned from short courses, it is one’s own teaching that offer the main ground for gaining practical teaching knowledge. To examine this claim we have conducted an interview-study in which Swedish business administration academics have described where they learned something about their teaching. An interpretative analysis led to six different lessons learned, ranging from the personal, through the pedagogical, to the interpersonal. We claim there are three necessary opportunities to turn the experience into an occasion for learning: reflection over experience, the opportunity to articulate one’s experience, and a forum for sharing; particularly experiences connected with risk-taking. We conclude that academics need opportunities to reflect on and articulate their learning experiences related to the practices of teaching, and to share and discuss them with colleagues.
|
|
