| 1. |
- Ferreira, Daniel, et al.
(författare)
-
The interactive effect of demographic and clinical factors on hippocampal volume : A multicohort study on 1958 cognitively normal individuals
- 2017
-
Ingår i: Hippocampus. - : Wiley. - 1050-9631 .- 1098-1063. ; 27:6, s. 653-667
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Alzheimer's disease is characterized by hippocampal atrophy. Other factors also influence the hippocampal volume, but their interactive effect has not been investigated before in cognitively healthy individuals. The aim of this study is to evaluate the interactive effect of key demographic and clinical factors on hippocampal volume, in contrast to previous studies frequently investigating these factors in a separate manner. Also, to investigate how comparable the control groups from ADNI, AIBL, and AddNeuroMed are with five population-based cohorts. In this study, 1958 participants were included (100 AddNeuroMed, 226 ADNI, 155 AIBL, 59 BRC, 295 GENIC, 279 BioFiNDER, 398 PIVUS, and 446 SNAC-K). ANOVA and random forest were used for testing between-cohort differences in demographic-clinical variables. Multiple regression was used to study the influence of demographic-clinical variables on hippocampal volume. ANCOVA was used to analyze whether between-cohort differences in demographic-clinical variables explained between-cohort differences in hippocampal volume. Age and global brain atrophy were the most important variables in explaining variability in hippocampal volume. These variables were not only important themselves but also in interaction with gender, education, MMSE, and total intracranial volume. AddNeuroMed, ADNI, and AIBL differed from the population-based cohorts in several demographic-clinical variables that had a significant effect on hippocampal volume. Variability in hippocampal volume in individuals with normal cognition is high. Differences that previously tended to be related to disease mechanisms could also be partly explained by demographic and clinical factors independent from the disease. Furthermore, cognitively normal individuals especially from ADNI and AIBL are not representative of the general population. These findings may have important implications for future research and clinical trials, translating imaging biomarkers to the general population, and validating current diagnostic criteria for Alzheimer's disease and predementia stages.
|
|
| 2. |
- Lindberg, Olof, et al.
(författare)
-
Atrophy of the posterior subiculum is associated with memory impairment, Tau- and Aβ pathology in non-demented individuals
- 2017
-
Ingår i: Frontiers in Aging Neuroscience. - : Frontiers Media SA. - 1663-4365. ; 9:SEP
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Alzheimer's disease (AD) is associated with atrophy of the cornu ammonis (CA) 1 and the subiculum subfield of the hippocampus (HC), and with deficits in episodic memory and spatial orientation. These deficits are mainly associated with the functionality of the posterior HC. We therefore hypothesized that key AD pathologies, i.e., β-amyloid and tau pathology would be particularly associated with the volume of the posterior subiculum in non-demented individuals. In our study we included 302 cognitively normal elderly participants (CN), 183 patients with subjective cognitive decline (SCD) and 171 patients with amnestic mild cognitive impairment (MCI), all of whom underwent 3T magnetic resonance images (MRI). The subicular subfield was segmented using Freesurfer 5.3 and divided into 10 volumetric segments moving from the most posterior (segment 1) to the most anterior part along the axis of the hippocampal head and body (segment 10). Cerebrospinal fluid (CSF) Aβ42 and phosphorylated tau (P-tau) were quantified using ELISA and were used as biomarkers for β-amyloid and tau pathology, respectively. In the total sample, tau-pathology and Aβ-pathology and (measured by elevated P-tau and low Aβ42 levels in CSF) and mild memory dysfunction were mostly associated with the volume changes of the posterior subiculum. Both SCD and MCI patients with elevated P-tau or low Aβ42 levels displayed predominantly posterior subicular atrophy in comparisons to control subjects with normal CSF biomarker levels. Finally, there was no main effect of Aβ42 or P-tau when comparing SCD with abnormal P-tau or Aβ42 with SCD with normal levels of these CSF-biomarkers. However, in the left subiculum there was a significant interaction revealing atrophy in the left posterior but not the anterior subiculum in participants with low Aβ42 levels. The same pattern was observed on the contralateral side in participants with elevated P-tau levels. In conclusion, AD pathologies and mild memory dysfunction are mainly associated with atrophy of the posterior parts of the subicular subfields of the HC in non-demented individuals. In light of these findings we suggest that segmentation of the HC subfields may benefit from considering the volume of the different anterior-posterior subsections of each subfield.
|
|
| 3. |
- Mattsson, Niklas, et al.
(författare)
-
Effects of APOE ε4 on neuroimaging, cerebrospinal fluid biomarkers, and cognition in prodromal Alzheimer's disease
- 2018
-
Ingår i: Neurobiology of Aging. - : Elsevier BV. - 0197-4580 .- 1558-1497. ; 71, s. 81-90
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Apolipoprotein (APOE) ε4 is a major genetic risk factor for Alzheimer's disease (AD), but its importance for the clinical and biological heterogeneity in AD is unclear, particularly at the prodromal stage. We analyzed 151 prodromal AD patients (44 APOE ε4-negative and 107 APOE ε4-positive) from the BioFINDER study. We tested cognition, 18F-flutemetamol β-amyloid (Aβ) positron emission tomography, cerebrospinal fluid biomarkers of Aβ tau and neurodegeneration, and magnetic resonance imaging of white matter pathology and brain structure. Despite having similar cortical Aβ-load and baseline global cognition (mini mental state examination), APOE ε4-negative prodromal AD had more nonamnestic cognitive impairment, higher cerebrospinal fluid levels of Aβ-peptides and neuronal injury biomarkers, more white matter pathology, more cortical atrophy, and faster decline of mini mental state examination, compared to APOE ε4-positive prodromal AD. The absence of APOE ε4 is associated with an atypical phenotype of prodromal AD. This suggests that APOE ε4 may impact both the diagnostics of AD in early stages and potentially also effects of disease-modifying treatments.
|
|
| 4. |
- Hansson, Joacim, 1966-, et al.
(författare)
-
Profession, utbildning, forskning : biblioteks- och informationsvetenskap för en stärkt bibliotekarieprofession
- 2018
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Sekretariatet för nationell biblioteksstrategi vid Kungliga Biblioteket har givit de fem biblioteks- och informationsvetenskapliga utbildningarna vid Högskolan i Borås, Linnéuniversitetet, Lunds univeritet, Umeå universitet och Uppsala universitet uppdraget att utreda och formulera förslag kring utbildning och forskning för en stärkt bibliotekarieprofession. Syftet med föreliggande rapport är, att visa situationen för svensk biblioteks- och informationsvetenskap, tydliggöra relationen till bibliotekarieprofessionen och lämna strategiska förslag på hur ämnet kan förstärkas till förmån för en stärkt professionsutvecklig. En omvärldsanalys med riktning mot bibliotekssektorn görs samt en beskrivning av nuläget för biblioteks- och informationsvetenskaplig utbildning och forskning. Biblioteks- och informationsvetenskapens centrala betydelse för bibliotekarieprofessionen lyfts fram. Utbildingsprogrammen i ämnet attraherar gott om studenter och som svar på bibliotekens konstaterade behov av biblioteks- och informationsvetenskapligt utbildad personal argumenterar rapportförfattarna för möjligheten att expandera utbildningarna på kandidat- och masternivå vid samtliga fem lärosäten. Inom forskningen konstateras, att trots att ämnet idag i grunden fungerar väl finns ännu svårigheter att erhålla finansiering för professionsinriktad biblioteksforskning. Omvärldsanalysen visar upp ett behov av en tydligare struktur för kontinuerlig kompetensutveckling inom bibliotekarieprofessionen. Rapporten mynnar ut i fem strategiska förslag rörande grundutbildning, forskning och kontinuerlig kompetensutveckling:En ökning av antalet studieplatser på program på kandidat- och masternivå i biblioteks- och informationsvetenskap.Nationell forskarskola för biblioteksforskning.Inrättande av en externfinansierad professur med inriktning mot biblioteksforskning.Stärkt finansieringsstruktur för biblioteksforskning.Etablerande av en samlad nationell struktur för kontinuerlig kompetensutveckling.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Jalakas, Mattis, et al.
(författare)
-
A quick test of cognitive speed can predict development of dementia in Parkinson’s disease
- 2019
-
Ingår i: Scientific Reports. - : Springer Science and Business Media LLC. - 2045-2322. ; 9:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Parkinson’s disease (PD) patients frequently develop cognitive impairment. There is a need for brief clinical assessments identifying PD patients at high risk of progressing to dementia. In this study, we look into predicting dementia in PD and underlying structural and functional correlates to cognitive decline in PD. We included 175 patients with PD, 30 with PD dementia, 51 neurologically healthy controls and 121 patients with Alzheimer’s disease (AD) from Skane University Hospital, BIOFINDER cohorts. All underwent cognitive tests, including MMSE, 10-word list delayed recall (ADAS-cog), A Quick Test of cognitive speed (AQT), Letter S fluency, Clock Drawing Test (CDT) and pentagon copying. In non-demented patients with PD, abnormal AQT and CDT results predicted an increased risk of subsequent development of dementia (hazard ratio 2.2 for both). When comparing the cognitive profile between PD and AD, decreased performance on AQT, which measures attention and processing speed, was more typical in PD. Lastly, we investigated the underlying structural and functional correlates for the PD-specific test AQT with magnetic resonance imaging. In PD patients, decreased performance on AQT was associated with i) cortical thinning in temporoparietal regions, ii) changes in diffusion MRI, especially in the cingulum tract, and iii) decreased functional connectivity in posterior brain networks.
|
|
| 7. |
- Janelidze, Shorena, et al.
(författare)
-
CSF Aβ42/Aβ40 and Aβ42/Aβ38 ratios : better diagnostic markers of Alzheimer disease
- 2016
-
Ingår i: Annals of Clinical and Translational Neurology. - : Wiley. - 2328-9503. ; 3:3, s. 65-154
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- OBJECTIVE: The diagnostic accuracy of cerebrospinal fluid (CSF) biomarkers for Alzheimer's disease (AD) must be improved before widespread clinical use. This study aimed to determine whether CSF Aβ42/Aβ40 and Aβ42/Aβ38 ratios are better diagnostic biomarkers of AD during both predementia and dementia stages in comparison to CSF Aβ42 alone.METHODS: The study comprised three different cohorts (n = 1182) in whom CSF levels of Aβ42, Aβ40, and Aβ38 were assessed. CSF Aβs were quantified using three different immunoassays (Euroimmun, Meso Scale Discovery, Quanterix). As reference standard, we used either amyloid ((18)F-flutemetamol) positron emission tomography (PET) imaging (n = 215) or clinical diagnosis (n = 967) of well-characterized patients.RESULTS: When using three different immunoassays in cases with subjective cognitive decline and mild cognitive impairment, the CSF Aβ42/Aβ40 and Aβ42/Aβ38 ratios were significantly better predictors of abnormal amyloid PET than CSF Aβ42. Lower Aβ42, Aβ42/Aβ40, and Aβ42/Aβ38 ratios, but not Aβ40 and Aβ38, correlated with smaller hippocampal volumes measured by magnetic resonance imaging. However, lower Aβ38, Aβ40, and Aβ42, but not the ratios, correlated with non-AD-specific subcortical changes, that is, larger lateral ventricles and white matter lesions. Further, the Aβ42/Aβ40 and Aβ42/Aβ38 ratios showed increased accuracy compared to Aβ42 when distinguishing AD from dementia with Lewy bodies or Parkinson's disease dementia and subcortical vascular dementia, where all Aβs (including Aβ42) were decreased.INTERPRETATION: The CSF Aβ42/Aβ40 and Aβ42/Aβ38 ratios are significantly better than CSF Aβ42 to detect brain amyloid deposition in prodromal AD and to differentiate AD dementia from non-AD dementias. The ratios reflect AD-type pathology better, whereas decline in CSF Aβ42 is also associated with non-AD subcortical pathologies. These findings strongly suggest that the ratios rather than CSF Aβ42 should be used in the clinical work-up of AD.
|
|
| 8. |
- Janelidze, Shorena, et al.
(författare)
-
CSF biomarkers of neuroinflammation and cerebrovascular dysfunction in early Alzheimer disease.
- 2018
-
Ingår i: Neurology. - 1526-632X .- 0028-3878. ; 91:9, s. e867-e877
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- To measure CSF levels of biomarkers reflecting microglia and astrocytes activation, neuroinflammation, and cerebrovascular changes and study their associations with the core biomarkers of Alzheimer disease (AD) pathology (β-amyloid [Aβ] and tau), structural imaging correlates, and clinical disease progression over time.The study included cognitively unimpaired elderly (n = 508), patients with mild cognitive impairment (MCI, n = 256), and patients with AD dementia (n = 57) from the longitudinal Swedish BioFINDER cohort. CSF samples were analyzed for YKL-40, interleukin (IL)-6, IL-7, IL-8, IL-15, IP-10, monocyte chemoattractant protein 1, intercellular adhesion molecule 1 (ICAM-1), vascular adhesion molecule 1 (VCAM-1), placental growth factor, and fms-related tyrosine kinase 1 (Flt-1). MRI data were available from 677 study participants. Longitudinal clinical assessments were conducted in control individuals and patients with MCI (mean follow-up 3 years, range 1-6 years).CSF levels of YKL-40, ICAM-1, VCAM-1, IL-15, and Flt-1 were increased during the preclinical, prodromal, and dementia stages of AD. High levels of these biomarkers were associated with increased CSF levels of total tau, with the associations, especially for YKL-40, being stronger in Aβ-positive individuals. The results were similar for associations between phosphorylated tau and YKL-40, ICAM-1, and VCAM-1. High levels of the biomarkers were also associated with cortical thinning (primarily in the precuneus and superior parietal regions) and with subsequent cognitive deterioration in patients without dementia as measured with Mini-Mental State Examination (YKL-40) and Clinical Dementia Rating Sum of Boxes (YKL-40, ICAM-1, VCAM-1 and IL-15). Finally, higher levels of CSF YKL-40, ICAM-1, and Flt-1 increased risk of development of AD dementia in patients without dementia.Neuroinflammation and cerebrovascular dysfunction are early events occurring already at presymptomatic stages of AD and contribute to disease progression.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
