| 1. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 2. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
| 3. |
- Axelsson, Jonatan, et al.
(författare)
-
Association between paternal smoking at the time of pregnancy and the semen quality in sons
- 2018
-
Ingår i: PLoS ONE. - : Public Library of Science (PLoS). - 1932-6203. ; 13:11, s. 0207221-0207221
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: Maternal smoking during pregnancy has repeatedly been associated with decreased sperm counts in sons. Nevertheless, our team recently detected a lower total sperm count in the sons of smoking fathers as compared to sons of non-smoking fathers. Since paternal and maternal tobacco smoking often coincide, it is difficult to discriminate whether effects are mediated paternally or maternally when using questionnaire- or register-based studies. Therefore, getting an objective measure of the maternal nicotine exposure level during pregnancy might help disentangling the impact of paternally and maternally derived exposure. OBJECTIVES: Our aim was to study how paternal smoking at the time of the pregnancy was associated with semen quality in the sons after adjusting for the maternal levels of nicotine exposure during pregnancy. METHODS: We recruited 104 men (17-20 years old) from the general Swedish population. The participants answered a questionnaire about paternal smoking. Associations between smoking and semen volume, total sperm count, sperm concentration, morphology and motility were adjusted for levels of the nicotine metabolite cotinine in stored maternal serum samples obtained from rubella screening between the 6th and 35th week of pregnancy. We additionally adjusted for the estimated socioeconomic status. RESULTS: After adjusting for the maternal cotinine, the men of smoking fathers had 41% lower sperm concentration and 51% lower total sperm count than the men of non-smoking fathers (p = 0.02 and 0.003, respectively). This was robust to the additional adjustment. CONCLUSIONS: Our results suggest a negative association between paternal smoking and sperm counts in the sons, independent of the level maternal nicotine exposure during the pregnancy.
|
|
| 4. |
- Axelsson, Jonatan, et al.
(författare)
-
Phthalate exposure and reproductive parameters in young men from the general Swedish population.
- 2015
-
Ingår i: Environment International. - : Elsevier BV. - 1873-6750 .- 0160-4120. ; 85, s. 54-60
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In animals, exposure to certain phthalates negatively affects the male reproductive function. Human results are conflicting and mostly based on subfertile males, in whom the association between exposure and reproductive function may differ from the general population.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Björk, Jonas, et al.
(författare)
-
An efficient sampling strategy for selection of biobank samples using risk scores
- 2017
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Public Health. - : SAGE Publications. - 1403-4948 .- 1651-1905. ; 45:17_suppl, s. 41-44
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Aim: The aim of this study was to suggest a new sample-selection strategy based on risk scores in case-control studies with biobank data. Methods: An ongoing Swedish case-control study on fetal exposure to endocrine disruptors and overweight in early childhood was used as the empirical example. Cases were defined as children with a body mass index (BMI) ≥18 kg/m2 (n=545) at four years of age, and controls as children with a BMI of 1/217 kg/m2 (n=4472 available). The risk of being overweight was modelled using logistic regression based on available covariates from the health examination and prior to selecting samples from the biobank. A risk score was estimated for each child and categorised as low (0-5%), medium (6-13%) or high (≥14%) risk of being overweight. Results: The final risk-score model, with smoking during pregnancy (p=0.001), birth weight (p<0.001), BMI of both parents (p<0.001 for both), type of residence (p=0.04) and economic situation (p=0.12), yielded an area under the receiver operating characteristic curve of 67% (n=3945 with complete data). The case group (n=416) had the following risk-score profile: low (12%), medium (46%) and high risk (43%). Twice as many controls were selected from each risk group, with further matching on sex. Computer simulations showed that the proposed selection strategy with stratification on risk scores yielded consistent improvements in statistical precision. Conclusions: Using risk scores based on available survey or register data as a basis for sample selection may improve possibilities to study heterogeneity of exposure effects in biobank-based studies.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Holmberg, Sara, et al.
(författare)
-
High levels of vitamin D associated with less ischemic heart disease - a nested case-control study among rural men in Sweden
- 2017
-
Ingår i: AAEM. - : Institute of Rural Health. - 1232-1966 .- 1898-2263. ; 24:2, s. 288-293
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Introduction and objective. Low levels of serum vitamin D have been associated with increased occurrence of ischemic heart disease (IHD), but findings are inconsistent, e.g. seasonal variation is not always considered in the analyses. The aim of this study was to investigate whether vitamin D is associated with IHD among rural middle-aged men in Sweden when seasonal variation is taken into account. Materials and method. A nested case-control study was performed within a population-based cohort of Swedish farmers and rural residents followed for 20 years. Outcomes were from national health registers. For 276 cases (IHD at any time during follow-up), and for 276 aged-matched controls free of cardiovascular diseases or diabetes, serum levels of vitamin D (25-hydroxyvitamin D-3) were analyzed with liquid chromatography/tandem mass spectrometry (LC/MS/MS), in stored blood samples drawn at the baseline survey in 1990-91. The odds ratio (OR) with 95% confidence intervals (CI) of IHD for vitamin D-quartiles (based on measured as well as adjusted for month of sampling) was evaluated in logistic regression models; potential confounders were taken into account. Results. The measured mean vitamin D levels were 27.6 ng/ml(standard deviation (sd) 8.2 ng/ml) and 28.8 ng/ml (sd 9.0) among cases and controls, respectively. Compared to the quartile with the lowest month-adjusted vitamin D levels, the risk of IHD was significantly lower in the highest quartile (OR=0.46, 95% CI 0.25-0.84, p=0.012) in the fully-adjusted model. Conclusion. Rural Swedish men in the highest quartile of serum vitamin D had halved relative risk of IHD, compared to those in the lowest quartile.
|
|
| 9. |
- Hoyer, Birgit Bjerre, et al.
(författare)
-
Pregnancy serum concentrations of perfluorinated alkyl substances and offspring behaviour and motor development at age 5-9 years - a prospective study
- 2015
-
Ingår i: Environmental Health. - 1476-069X. ; 14:2, s. 1-11
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: In animal studies, perfluorinated alkyl substances affect growth and neuro-behavioural outcomes. Human epidemiological studies are sparse. The aim was to investigate the association between pregnancy serum concentrations of perfluorooctanoate (PFOA) and perfluorooctane sulfonate (PFOS) and offspring behaviour and motor development at 5-9 years of age. Methods: Maternal sera from the INUENDO cohort (2002-2004) comprising 1,106 mother-child pairs from Greenland, Kharkiv (Ukraine) and Warsaw (Poland) were analysed for PFOS and PFOA, using liquid-chromatography-tandem-mass-spectrometry. Exposures were grouped into country specific as well as pooled tertiles as well as being used as continuous variables for statistical analyses. Child motor development and behaviour at follow-up (2010-2012) were measured by the Developmental Coordination Disorder Questionnaire 2007 (DCDQ) and Strength and Difficulties Questionnaire (SDQ), respectively. Exposure-outcome associations were analysed by multiple logistic and linear regression analyses. Results: In the pooled analysis, odds ratio (OR) (95% confidence interval (CI)) for hyperactivity was 3.1 (1.3, 7.2) comparing children prenatally exposed to the highest PFOA tertile with those exposed to the lowest PFOA tertile. Comparing children in the highest PFOS tertile with those in the lowest PFOS tertile showed elevated but statistically non-significant OR of hyperactivity (OR (95% CI) 1.7 (0.9, 3.2)). In Greenland, elevated PFOS was associated with higher SDQ-total scores indicating more behavioural problems (beta (95% CI) = 1.0 (0.1, 2.0)) and elevated PFOA was associated with higher hyperactivity sub-scale scores indicating more hyperactive behaviour (beta (95% CI) = 0.5 (0.1, 0.9)). Prenatal PFOS and PFOA exposures were not associated with motor difficulties. Conclusions: Prenatal exposure to PFOS and PFOA may have a small to moderate effect on children's neuro-behavioural development, specifically in terms of hyperactive behaviour. The associations were strongest in Greenland where exposure contrast is largest.
|
|
| 10. |
- Lenters, Virissa, et al.
(författare)
-
Prenatal phthalate, perfluoroalkyl acid, and organochlorine exposures and term birth weight in three birth cohorts : Multi-pollutant models based on elastic net regression
- 2016
-
Ingår i: Environmental Health Perspectives. - : Environmental Health Perspectives. - 0091-6765 .- 1552-9924. ; 124:3, s. 365-372
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Some legacy and emerging environmental contaminants are suspected risk factors for intrauterine growth restriction. However, the evidence is equivocal, in part due to difficulties in disentangling the effects of mixtures. Objectives: We assessed associations between multiple correlated biomarkers of environmental exposure and birth weight. Methods: We evaluated a cohort of 1,250 term (≥ 37 weeks gestation) singleton infants, born to 513 mothers from Greenland, 180 from Poland, and 557 from Ukraine, who were recruited during antenatal care visits in 2002‒2004. Secondary metabolites of diethylhexyl and diisononyl phthalates (DEHP, DiNP), eight perfluoroalkyl acids, and organochlorines (PCB-153 and p,p´‑DDE) were quantifiable in 72‒100% of maternal serum samples. We assessed associations between exposures and term birth weight, adjusting for co-exposures and covariates, including prepregnancy body mass index. To identify independent associations, we applied the elastic net penalty to linear regression models. Results: Two phthalate metabolites (MEHHP, MOiNP), perfluorooctanoic acid (PFOA), and p,p´-DDE were most consistently predictive of term birth weight based on elastic net penalty regression. In an adjusted, unpenalized regression model of the four exposures, 2-SD increases in natural log–transformed MEHHP, PFOA, and p,p´-DDE were associated with lower birth weight: –87 g (95% CI: –137, –340 per 1.70 ng/mL), –43 g (95% CI: –108, 23 per 1.18 ng/mL), and –135 g (95% CI: –192, –78 per 1.82 ng/g lipid), respectively; and MOiNP was associated with higher birth weight (46 g; 95% CI: –5, 97 per 2.22 ng/mL). Conclusions: This study suggests that several of the environmental contaminants, belonging to three chemical classes, may be independently associated with impaired fetal growth. These results warrant follow-up in other cohorts.
|
|
