SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Jonung Lars) srt2:(2020-2023)"

Sökning: WFRF:(Jonung Lars) > (2020-2023)

  • Resultat 1-10 av 79
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Jonung, Lars, et al. (författare)
  • Ingemar Ståhl 1938-2014. A Portrait
  • 2020
  • Ingår i: Ingemar Ståhl. A Market Liberal in the Swedish Welfare State. - 9789175043715 ; , s. 11-65
  • Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
  •  
2.
  • Andersson, Fredrik N G, et al. (författare)
  • Den europeiska stabiliseringspolitiken efter coronapandemin - Mer flexibel integration eller federalism?
  • 2022
  • Ingår i: EU mellan federalism och flexibel integration. - 1403-3879. - 9789173591799 ; 2022, s. 115-144
  • Bokkapitel (refereegranskat)abstract
    • I bokens kapitel diskuterar Fredrik N G Andersson och Lars Jonung finans- och penningpolitiken i Europa efter coronapandemin. Sedan euron, den gemensamma valutan, infördes den förste januari 1999 har såväl penningpolitiken som finanspolitiken varit föremål för en rad reformer. Dessa har varit påverkade av erfarenheterna och tolkningen av tidigare ekonomiska kriser. I samband med coronapandemin 2020–21 togs de första stegen mot en federal finanspolitik inom EU då medlemsländerna kom överens om den gemensamma återhämtningsplanen NextGenerationEU. Den innehåller både transfereringar mellan medlemsländerna och nya befogenheter för EU-kommissionen att ta upp lån och skatter. I detta kapitel diskuterar Andersson och Jonung innebörden av en gemensam finanspolitik för EU. Vilka möjligheter och svårigheter skulle en federal finanspolitik möta? Kapitlet inleds med en genomgång av hur den globala finanskrisen 2008/09, den europeiska skuldkrisen 2010–15 samt coronapandemin påverkat det stabiliseringspolitiska ramverket i EU. Den grundläggande tesen som författarna driver är att reformerna av ramverket har styrts av kortsiktiga krishänsyn och inte av de grundläggande problemen som EU:s ekonomier brottas med. Ökad federalism genom en fiskal union och ett större ansvar för den Europeiska unionen i utformningen av finanspolitiken löser inte unionens centrala ekonomiska obalanser. Snarare kan ökad federalism leda till ytterligare spänningar mellan medlemsländerna när deras nationella intressen skiljer sig åt. Andersson och Jonung betonar struktur- och tillväxtreformer som ett alternativ till en federal finanspolitik. Europas ekonomi har under lång tid lidit av svag tillväxt vilket förstärker den ekonomiska nedgången under kriser. Genom att fokusera på tillväxt- och strukturreformer kan Europa möta framtida kriser mer framgångsrikt än vad fallet varit under eurons första tjugo år. Ett sådant reformarbete omfattar ett färdigställa en väl fungerande inre marknad – en fråga som redan ligger inom EU:s kompetensområde och som inte kräver nya maktbefogenheter.
  •  
3.
  • Andersson, Fredrik N G, et al. (författare)
  • European Stabilisation Policy After the COVID-19 Pandemic: More Flexible Integration or More Federalism?
  • 2023. - 1
  • Ingår i: The EU between Federal Union and Flexible Integration : Interdisciplinary European Studies - Interdisciplinary European Studies. - Cham : Springer International Publishing. - 9783031223976 - 9783031223969 ; , s. 103-132
  • Bokkapitel (refereegranskat)abstract
    • Crises are a major driving force behind cooperation in the European Union. During severe crises, cooperation has been enlarged and intensified. The Ukrainian war and the covid-19 pandemic are two examples of this pattern, not least when it comes to the conduct of stabilization policies in the EU. In this chapter, we discuss the implications for the EU of a move towards increased fiscal federalism. First, the role of crises as a driver of political change is analysed. Next, we examine in greater detail, the effect of crises on the design of stabilisation policies in the EU since the introduction of the euro, the common currency. Finally, we discuss the significance of the recent pandemic-induced steps towards increased federalism for the EU. We raise the question as to whether this is a desirable path for the future of European cooperation.
  •  
4.
  •  
5.
  • Andersson, Fredrik N G, et al. (författare)
  • Bristfällig utvärdering av Riksbankens politik
  • 2022
  • Ingår i: Dagens Industri. - 0346-640X.
  • Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Riksbanken har varit alltför expansiv och kortsiktig under 2015 till 2020. Fredrik N G Andersson, docent och Lars Jonung, professor emeritus, på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, saknar den långsiktighet som Riksbankens politiska oberoende var tänkt att uppnå.
  •  
6.
  • Andersson, Fredrik N G, et al. (författare)
  • Coronakrisens anatomi – en första obduktion
  • 2020
  • Ingår i: Ekonomisk Debatt. - 0345-2646. ; 48:8, s. 31-44
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • På kort tid har coronapandemin utlöst en djup ekonomisk kris i Sverige. Härpresenterar vi en första obduktion av krisen. Vi jämför dagens krisförlopp medde två senaste kriserna, finanskrisen 1991–93 och den internationella finanskrisen 2008–09. Vi kartlägger hur svensk ekonomi har påverkats samt belyser de kortsiktiga samhällsekonomiska kriskostnaderna. Därefter beskrivs krispolitiken. Här ställs frågan: har ansvariga beslutsfattare överreagerat? Vi avslutar med rekommendationer för den ekonomiska politiken under och efter coronan. Här nedtonar vi efterfrågepolitiken och lägger fokus på tillväxtskapande utbudsreformer. Högre tillväxt efter pandemin är den bästa vägen att läka såren efter dagens kris.
  •  
7.
  • Andersson, Fredrik N G, et al. (författare)
  • Den enkla förklaringen till den svaga kronan
  • 2023
  • Ingår i: Kvartal. - 2002-6269.
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Förklaringen till kronförsvagningen är enklare än vad de flesta tror, skriver nationalekonomerna Fredrik N G Andersson och Lars Jonung.
  •  
8.
  • Andersson, Fredrik N G, et al. (författare)
  • Den svaga kronan beror på Riksbanken
  • 2023
  • Ingår i: Dagens Industri. - 0346-640X.
  • Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Riksbanken måste sluta experimentera med svensk ekonomi och återgå till en penningpolitik som ger långsiktig makroekonomisk stabilitet, skriver nationalekonomerna Fredrik NG Andersson och Lars Jonung.
  •  
9.
  • Andersson, Fredrik N G, et al. (författare)
  • Den svenska Phillipskurvan är internationell – vad betyder detta för Riksbanken?
  • 2020
  • Ingår i: Ekonomisk Debatt. - 0345-2646. ; 48:4, s. 74-81
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Phillipskurvan, dvs sambandet mellan inflation och arbetslöshet, är central i den penningpolitiska debatten. Högre arbetslöshet förutsätts vara kopplad till lägre inflation. Det är mot denna bakgrund som Sune Karlsson och Pär Österholm (2020) gett sig ut på jakt efter den svenska Phillipskurvan i första numret av Ekonomisk Debatt 2020. I sin jakt har Karlsson och Österholm enbart utgått från svenska data.Denna, enligt vår uppfattning, olyckliga begränsning leder dem fel. De missardet internationella beroendet. Riksbankens inflytande över den svenska ekonomin har blivit mindre i takt med globaliseringen. Stora delar av svensk ekonomi är i dag så integrerade i den globala ekonomin att internationella trender i huvudsak styr den inhemska utvecklingen. Riksbanken har fortsatt stort inflytande över vissa delar av ekonomin såsom bostadsmarknaden, men den har begränsat inflytande över den globalt konkurrensutsatta sektorn.
  •  
10.
  • Andersson, Fredrik N G, et al. (författare)
  • Det finanspolitiska ramverket efter coronapandemin
  • 2021
  • Ingår i: I en tid av pandemi – en ESO-antologi med samhällsvetenskapliga reflektioner. - 9789152500699 ; , s. 151-176
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Syftet med denna rapport är att diskutera om Sverige bör överge det nuvarande ramverkets regler och följa med i den internationella trenden med kraftigt ökad offentlig skuldsättning. Vårt svar är nej. Argumenten för att överge det nuvarande ramverket är svaga. Vi får inte glömma att ramverket bidragit till årtionden av ekonomisk stabilitet i Sverige – inte minst nu under coronakrisen. Eventuella reformer av ramverket bör istället förstärka snarare än försvaga det.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 79

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy