| 1. |
- Hellström, Gustav, et al.
(author)
-
Spawning migration behavior of salmon and sea trout in the Tornionjoki river system: Interim report 2018‒2019
- 2020
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Tornionjoki salmon and sea trout are closely monitored annually with multiple methods. Despite extensive data collection, some fundamental knowledge of the Tornionjoki salmon and sea trout relevant for modern adaptive salmon management is still lacking. Specifically, the in-river migratory behavior and survival of both pre- and post-spawning salmon and sea trout, as well as the distribution of spawning sites, are not well known. In addition, recent observations of sick and dying salmon in the Tornionjoki system, and declining returns reported from many rivers in connection with these observations, are concerning. More knowledge about how the disease symptoms affect behavior and survival of the Tornionjoki salmon is therefore needed. In-river migrations of Tonionjoki salmon and sea trout have been studied in cooperation between Luke and Swedish University of Agricultural Science (SLU) by means of radio telemetry in 2018‒2019. Radiotagging of salmon was carried out at the estuary from June to July (n = 227) and in the river in spring (May-June, n = 10) and autumn (August-October, n = 38). Sea trout were tagged in the river in spring (May-June, n = 33) and autumn (August-October, n = 59). Samples for age and genetic analysis were taken from all tagged individual, and the visual condition of the fish was classified in conjunction with the tagging. In both study years, a majority (61% in 2018; 83% in 2019) of the salmon tagged at the estuary returned to the sea by the end of July, i.e before spawning. Of the salmon that entered and stayed in the river until spawning, most of them were located below the Kattilakoski echo sounding place (c. 100 km from the sea) during spawning time. The salmon caught and tagged in the river showed a highly varying post-release behavior. In both study years, all salmon tagged in the spring moved downstream and descended to the sea or died during downstream movement. In contrast, all salmon tagged in autumn stayed in the river over the spawning time. Most of them stayed near the tagging site during the autumn, but some of them moved a long distance upstream after release. The tagged sea trout can be divided into two groups based on their migration pattern: (1) immature trout which moved into the lowermost river for overwintering and returned back to the sea in next spring, and (2) mature trout which ascended the river for spawning. The second group can be further divided into trout which entered the lowermost river in autumn and overwinter there before continuing to the spawning areas next spring, and trout which entered the river in springtime and continued to the spawning areas within the same season. In spawning time, autumn 2019, tagged trout were located in the main stem Tornionjoki and Muonionjoki, as well as in the tributaries Naamijoki, Äkäsjoki, Parkajoki and Merasjoki.
|
|
| 2. |
- Söderberg, Linda, et al.
(author)
-
Fem års DNA-analys av avelsfisk - kompensationsodlad lax och havsöring från åtta älvar
- 2023
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- För att kompensera för kraftigt minskad naturlig reproduktion orsakad av vattenkraftsutbyggnad sker odling och utsättning av betydande mängder lax och havsöring i ett flertal av våra större vattendrag. Varje år tas nya avelsfiskar in för kramning (sea ranching). I Sverige ska all kompensationsodlad utsatt fisk vara fettfeneklippt. Tidigare märktes även en andel av lax- och havsöringsungarna (smolten) med yttre så kallade Carlinmärken, där inrapporterade återfynd har använts för olika studier och uppföljningar. Av flera olika anledningar har dock dessa märkningar i princip upphört. Som ett alternativ till yttre märkning har molekylärgenetiska analyser av återvändande avelsfisk börjat användas för att samla in information om de kompensationsodlade lax- och havsöringsstammarna. Genom att dra nytta av det faktum att samtliga individer bär på en unik genuppsättning, går det att baserat på data från återkommande DNA-analyser av avelsfisk göra diverse uppföljningar av odlingsverksamheten. De första DNA-analyserna genomfördes 2014. Därefter har antalet stammar som omfattas av analyserna gradvis ökat. Resultat från DNA-analyser av lax och havsöring erhållna till och med aveln 2018 har presenterats tidigare (Söderberg m.fl. 2019). I denna rapport ges en uppdaterad sammanställning av slutsatser och erfarenheter baserad på fortsatta analyser (t.o.m. aveln 2022) av totalt sju lax- och sex havsöringsstammar.Samtliga de undersökta lax- och havsöringsstammarna uppvisade jämförelsevis hög genetisk variationsgrad, vilket kan förklaras av att det genom åren ingått inslag av älvsfrämmande individer bland de kramade avelsfiskarna. För lax i Skellefteälven observerades dock en signifikant minskad variationsgrad (färre anlagsvarianter) från 2014 till 2022 vilken kan återspegla en relativt hög förekomst av sterila hanar i kombination med att man relativt nyligen övergått till att para en hona med endast en hane. Under samma tidsperiod uppvisade laxen i Ljusnan tecken på ökad genetisk variationsgrad, vilket sammanfaller med en kraftigt ökad andel identifierad älvsfrämmande avelsfisk (från 3-4 % 2014-2015 till drygt 50 % 2022, en extremt hög nivå). Med undantag för Ljusnan varierade den genomsnittliga andelen älvsfrämmande lax mellan 0,3 och 3,3 %. Även för havsöring var andelen älvsfrämmande avelsfisk identifierad via DNA låg och utan något exempel på en större förändring över tid. Hos båda arterna härstammade de flesta älvsfrämmande avelsfiskarna från geografiskt mer närliggande älvar.Hittills (t.o.m. 2022) har ca 25 % av de DNA-analyserade avelslaxarna identifierade föräldrar från tidigare år, där Skellefteälven och Lagan dominerar tack vare längst tidsserier. Inom några år förväntas föräldrar till samtliga odlade individer från de sju laxstammar som ingår i projektet att kunna identifieras. För havsöring, som analyserats under kortare tid, är andelen med identifierade föräldrar hittills endast 8 %. Även för denna art förväntas en snabbt ökande andel avelsfisk med identifierade föräldrar under de kommande åren. Andelen identifierade helsyskon som råkat bli parade med varandra varierade mellan noll och några få procent per år och stam, med tendens till något högre andelar hos havsöring jämfört med lax.Avslutningsvis ges några exempel där DNA-baserade föräldraskapsbestämningar (för lax) använts som utgångspunkt för storleksjämförelser av hanar och honor med olika antal år i havet, ursprungsidentifieringar av kustfångade odlade individer, konstruktion av stamträd (pedigree) samt beräkningar av genetiskt effektiv populationsstorlek (Ne). Baserat på antal återvändande avkommor per kramad förälder beräknades Ne för lax i Skellefteälven och Lagan till omkring 200 respektive 320 (per generation), vilket understiger det långsiktiga mål om Ne ≥ 500 som ofta refereras till i genetiska bevarandesammanhang. För att erhålla ökade effektiva populationsstorlekar krävs sannolikt fler avelslaxar i kombination med åtgärder som syftar till att ge en minskad variation i antalet avkommor per förälder.
|
|
