| 1. |
- Hallenberg, Mats, 1962-, et al.
(författare)
-
Politiska rum : En introduktion
- 2014
-
Ingår i: Politiska rum. - Lund : Nordic Academic Press. - 9789187675096 ; , s. 7-17
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Politik har i alla tider utspelats på olika typer av platser, från de politiska sammanträdesrummen till galgbacken utanför byn. Vilken betydelse hade rummet eller platsen för politikens utformning under förmodern tid, och vad ansågs vara en politisk handling? Utifrån ett rumsligt perspektiv och med en vidare syn på politik går det att förklara konflikter som annars inte skulle betraktas som politiska.I Politiska rum undersöker en grupp historiker platser och områden där konflikter utspelades mellan överhet och undersåtar under den förmoderna perioden. Texterna handlar om politik, hur politiken formade platserna och hur rum och plats i sin tur påverkade politiken. I bokens olika bidrag är rummet inte enbart den scen där politiken utspelades. Författarna diskuterar också hur rumsliga villkor har påverkat politiken, samt hur människors rörelser och handlingar bidragit till att särskilda platser och rum blivit politiska.
|
|
| 2. |
- Hallenberg, Mats, et al.
(författare)
-
Privat och publikt i det förmoderna samhället : Konflikter om allmännyttan i frihetstidens Sverige
- 2014
-
Ingår i: Förmoderna offentligheter. - Lund : Nordic Academic Press. - 9789187351129 ; , s. 57-74
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This article investigates and discusses privatization and out-sourcing of various state enterprises, regarded as a political problem. The aim is to show that the contradiction between public and private organization, is not a modern phenomena, rather a question that has permeated political discourse even in pre-modern times. Theoretically, the study draws on Janet Newman and John Clarkes work on how “publicness” – defined as a consciousness about the meaning of the public – has constructed discursive chains. These chains merge conceptions of the political community, the organization of the enterprise, and values of the common good. The example used in the study is the debate about the organization of the Swedish customs service in the early 1700s.The analysis shows that the Swedish diet in 1723 was divided about the organization of the customs services. Some members of the diet thought that the customs should stay under state governance; some thought that a private entrepreneur should be engaged via a lease contract. The conflict between the two parts led to fierce debates at the diet, each side hurling arguments for their opinion. Those in favor for state service, considered the private entrepreneurs to be selfish and greedy; those arguing for a lease contract, considered the state servants to be sloppy and inefficient.The debate about the customs service in 1723 have proven that the discursive chains, derived from Newman and Clarke, were in place also in the politics of eighteenth century Sweden. The most prominent aspect in the customs debate is the linkage of the publicness to a specific form of organization – in this example public or private. These findings have briefly been compared to previous research on Sweden in the 1600s, and the debate in 1723 thus provides examples of discursive changes, but also of continuity of the arguments given.
|
|
| 3. |
- Linnarsson, Magnus, 1977-
(författare)
-
”Ett wist bequämligitt rum”: Byråkratin som platsskapare i 1600-talets Sverige
- 2014
-
Ingår i: Politiska rum. - Lund : Nordic Academic Press. - 9789187675096 ; , s. 215-234
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med den här uppsatsen är att ur ett platsteoretiskt perspektiv analysera beskrivningar av statens lokaler under 1600-talet. Jag ska diskutera hur byråkratin fungerade som platsskapare när staten aktivt pekade ut hur förvaltningens verksamhet rumsligt skulle vara organiserad. Källmaterialet utgörs av förordningar och instruktioner från perioden 1618–1704, och jag redogör för och analyserar de passager i förordningstexterna som beskriver hur kontorslokalerna skulle se ut och hur de skulle vara ordnade.
|
|
| 4. |
- Linnarsson, Magnus, 1977-
(författare)
-
När posten fick ett kunskapsarkiv : införandet av överpostdirektör Johan Schmedemans postbok från 1707
- 2012
-
Ingår i: Karolinska förbundets årsbok. - Stockholm : Karolinska förbundet. - 0348-9833. ; , s. 9-22
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den svenske överpostdirektören Johan Schmedeman skickade sommaren 1707 ut en samling av postala regler till samtliga postkontor. Samlingen har traditionellt kommit att kallas ”Schmedemans postbok”. Boken skulle användas för att sköta postverksamheten, både vid det lokala kontoret, och för att reglera postmästarnas förhållande till ledningen i Stockholm. Genom att postboken skulle finnas tillgänglig på alla kontor kunde postledningen bygga upp lokala kunskapsarkiv runt om i riket. Historien om Schemedemans postbok är ett exempel på den generella utvecklingen för hur maktutövningen fungerade, och förändrades, i den svenska militärstaten kring sekelskiftet 1700. Denna artikel är en fallstudie av Johan Schmedemans postbok och visar ett typfall för hur historiska medieformer utvecklades under tidsperioden. Detta ger ett angreppssätt på postväsendets historia som är inspirerat av den kulturhistoriska medieforskning som växt fram på senare år.
|
|
| 5. |
- Linnarsson, Magnus, 1977-
(författare)
-
Postal service on a lease contract : the privatization and outsourcing of the Swedish postal service, 1662–1668
- 2012
-
Ingår i: Scandinavian Journal of History. - : Informa UK Limited. - 0346-8755 .- 1502-7716. ; 37:3, s. 296-316
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article deals with the privatization of the Swedish postal service in the 1660s. In 1663 the Swedish state signed a lease contract for the management of the kingdom's postal service, handing over the leadership of the post to the nobleman Johan von Beijer. The purpose of this article is to show how the early modern Swedish state used private alternatives in executing its undertakings. An analysis of Johan von Beijer's lease contract will serve as an illuminating example of what such a private alternative might be. In order to answer the question of what influenced the choice of organization form, transaction cost theory is applied. Based on the analysis of the contract, and the negotiations between Beijer and the state, this article is able to complement and show the nuances of how the early modern Swedish state functioned in practice.
|
|
| 6. |
- Linnarsson, Magnus, 1977-
(författare)
-
Rayon för rikets försörjning : Kris, korporatism och beredskapspolitik, 1972–1983
- 2013
-
Ingår i: Historisk Tidskrift. - 0345-469X .- 2002-4827. ; 133:1, s. 34-64
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Between 1972 and 1983 the Swedish state gave large-scale aid to the company Svenska Rayon AB (SRA). The company was Sweden’s only producer of rayon yarn during the era of the Cold War. Rayon was seen as a necessity for the Swedish state in case of crisis or war. In a situation where Sweden was shut off from the importation of cotton, rayon yarn would be the replacement material in the production of clothes and cloth. The Swedish government therefore protected the company and its production facilities, despite a poor economic performance. The government gave SRA some 250 million kronor in state aid between 1972 and 1983. What triggered the aid was the interna- tional textile crisis in Europe that began in the 1950s. The Swedish textile industry contracted and the economic results of the rayon company suffered under hardened international competition. In the beginning of the period analyzed, the aid was limited. It escalated over the years and culminated in the last agreement with the company in 1983.The article argues that national security was one explanation for the large amounts of state aid given to the SRA. The government considered rayon production vital to state security. This explanation complements previous research about Swedish state aid in the time period, which has mainly been interpreted from the perspective of labour policies. A second explanation is provided by the Swedish system of corporatism. Sweden has been described as one of the most corporative states in Europe, and the analysis of the aid offered to the SRA shows that the state and the company became more and more interlinked. In the case of the 1983 agreement, most of the text was produced by the two parts together. The article ends with a discussion of the case of the SRA as an example of the dissolution of the prevailing economic policy model in Sweden. This policy had been shaped by the so-called Rhen- Meidner model, and the state’s aid to the company shows how the model was abandoned, starting the movement towards a new economic policy.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Linnarsson, Magnus, 1977-
(författare)
-
Rätt kontakter gav jobb på 1600-talet
- 2013
-
Ingår i: Populär Historia. - Lund : Historiska media. - 1102-0822. ; :3, s. 61-61
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
