| 1. |
|
|
| 2. |
- Berg, Lotta, et al.
(author)
-
Digital tillsynsteknik i djurhållning utomhus
- 2020
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I enlighet med Jordbruksverkets förfrågan behandlar denna rapport tre områden för digital teknik vid övervakning och kontroll av djur som vistas utomhus på stora ytor: (1) kamerateknologi, t.ex. användning av drönare, (2) positioneringsteknologi som GPS och (3) teknologi för att styra djurens rörelser, som drivning med drönare och användning av s.k. virtuella stängsel. De tre teknikområdena överlappar delvis varandra. Digital tillsyn av utegående djur är beroende av att sensorer mäter det man tror att de mäter med tillräcklig noggrannhet och att data kan överföras och bearbetas till information som lagras och analyseras på ett säkert och korrekt sätt. Sådana teknologier benämns med samlingsnamnet ’Precision Livestock Farming’ (PLF). Användningen av informationen är avgörande för teknikens användbarhet i tillsyns- och djurskyddsarbete. Tillämpningarna är till viss del reglerade av gällande lagstiftning, exempelvis genom krav på tillsyn, begränsad användning av elektricitet för att styra djurs beteende, användning av obemannade luftfarkoster, d.v.s. drönare, samt åtgärder för att förhindra att utrustning skadar djuren eller påverkar deras hälsa och beteende. Inom PLF används en rad olika sensorer som direkt eller indirekt kan mäta djurens miljö och djurens beteende och fysiologiska tillstånd. Den teknologiska utvecklingen har främst varit inriktad på mjölkkor, fjäderfän och grisar och endast i liten utsträckning berört häst, får och get. För djur på bete är överföringen av data från en enhet på eller vid djuret till en mottagare särskilt problematisk p.g.a. stora avstånd, men det sker en snabb teknisk utveckling mot effektivare överföring. PLF-teknologin innebär i de flesta fall att djuren övervakas kontinuerligt och att avvikelser i t.ex. deras hälsotillstånd och välfärd i princip kan upptäckas i realtid, vilket ska ställas mot nuvarande lagkrav på tillsyn minst en eller två gånger dagligen. Sensorer kan ge information om ett stort antal fysiologiska tillstånd och beteenden. En av de vanligaste teknikerna är sensorer för aktivitet. Indirekt kan de också ge information om idissling, liggtid, stegantal och ättid och utlösa larm om exempelvis brunst, hälsoproblem, hälta och kalvning. Sensorer kan även placeras i förmagen hos idisslare (s.k. våmbolus) där de mäter våm-pH och kan larma om störningar i magfunktionen, eller utformas som termometrar som kan larma om hälsostörningar, kalvning och vattenintag eller mikrofoner som kan mäta idissling och larma om brunst, kalvning och onormalt idisslingsmönster. Med kamerateknik kan man mäta aktivitet, kroppsform och hudtemperatur, vilket kan ge information om ketosstatus, hull, hälta och juverhälsa. Kameror monterade på drönare kan användas för att lokalisera och räkna djur, bestämma deras position, habitatval och till viss del deras beteende, särskilt när djuren rör sig över stora arealer. Det finns flera elektroniska positioneringsteknologier varav passiv ’Radio Frequency Identification RFID’ är den vanligaste. Räckvidden är kort med denna teknik men den kan vara användbar om man t.ex. vill mäta hur ofta djuren besöker en vattenpost. Andra teknologier kan med hjälp av antenner följa djurens positioner i realtid. GPS-enheter monterade i halsband kan regelbundet registrera djurens geografiska position. Användningen av GPS har blivit relativt vanlig i renskötseln vilket tycks ha lett till en förbättrad arbetssituation för renskötarna. Positionering med GPS ger inte alltid exakta uppgifter men tekniken har visat sig användbar för studier av habitatval, sociala interaktioner och gruppdynamik. Med positionerna från GPS har man också kunnat styra djur till områden med bättre betestillgång. Med en tillräckligt frekvent bestämning av position med hjälp av GPS (ca en gång per minut) är det möjligt att bestämma betestiden för nötkreatur på ett tillförlitligt sätt. En användning av drönare i djurskötsel och djurtillsyn kan vara att med hjälp av kamera lokalisera djuren över stora ytor. Denna användning begränsas dock av nuvarande bestämmelser om att föraren måste ha ögontakt med drönaren. I renskötseln har drönare börjat användas för att förflytta djur men denna tillämpning är ännu inte juridiskt reglerad. Virtuella stängsel är strukturer som bestäms med kartkoordinater eller elektronisk sändare på marken. Stängslen fungerar som inhägnader, hinder eller gränser. Djuren mottar signaler (vanligen ljud) och stimuli (vanligen elstötar från ett halsband) som gör det möjligt för dem att lära sig var stängslet finns. I vetenskapliga studier har man med varierande framgång lyckats lära djuren att associera ljudsignaler och elstötar med en gräns som inte får passeras. Förmågan att lära sig skiljer mellan olika djurslag, liksom mellan individer. Det finns fortfarande många obesvarade frågeställningar om hur djur kan anpassa sig till virtuella stängselsystemet, liksom hur de påverkas, både under inlärningsfas och bruksfas.
|
|
| 3. |
- Hansson, Lena, et al.
(author)
-
Images of scientists in textbooks aimed at students in need of supplemental support : an analysis of adjustments
- 2020
-
In: Nature of science for social justice. - Cham : Springer. ; , s. 225-243
-
Book chapter (pop. science, debate, etc.)abstract
- The inclusion of Nature of Science (NOS) perspectives in science teaching (including broad and nuanced images of scientists) has been suggested as a way to emphasize citizen and social justice perspectives, and is therefore important for all students. However, so far there has been little research on how, and to what extent, NOS is communicated to students who are experiencing difficulties in the science classroom. This study focuses on how the images of scientists in science textbooks (school years 7–9) are altered in adjusted textbooks aimed at students in need of supplemental support. The adjustments between general textbooks and the adjusted books are analyzed and discussed in relation to a Social Justice perspective on science education. The results show that a number of different adjustments are made between general and adjusted versions of the books: (a) Remove an entire section, (b) Remove scientist from section, (c) Remove information about scientist (e.g., characteristics and/or activities), (d) Addscientist to section, and (e) Add or emphasize information about scientist (e.g., characteristics and/or activities). In different ways, these adjustments influence the images of scientists communicated to students in need of supplemental support. The consequences of these adjustments are discussed from a social justice perspective.
|
|
| 4. |
- Ahmed, Haseeb, et al.
(author)
-
Assessing Animal Welfare and Farm Profitability in Cow-Calf Operations with Stochastic Partial Budgeting
- 2021
-
In: Animals. - : MDPI AG. - 2076-2615. ; 11
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Simple SummaryThe increased consumer demand for high levels of farm animal welfare (FAW) have prompted debates about the costs of achieving higher FAW. Yet, little is known about the economic consequences of improvements in FAW, especially in cow-calf operations. This study contributes to the literature by investigating the relationship between farm profitability and improved FAW measure in terms of increased space allowance in Swedish cow-calf operations. We found that a 0.5 m(2) increase in space allowance per calf (achieved by a corresponding reduction of herd size) was associated with a 6.9 to 18.7% reduction in farm-level contribution margins in the short term. Our results suggest that FAW improvements can be costly for farms and these costs should be considered while taking policy decisions regarding improvements in FAW standards.The societal demand for good farm animal welfare (FAW) has increased over time. Yet, very little is known about the economic consequences of improvements in FAW in cow-calf operations. This study investigates on-farm economic consequences of improved FAW measures in cow-calf operations. It uses a stochastic partial budgeting approach to examine the relationship between contribution margins and improvements in FAW in terms of increased space allowance for a typical Swedish cow-calf operation, as compared to current practices. In the current practice, a cow should be given at least 5 m(2) and the calf 2.2 m(2). We found that a 0.5 m(2) increase in space allowance per calf (achieved by a corresponding reduction of herd size) was associated with a 6.9 to 18.7% reduction in contribution margins in the short term. Our analysis does not include possible indirect gains like decrease in disease incidence and enhanced non-use or 'soft' values associated with increased FAW. However, our analysis indicates that high FAW standards can be costly and careful cost-benefit analysis should be a part of decision-making processes regarding FAW standards. Our results also suggest a need for government support payments and/or the development of market mechanisms to stimulate farmers to continue producing livestock-based foods with high FAW.
|
|
| 5. |
- Ahmed, Haseeb, et al.
(author)
-
Assessing economic consequences of improved animal welfare in Swedish cattle fattening operations using a stochastic partial budgeting approach
- 2020
-
In: Livestock Science. - : Elsevier BV. - 1871-1413 .- 1878-0490. ; 232
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- There is an increased concern among many stakeholders in society that livestock production systems provide a low-quality life to the animals and therefore advocate improved farm animal welfare (FAW). On the other hand, producers are concerned that stricter welfare regulations would decrease their profits and hence their competitiveness. Given the relevance of the debate surrounding FAW especially in Sweden, and the lack of studies related to the beef sector, this study examined the impact of changes in FAW practices on economic performance of Swedish beef fattening operations. We modelled a herd of 50 cattle of either beef or dairy breed reared for meat production to examine the impact of increased space allowance, including a corresponding decrease in herd size, and increased forage-to-concentrate (FC) ratio. We found that a 1-m(2)/animal increase in space allowance was associated with a decrease of 18.9 and 10.8% in short-run, per animal profits in beef and dairy breeds, respectively. Sensitivity analysis suggested that an increase in weight gain and short-run loss in herd size due to increased space allowance were the most important factors. We estimated that an increase in the FC ratio from 40:60 to 65:35 was associated with a reduction in per animal profits of about 21 to 34% in beef breeds and 17 to 53% in dairy breeds, respectively. Sensitivity analysis indicated that reduced growth due to increased FC ratio was the most important factor. Our results suggest that an increase in space allowance or FC ratio in Swedish beef fattening operations may reduce farm profitability. They also imply that consequences of any policy instrument should be carefully examined to reach the goal of improved FAW along with improved profitability and sustainability for the farmer.
|
|
| 6. |
- Ahmed, Haseeb, et al.
(author)
-
Costs and benefits of good animal welfare - for animals, farmers and society
- 2022
-
Other publication (other academic/artistic)abstract
- Society’s demand for good animal welfare has led to discussions about the costs of achieving and maintaining one. This is relevant to Swedish animalbased food production, because producers in Sweden in many respects have stricter requirements than farmers in other countries. They therefore face competition from imported foods produced under less strict animal welfare regulations. At the same time, good animal welfare can have a value in itself and can provide benefits for animals, farmers and society.
|
|
| 7. |
- Ahmed, Haseeb, et al.
(author)
-
Kostnader och vinster med gott djurskydd : för djur, lantbrukare och samhälle
- 2022
-
Other publication (pop. science, debate, etc.)abstract
- Samhällets krav på god djurvälfärd har lett till diskussioner om kostnaderna för att uppnå och upprätthålla en sådan. Detta är relevant för svensk djurbaserad livsmedelsproduktion, eftersom producenter i Sverige i många avseenden har hårdare krav än i andra länder. De möter därför konkurrens från importerade livsmedel som producerats med mindre strikta djurskyddsbestämmelser. Samtidigt kan gott djurskydd ha ett värde i sig och ge fördelar för djur, lantbrukare och samhälle.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Albihn, Ann, et al.
(author)
-
Klimatanpassning av svensk animalieproduktion - säkrare tillgång på livsmedel under en kris
- 2021
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Sveriges självförsörjningsgrad av animaliska livsmedel är låg och tillgången till kritiska insatsmedel såsom foder, mediciner, konstgödsel, reservdelar och drivmedel är starkt importberoende. Vi blir gång på gång påminda om sårbarheten i försörjning av människans mest basala behov, det vill säga mat. Vid en kris, såsom långvarig torka, översvämning, skogsbrand och storm, kan bristen på insatsmedel och problem med eldistribution och transporter försvåra eller omöjliggöra fortsatt animalieproduktion. För att identifiera risker och hantera kriser kring livsmedelsförsörjning krävs nytt tänkande och ny beredskap utifrån en bred kompetensbas. Syftet med vår rapport är att föreslå anpassningsåtgärder och vägar framåt för att nå en högre säkerhet i produktionen av animaliska livsmedel under en kris. Sårbarheter för produktionen har påvisats för primärproducenter (djurhållare) och i mellanledet (slakteri och mejeri). Detta har vi gjort genom studier av såväl vetenskaplig som annan litteratur och av tillgängliga data, genom diskussioner inom arbetsgruppen, med andra parter och med djurhållare. Flertalet aktörer är medvetna om sårbarheterna i produktionen men producenterna saknar många gånger förutsättningar för att vidmakthålla produktionen vid en kris. Gårdens sårbarhet handlar till stor del om foder och vatten, både kvantitet och kvalitet. Möjligheten att lagra foder är avgörande för förmågan att hantera kriser som påverkar odling, inköp och transport av foder. Lagringsmöjligheten kan vara mycket begränsad och driften kan vara helt beroende av täta leveranser med stora, tunga lastbilar. Tillgång till bränsle är avgörande för foderodling, uppvärmning, torkning av foderråvaror och transporterna till och från gården, och tillgång till el är avgörande för driften av till exempel mjölkningsanläggning, ventilation, utfodrings- och utgödslingssystem samt för att förse djuren med vatten. En otillräcklig eller krånglande ventilation kan orsaka värmestress hos djuren vilket kan bli förödande i vissa produktionsformer. En storskalig, specialiserad produktion dominerar livsmedelsförsörjningen idag och att få denna produktion mindre sårbar borde därför vara centralt i anpassningsarbetet. Storskalig gris- och fjäderfäproduktion kräver vanligen frekventa in- och uttransporter och en hög och jämn energitillgång. Gräsätande djur på bete kan klara sig bättre, men idag begränsas ofta betesgång till exempel för mjölkkor genom ”deltidsbete”, då maximal produktion lättare nås om djuren också stödutfodras. Det finns inte alltid tillgänglig mark för att vid en kris kunna utöka andelen bete i foderstaten. Vattenbruk för odling av fisk och vattenlevande djur är liksom övrig animalieproduktion beroende av insatsvaror och fungerande infrastruktur. Slakterier och mejerier är få och geografiskt ojämnt fördelade och de kan sällan täcka upp för varandra om problem uppstår på en anläggning. Om leverans från gården inte kan ske som planerat kan snabbt stora problem uppstå. Mjölken får kasseras och kycklingar avlivas av djurskyddsskäl då de växer snabbt och det blir alltför trångt i stallarna. Småskaliga slakterier och mejerier kan ha bättre förutsättningar för fortsatt produktion under en kris, men bidrar i mycket liten omfattning till livsmedelsförsörjningen. Smittspridning av allvarlig sjukdom kan förutom att vara en primär orsak till en kris även följa av en kris av annan anledning. Det kan under en kris vara svårt att upprätthålla hygien- och skötselrutiner, och möjlighet till diagnostik, hantering och bekämpning av en sjukdom kan försvåras. Situationen för såväl primärproducenter som efterföljande led är ofta ekonomiskt pressad. Lagerhållning av insatsmedel är låg liksom möjligheten till alternativ försörjning med till exempel vatten och el. Olika delar av landet är olika sårbara, exempelvis kan Gotland och Norrbotten vara extra utsatta vid störningar i infrastrukturen. Sårbarheten vid transportstörningar är sannolikt också mycket stor för Sveriges storstadsregioner på grund av låg livsmedelsproduktion i närområdet. Foderbristen som följde efter torkan år 2018 gjorde att många rekryteringsdjur slaktades ut. De kalvar som dessa djur skulle ha fött och som skulle ha varit slaktmogna i början av 2021 saknas därför, vilket lett till brist på nötkött (Figur 1, s7). Parallella händelser, som pandemin i detta exempel, kan också ge en s.k. tandemeffekt och förstärka en kris. Det är dock okänt hur mycket pandemin egentligen har påverkat tillgången på kött 2021. Anpassningsåtgärder måste ske i synergi med annan eftersträvad samhällsutveckling och i enlighet med FN:s globala hållbarhetsmål. En utveckling mot en mer hållbar och mindre sårbar produktion, såsom ett minskat beroende av fossila bränslen och vissa insatsvaror, bör ge en sådan utveckling i rätt riktning för samhället. Generellt behövs bättre lönsamhet och ekonomiska drivkrafter både hos primärproducenter och i mellanledet såsom slakteri och mejeri, för att ge utrymme för och motivera investeringar som främjar minskad sårbarhet. En önskvärd anpassning, såsom mer flexibla produktionssystem och ökad lagerhållning av vissa insatsvaror, kan dock minska lönsamheten. Många åtgärder kan göras av producenter och branschorganisationer själva. Andra åtgärder ligger utom räckhåll för vad de kan påverka, exempelvis säkring av fungerande infrastruktur såsom elnät, vägar och IT, import av insatsvaror och drivmedel, och avsättning av produkter som slaktdjur och mjölk. Dessa beroenden är avhängiga beslut och policys som tas av politiker och beslutsfattare i näringslivet på högre nivåer regionalt, nationellt eller inom EU. Förändringar i de bidragssystem och regelverk som styr producentens verksamhet kan underlätta klimatanpassning, exempelvis genom att möjliggöra anläggande av bevattningsdammar. Att kunna planera långsiktigt är viktigt för producenter som påverkas av såväl myndigheters styrning av till exempel nybyggnation som branschorganisationers styrning av till exempel avelsmål. Sårbarheten i mellanledet behöver minska på samma vis som hos primärproducenten men även genom en större geografisk spridning av anläggningarna, minskat transportbehov samt genom att ge anläggningarna en viss överkapacitet för att tillfälligt kunna hantera fler slaktdjur eller mer mjölk. Det behövs en större flexibilitet i samhället, så att akuta åtgärder kan sättas in vid tillfälliga behov i samband med extrema händelser som bränder, översvämningar och stormar. Det kan handla om planer för att tillfälligt kunna nyttja mark som idag inte används för animalieproduktion och andra resurser, såsom reservvatten, tomma byggnader och tillgång till extra arbetskraft. Ökad kunskap om och vaksamhet för nya klimatkänsliga sjukdomar, kanske främst sådana som sprids med bitande insekter och vatten, är också nödvändigt för att kunna möta effekterna av ett förändrat klimat. Det behövs också en säker tillgång till veterinär diagnostik och behandling under en kris. Arbetsgruppen föreslår att krishanteringsplaner upprättas av varje producent, med hjälp av berörda myndigheter. Detta skulle kunna göras i samband med en utbildningskampanj och i samverkan mellan producenter. Även på en regional nivå behöver krishanteringsplaner upprättas för att bistå producenter vid till exempel evakuering av djur, eller vid foder- eller vattenbrist. Vi föreslår vidare forsknings- och utvecklingsarbete för att öka kunskapen om bl.a. effekten av olika anpassningsåtgärder, om risker och möjligheter med att använda alternativa resurser, om varningssystem och om hur utvecklandet av producenters krishanteringsplaner kan stöttas.
|
|
| 10. |
- Allan, Julie, et al.
(author)
-
Etiska perspektiv på specialpedagogers yrkesroll och värdepedagogiska praktik
- 2022
-
Book (other academic/artistic)abstract
- Yrkesetik handlar om att hantera motstridiga värden på ett professionellt sätt. Olika dilemman är ständigt närvarande i skolans vardag och kan handla om att minimera risken för att elever ska exkluderas eller om att säkerställa att elever får möjlighet att visa sina kunskaper på rätt sätt. I sin yrkesroll ställs specialpedagogen inför mångfacetterade arbetsuppgifter som omfattar att stödja barn och elever i svårigheter, vara en kvalificerad samtalspartner i pedagogiska frågor och samverka med andra yrkesgrupper för att utveckla skolans verksamhet. Arbetet innebär val mellan olika handlingsalternativ som kräver både kunskap och förmåga att urskilja och värdera etiska aspekter i komplexa sammanhang. I boken diskuteras både dilemman och möjligheter där etiska perspektiv spelar en viktig roll. Kapitlen tar upp frågor med praktiknära innehåll som lämpar sig för såväl individuell reflektion som kollegiala samtal med syftet att skapa ett gemensamt yrkesetiskt språk. Boken vänder sig till blivande och praktiserande specialpedagoger samt andra yrkeskategorier med arbetsuppgifter inom det specialpedagogiska området.
|
|
