| 1. |
- Ekberg, Kerstin, et al.
(författare)
-
Sociala kontakter - på gott eller ont?
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SyfteStudien syftade till att studera om sociala kontakter med arbetsplatsens aktörer under en sjukskrivning har betydelse för förväntningar om att kunna komma tillbaka i arbeteMetodStudien genomfördes som en enkätstudie till anställda som varit sjukskrivna i mellan 60 och 90 dagar, vilka identifierades via Försäkringskassans register. Totalt svarade 534 individer (48%). Enkätstudien kombinerades med en fördjupad intervjustudie med sjukskrivna, arbetsledare och arbetskollegor.ResultatMajoriteten av de sjukskrivna hade kontakter med arbetsledare och arbetskamrater. Sjukskrivna med sämre hälsotillstånd, sjukskrivna i psykiska besvär och utlandsfödda hade färre kontakter med arbetsledare och arbetskamrater. Multipel logistisk regressionsanalys visar att främst kvaliteten i kontakterna, mätt som stödjande, konstruktiva och engagerade kontakter, med både arbetsledaren och arbetskamraterna, mer än fördubblade chansen att den sjukskrivne har goda förväntningar om att kunna återgå i arbete och att kunna kvarstå i arbete.Intervjustudien understödjer resultaten från enkätstudien i betydelsen av kvaliteten på de sociala kontakterna för en framgångsrik rehabilitering tillbaka till arbete. Förutsättningarna för hur en arbetsledare förhåller sig till den sjukskrivne medarbetaren påverkas av arbetsledarens egen situation. Det är vanligt att chefer är rörliga i arbetslivet, en långvarigt sjukskriven medarbetare kan därför ställas inför situationen att det är en helt ny chef som hon eller han förväntas kommunicera med, och den nye chefen har ingen personlig relation till medarbetaren. I det föränderliga arbetslivet kan en arbetsledares arbetssituation vara tidspressad och det blir lätt att prioritera bort det egna ansvaret för att hålla kontakten, arbetsledare betonar ömsesidigheten i ansvaret.KonklusionerKvaliteten i kontakterna mellan sjukskrivna och deras arbetsledare och arbetskamrater är viktigare än demografiska faktorer och självskattad hälsa och arbetsförmåga för den sjukskrivnes förväntan om att kunna återgå och kvarstå i arbete. Det förekommer sociodemografiska skillnader i frekvensen av kontakter med arbetsledare och arbetskamrater, sjukskrivna med sämre hälsotillstånd, med psykiska besvär eller är utlandsfödda har färre kontakter.
|
|
| 2. |
- Müssener, Ulrika, 1974-
(författare)
-
Det goda mötet - en viktig del i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen
- 2012
-
Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift. - 0037-833X. ; 89:2, s. 169-177
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Ansvaret för att stötta individer vid återgång i arbete delas mellan flera offentliga aktörer såsom Försäkringskassan, hälso- och sjukvården, Arbetsförmedlingen, arbetsgivaren och den sjukskrivne själv. Studien visar att bemötandet från dessa aktörer påverkar hur personer som varit sjukskrivna hanterar sin situation relaterat till de förändringar som genomförts i sjukförsäkringen samt deras möjlighet att återgå till arbete. Möten där individens styrkor och förmågor på olika sätt lyfts fram tycks påverka självförtroendet och synen på den egna arbetsförmågan. Kritik riktas mot sjukförsäkringssystemet, t.ex. regler och bestämmelser, snarare än mot aktörerna som arbetar i det. I intervjuerna framkommer att systemets utformning i sig bidrar till att de professionella har svårt att se och beakta individuella behov vilket bidrar till orättvisa bedömningar och beslut.
|
|
| 3. |
- Ståhl, Christian, 1980-, et al.
(författare)
-
Implementation of standardized time limits in sickness insurance and return-to-work : Experiences of four actors
- 2012
-
Ingår i: Disability and Rehabilitation. - : Informa Healthcare. - 0963-8288 .- 1464-5165. ; 34:16, s. 1404-1411
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purpose: In 2008, time limits were introduced in Swedish sickness insurance, comprising a pre-defined schedule for return-to-work. The purpose of this study was to explore experienced consequences of these time limits. Sick-listed persons, physicians, insurance officials and employers were interviewed regarding the process of sick-listing, rehabilitation and return-to-work in relation to the reform.Method: The study comprises qualitative interviews with 11 sick-listed persons, 4 insurance officials, 5 employers and 4 physicians (n = 24). Results: Physicians, employers, and sick-listed persons described insurance officials as increasingly passive, and that responsibility for the process was placed on the sick-listed. Several ethical dilemmas were identified, where officials were forced to act against their ethical principles. Insurance officials' principle of care often clashed with the standardization of the process, that is based on principles of egalitarianism and equal treatment.Conclusions: The cases reported in this study suggest that a policy for activation and early return-to-work in some cases has had the opposite effect: central actors remain passive and the responsibility is placed on the sick-listed, who lacks the strength and knowledge to understand and navigate through the system. The standardized insurance system here promoted experiences of procedural injustice, for both officials and sick-listed persons.
|
|
| 4. |
- Ståhl, Christian, 1980-, et al.
(författare)
-
Sjukskrivningssystemet och dess aktörer : Efter införandet av rehabiliteringskedjan
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan 2008 har ett antal större förändringar gjorts i sjukförsäkringen. Främst har rehabiliteringskedjan, dvs. införandet av fasta tidsgränser för bedömning av arbetsförmåga och rätt till ersättning, stått i fokus för debatten. Med tidsgränserna sattes en slutgräns för hur länge sjukpenning betalas ut, vilket tidigare inte fanns i försäkringen. I denna studie undersöks hur sjukskrivna, arbetsgivare, försäkringskassehandläggare och läkare resonerar kring dessa tidsgränser, arbetsförmågebedömningar, rehabilitering och återgång i arbete. Studien omfattar kvalitativa intervjuer med sjukskrivna, arbetsgivare, handläggare på Försäkringskassan samt primärvårds- och företagsläkare. Totalt intervjuades 24 personer. Sjukskrivna, arbetsgivare och läkare upplever att Försäkringskassans handläggare blivit mindre tillgängliga, och generellt uppfattas handläggarna som alltmer passiva i rehabiliteringsprocessen. Handläggare på Försäkringskassan menar att de senaste årens regeländringar har medfört en mer administrativ handläggarroll, där mer tid läggs på att hålla tidsgränser än att arbeta med faktisk rehabilitering. Handläggare upplever också att etiska dilemman uppstår när individuella bedömningar kommer i konflikt med tidsgränserna, vilket upplevs som stressande. De sjukskrivna upplever att Försäkringskassan borde ta ett större ansvar för att driva sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen framåt, eftersom de själva har svårt att överblicka och navigera i sjukförsäkringssystemet. Även arbetsgivarna i studien förväntar sig att Försäkringskassan ska ta större ansvar för sjukskrivningsprocessen. Handläggarna på Försäkringskassan har å sin sida blivit alltmer benägna att lägga detta ansvar på de sjukskrivna. Studien identifierar också flera brister i samverkan mellan arbetsgivare, sjukvård och Försäkringskassan kring bedömningen av sjukskrivnas arbetsförmåga. Försäkringskassans handläggare lägger stor vikt vid de medicinska underlagen i bedömningarna, och ger uttryck för en tveksamhet inför att använda andra informationskällor (såsom SASSAMkartläggningar), då det upplevs som avsteg från rådande riktlinjer. Ett av syftena med rehabiliteringskedjan var att skapa en mer enhetlig och standardiserad sjukskrivningsprocess. Dock upplever såväl handläggare som sjukskrivna att systemet är oflexibelt och inte tar hänsyn till individers olikheter och skilda behov, och att de fasta tidsgränserna därmed medfört en ökad orättvisa för de sjukskrivna. Även om bemötandet från handläggare på Försäkringskassan i många fall upplevs som bra, uppfattas sjukförsäkringssystemet som orättvist; studien ger därmed i första hand exempel på upplevd proceduriell orättvisa, snarare än upplevelser av orättvist bemötande. Studien visar på ett ytterligare behov av att studera etik, rättvisa och kvalitet i sjukskrivningsprocessen.
|
|
| 5. |
- Svensson, Tommy, et al.
(författare)
-
Sickness absence, social relations, and self-esteem: A qualitative study of the importance of relationships with family, workmates, and friends among persons initially long-term sickness absent due to back diagnoses
- 2010
-
Ingår i: Work. - : IOS PRESS, NIEUWE HEMWEG 6B, 1013 BG AMSTERDAM, NETHERLANDS. - 1051-9815 .- 1875-9270. ; 37:2, s. 187-197
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objective: The aim of the present study was to explore and analyze accounts of social interactions and relationships with family, workmates, and friends supplied by persons with experience of sickness absence due to back, neck, or shoulder diagnoses. The focus was on experiences that seemed to involve positive and negative self-evaluative aspects, and therefore may be important to the self-conception and self-esteem of the absentee, and possibly to return to work. Participants: The interviewees were women and men between 25 to 34 years of age who had been sickness certified due to back, neck, or shoulder diagnosis. Methods: A descriptive and explorative method was used to analyze data from five focus-group interviews. Results: The importance of being supported and encouraged by family members, and the importance of feeling needed at work as well as being part of a social context were aspects stressed by the respondents. Conclusions: Our results indicate that these interactions and relations are important to the absentees self-esteem, and that this should be taken into account when discussing rehabilitation efforts.
|
|
